Brandmän har ett krävande arbete, fysiskt och psykiskt. God hälsa och arbetsförmåga är av den anledningen betydelsefull. En viktig faktor för prestation och hälsa är valet av kost. På uppdrag av räddningstjänsten i ett kommun i Norrland utfördes under hösten 2002 och våren 2003, en kostupplysningsintervention. Studiens övergripande syfte var att utvärdera om interventionen haft några effekter i form av förändringar i de anställdas kostvanor. Delsyften var att beskriva respondenternas syn på kostupplysningsinterventionen, om respondenterna fått ökade kunskaper om sambandet kost och hälsa. och pröva en analysmodell för denna utvärdering. Studien hade en kvantitativ karaktär. Metoden var en enkätstudie bland brandmän och utgjorde en totalundersökning i en kommun i Norrland. Av totalt 155 utdelade enkäter har sjuttioen besvarats. Tretton av dessa respondenter deltog inte i undervisningen. Åldersvariationen var 24 – 63 år. Resultatet visade att de som var negativt inställda till kostupplysningen var mer negativt inställda till upplägget, i jämförelse med dem som var positiva och dem som inte hade någon uppfattning. Övervägande deltagare tyckte att undervisningen var bra eller mycket bra medan ett fåtal ville förändra upplägget. Flertalet ansåg sig ha ökat sina kostkunskaper efter undervisningen. Ingen signifikant skillnad fanns mellan antalet deltagare som svarade att det fanns andra faktorer än undervisningen som lett till ändrade matvanor och de som svarade att det inte fanns sådana faktorer eller de som inte visste. Cirka hälften uppgav att de hade förbättrat sina matvanor efter undervisningen men resultatet visade ingen signifikant skillnad jämfört med dem som inte hade ändrat något eller de som var osäkra. Slutsatsen blev att det inte fanns någon signifikant skillnad av förbättrade kostvanor efter kostupplysningsinterventionen.

<p>Today, many discussions are taking place through different platforms concerning the huge problem of ill health within modern society. Ill health tends to affect both children and adults. For the adult sector ill health may lead to doctor’s notification of illness in the short term and on the long term permanent disability benefit. In the mass media there are often articles published that point out the rising number of people with sick pay and people being given permanent disability benefit. One of the main causes for increasing adult ill health may be seen within the rising tempo of our working conditions, company downsizing and a growing unbalance between demands and resources. Does there lie any means for us to reduce the ill health situation in today’s society and at the same time try to maintain the level of health status we have at the moment? What can be done within companies/organisations to reduce ill health and maintain our level of well-being? Is feedback an important tool we can implement?</p><p>My main aim with this survey is to analyse if there does in fact lie any connection between external forms of feedback and the personnel’s perception of their own health within Government Authorities. I shall also probe into the area of any possible connection between aims, motivation, safety within one’s professional trade and health awareness.</p><p>In order to reach my main aim, I have used a quantitative survey which I sent to employees working within five different sections of a Government Authority. As I was given the possibility to use an electronic question formulae, the participants have been able send their answers through their computers.</p><p>Through my study I have reached the conclusion that there is no direct connection between external forms of feedback and the employees’ perception of their own health situation. Neither can any connection be shown through the results in any form, between aims of employees, employees’ motivation, nor safety awareness within their professional trades and health. On the contrary, the results point towards an indirect connection between when feedback reduces insecurity within trade professionalism.</p> / <p>Det förs i dag diskussioner i många olika forum om att ohälsa är ett stort problem i dagens samhälle. Ohälsa drabbar såväl barn som vuxna. För de vuxna kan ohälsa leda till sjukskrivning och på sikt även sjukbidrag. I dagstidningarna kan vi ofta läsa någon artikel eller notis angående höga sjuktal och ”förtidspensioner”. En starkt bidragande orsak till de vuxnas ohälsa är arbetslivets villkor orsakade av högt tempo, slimmade organisationer och obalans mellan krav och resurser. Finns det då något som vi kan göra för att minska ohälsan i samhället och försöka bibehålla den hälsostatus vi har för närvarande? Vad kan vi göra ute i de olika företagen/organisa¬tionerna för att minska ohälsa och bibehålla vår hälsostatus? Är feedback ett verktyg vi kan använda oss av?</p><p>Mitt syfte med detta arbete är att undersöka om det föreligger något samband mellan yttre form av feedback och de anställdas upplevda hälsa i ett statligt verk. Jag vill även undersöka om det finns något samband mellan upplevd hälsa och mål, motivation samt säkerhet i yrkesrollen.</p><p>För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av en kvantitativ studie där jag skickat ut enkäter till medarbetare på fem sektioner på ett statligt verk. Eftersom jag fick möjlighet att använda mig av en enkätdatabas har respondenterna fått svara på frågorna via sin dator.</p><p>I min studie har jag kommit fram till att det inte finns något direkt samband mellan yttre form av feedback och de anställdas upplevda hälsa. Resultaten visar inte heller på något direkt samband mellan mål, de anställdas motivation eller säkerhet i yrkesrollen och upplevd hälsa. Snarare går det att tyda en indirekt koppling mellan feedback och hälsa där feedback minskar osäkerheten i yrkesrollen.</p>

Studien handlar om att utifrån ett sociokulturellt studera hur Arbetsmiljöverket arbetar utefter sina föreskrifter. Syfte: Syftet var att utifrån ett sociokulturellt lärande studera hur Arbetsmiljöverket arbetar genom föreskrifterna för att förebygga ohälsa och åstadkomma hälsofrämjande arbetsmiljöer på arbetsplatser i Sverige. Metod: Genom en kvalitativ intervjustudie genomfördes sammanlagt sex stycken semi- strukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes på Arbetsmiljöverket med fem stycken arbetsmiljöinspektörer och en av föreskriftsförfattarna till föreskriften Organisatorisk och Social arbetsmiljö AFS 2015:4. Studiens resultat analyserades deduktivt genom sociokulturellt lärande. Teoretisk referensram: Studien litteratur fokuserar på pedagogiska och hälsofrämjande områden med fokus på lärande och hälsopromotion. Den pedagogiska utgångspunkten finns i sociokulturellt lärande. Studien berör hälsopromotion som begrepp och strategi, hälsoprevention hälsolitteracitet. Slutsats: Studien visar på betydelsen av dialog, kommunikation och erfarenheter för lärande genom föreskrifterna men även internt lärande på Arbetsmiljöverket. Bristen av kompetens inom hälsofrämjande arbete visar sig vara orsaken till Arbetsmiljöverkets tydliga utgångspunkt i preventivt arbete / The study involves studying based on a sociocultural learing how the Swedish Work Environment Authority is working according to their regulations. The aim: The aim of this study was to from a sociocultral learning study how the Swedish Work Environment Authority is working according to their regulations to prevent illness and to achive health promoting workplaces in Sweden. Method: Through a qualitative interview-study a total of six interviews were conducted at the Swedish Work Environment Authority with five inspectors and one with the authors of the regulation AFS 2015:4. The study’s results were analyzed deductively through a sociocultural learning. Results: The study’s results demonstratet that dialogue, open communication and experiences were important tools to create learning during supervision. Lack of competence in health promoting indicates to be why the Swedish Work Environment Authority has a clear base in preventing illnesn. Theoretical Framework: The theoretical framework in this essay was inspired and focused on educational and the health subject areas with a focus on learning and health promotion. The pedagogical starting point is sociocultural learning. The study also concerns health promotion as a concept and as a stategy, health prevention and healthliteracy. Conclusion: The study shows the importance of dialogue, communication and experience in order for learning by the regulations but also internally learning by the Work Environment Authority.  The lack of expertise in health promotion proves to be the cause of the Work Environment obvious starting point in preventive work.

<p>Syftet med föreliggande studie var att göra en kritisk analys av ett Hälsoprofilsbedömningsinstrument (HPB) för att i förlängningen kunna vidareutveckla instrumentet, som efter dagens förutsättningar, bättre uppmuntrar individer till ett livslångt lärande inom hälsa. HPB är en metod som mäter fysiologiska aspekter och levnadsvanor. I hälsofrämjande arbete fokuseras det på både individ och miljö. Metoden som har använts har varit en form av litteraturstudie, sökningarna av material gjordes i olika databaser samt genom manuell genomsökning av tidsskrifter och litteratur.</p><p>Resultatet av studien visade på att alla variabler som HPB mäter hade mer eller mindre samband med hälsa. Det vill säga faktorerna motion, kost, tobak, alkohol, symptom, stress och socialt stöd. Vidare visade resultatet på andra faktorer som är viktiga för hälsa som borde implementeras i instrumentet, dessa var: ekonomi, utbildning samt mobbning och konflikter. Exempel på framtida forskning inom ämnet är studier som empiriskt prövar de tillkomna faktorerna samt utvecklar frågornas och svarsalternativens utformning i självskattningsformuläret.</p>

Syftet med föreliggande studie var att göra en kritisk analys av ett Hälsoprofilsbedömningsinstrument (HPB) för att i förlängningen kunna vidareutveckla instrumentet, som efter dagens förutsättningar, bättre uppmuntrar individer till ett livslångt lärande inom hälsa. HPB är en metod som mäter fysiologiska aspekter och levnadsvanor. I hälsofrämjande arbete fokuseras det på både individ och miljö. Metoden som har använts har varit en form av litteraturstudie, sökningarna av material gjordes i olika databaser samt genom manuell genomsökning av tidsskrifter och litteratur. Resultatet av studien visade på att alla variabler som HPB mäter hade mer eller mindre samband med hälsa. Det vill säga faktorerna motion, kost, tobak, alkohol, symptom, stress och socialt stöd. Vidare visade resultatet på andra faktorer som är viktiga för hälsa som borde implementeras i instrumentet, dessa var: ekonomi, utbildning samt mobbning och konflikter. Exempel på framtida forskning inom ämnet är studier som empiriskt prövar de tillkomna faktorerna samt utvecklar frågornas och svarsalternativens utformning i självskattningsformuläret.

Hälsa är väldebatterat i olika sammanhang och enligt Skolverket, Myndigheten för skolutveckling samt Regeringen har skolan ett uppdrag att arbeta med hälsa. Syftet med denna studie var att göra en lägesrapport bland personalen på en grundskola gällande hälsa och hälsoarbete. Vad som görs och hur ett hälsoarbete bedrivs på en skola samt vad för inställningar som fanns bland personalen var frågeställningar som låg till grund för studien. I denna studie användes kvantitativ forskningsstrategi där enkäter användes för att få en så heltäckande bild som möjligt. Resultatet redovisas utefter våra frågeställningar och visar bland annat att all personal måste vara delaktig om ett fungerande hälsoarbete på en skola ska bli framgångsrikt. Resultatet visar även på att begreppet hälsa är individuellt och har olika innebörder beroende på vem som tillfrågas. Dessutom framkom det att det är viktigt att jobba med hälsa på alla plan som finns i skolan. Hälsa kopplas ofta till kost och motion men innefattar så mycket mer. Hälsa handlar allt ifrån fysiskt, psykiskt till socialt välbefinnande. Därför är det viktigt att i ett hälsoarbete beröra alla dessa delar för att få ett så heltäckande arbete som möjligt. Vi har kommit fram till att arbetet måste vara förankrat bland all personal för att ett hälsoarbete ska bli slagkraftigt och fungera i längden.

<p>Hälsa är väldebatterat i olika sammanhang och enligt Skolverket, Myndigheten för skolutveckling samt Regeringen har skolan ett uppdrag att arbeta med hälsa. Syftet med denna studie var att göra en lägesrapport bland personalen på en grundskola gällande hälsa och hälsoarbete. Vad som görs och hur ett hälsoarbete bedrivs på en skola samt vad för inställningar som fanns bland personalen var frågeställningar som låg till grund för studien. I denna studie användes kvantitativ forskningsstrategi där enkäter användes för att få en så heltäckande bild som möjligt.</p><p>Resultatet redovisas utefter våra frågeställningar och visar bland annat att all personal måste vara delaktig om ett fungerande hälsoarbete på en skola ska bli framgångsrikt. Resultatet visar även på att begreppet hälsa är individuellt och har olika innebörder beroende på vem som tillfrågas. Dessutom framkom det att det är viktigt att jobba med hälsa på alla plan som finns i skolan.</p><p>Hälsa kopplas ofta till kost och motion men innefattar så mycket mer. Hälsa handlar allt ifrån fysiskt, psykiskt till socialt välbefinnande. Därför är det viktigt att i ett hälsoarbete beröra alla dessa delar för att få ett så heltäckande arbete som möjligt. Vi har kommit fram till att arbetet måste vara förankrat bland all personal för att ett hälsoarbete ska bli slagkraftigt och fungera i längden.</p>

Uppsatsens syfte är att öka kunskaper om kulturaktiviteter avsedda att vara hälsofrämjande och att få ökad förståelse för den kompetens som används av personal som närmare arbetar med dessa aktiviteter. För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar valdes lämpliga teoretiska utgångspunkter som tillsammans med det empiriska materialet har analyserats. Studien fokuserar på sju respondenters erfarenheter av hälsofrämjande aktiviteter, de deltagandes lärande och deras utveckling och två exempel av kulturaktiviteter undersöks: "Kultur i vården" och "Kultur på recept". En del av studien innefattar även tidigare forskning där det främst handlar om vilka mätbara effekter på hälsa som deltagande i kulturaktiviteter kan ge. Uppsatsen ska bidra till att belysa kulturaktiviteter ur ett hälsopedagogiskt perspektiv för att öka kunskapen om relationen mellan kultur-hälsa-lärande. Utifrån det empiriska materialet framkommer det att aktiviteter inom "Kultur på recept" har större fokus på det friska med syfte att stärka och utveckla individer medan "Kultur i vården" har en tydligare inriktning mot patienter i en sjukdoms- eller rehabiliterande period. Resultatet visar att det finns skillnader i den pedagogiska utformningen av aktiviteter inom respektive praktiker: Exempelvis gruppdeltagande, kompetenser bland personal samt kulturaktiviteternas tillgänglighet och utbud. Det framkommer i uppsatsens studie att gruppen har betydelse för det sociala stödet, lärande och utveckling som författarna kopplar samman med livslångt lärande och empowerment, vilket innebär en mobilisering av individens resurser.

Today, many discussions are taking place through different platforms concerning the huge problem of ill health within modern society. Ill health tends to affect both children and adults. For the adult sector ill health may lead to doctor’s notification of illness in the short term and on the long term permanent disability benefit. In the mass media there are often articles published that point out the rising number of people with sick pay and people being given permanent disability benefit. One of the main causes for increasing adult ill health may be seen within the rising tempo of our working conditions, company downsizing and a growing unbalance between demands and resources. Does there lie any means for us to reduce the ill health situation in today’s society and at the same time try to maintain the level of health status we have at the moment? What can be done within companies/organisations to reduce ill health and maintain our level of well-being? Is feedback an important tool we can implement? My main aim with this survey is to analyse if there does in fact lie any connection between external forms of feedback and the personnel’s perception of their own health within Government Authorities. I shall also probe into the area of any possible connection between aims, motivation, safety within one’s professional trade and health awareness. In order to reach my main aim, I have used a quantitative survey which I sent to employees working within five different sections of a Government Authority. As I was given the possibility to use an electronic question formulae, the participants have been able send their answers through their computers. Through my study I have reached the conclusion that there is no direct connection between external forms of feedback and the employees’ perception of their own health situation. Neither can any connection be shown through the results in any form, between aims of employees, employees’ motivation, nor safety awareness within their professional trades and health. On the contrary, the results point towards an indirect connection between when feedback reduces insecurity within trade professionalism. / Det förs i dag diskussioner i många olika forum om att ohälsa är ett stort problem i dagens samhälle. Ohälsa drabbar såväl barn som vuxna. För de vuxna kan ohälsa leda till sjukskrivning och på sikt även sjukbidrag. I dagstidningarna kan vi ofta läsa någon artikel eller notis angående höga sjuktal och ”förtidspensioner”. En starkt bidragande orsak till de vuxnas ohälsa är arbetslivets villkor orsakade av högt tempo, slimmade organisationer och obalans mellan krav och resurser. Finns det då något som vi kan göra för att minska ohälsan i samhället och försöka bibehålla den hälsostatus vi har för närvarande? Vad kan vi göra ute i de olika företagen/organisa¬tionerna för att minska ohälsa och bibehålla vår hälsostatus? Är feedback ett verktyg vi kan använda oss av? Mitt syfte med detta arbete är att undersöka om det föreligger något samband mellan yttre form av feedback och de anställdas upplevda hälsa i ett statligt verk. Jag vill även undersöka om det finns något samband mellan upplevd hälsa och mål, motivation samt säkerhet i yrkesrollen. För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av en kvantitativ studie där jag skickat ut enkäter till medarbetare på fem sektioner på ett statligt verk. Eftersom jag fick möjlighet att använda mig av en enkätdatabas har respondenterna fått svara på frågorna via sin dator. I min studie har jag kommit fram till att det inte finns något direkt samband mellan yttre form av feedback och de anställdas upplevda hälsa. Resultaten visar inte heller på något direkt samband mellan mål, de anställdas motivation eller säkerhet i yrkesrollen och upplevd hälsa. Snarare går det att tyda en indirekt koppling mellan feedback och hälsa där feedback minskar osäkerheten i yrkesrollen.

Syftet med detta examensarbete är att utarbeta ett förslag till en studieplan inom gymnasieskolans kurs, hälsopedagogik. Studieplanenen utgör en delkurs. Genom att ta del av material och teorier som finns inom det aktuella ämnet har underteckand framtagit ett studiematerial som kan genomföras under fem lektioner på 60 minuter.