Syftet med studien var att utifrån behandlarnas erfarenhet på HVB-hem undersöka hur motiverande samtal som ett hälsofrämjande pedagogiskt verktyg är användbart inom missbruksvården för barn och ungdomar på individ- och gruppnivå. I studien speglas teoretiska utgångspunkter såsom hälsa som kontinuum och Illeris lärandemodell, detta bidrog till att kopplingar kunde dras mellan resultatet och teorierna. Fortsättningsvis genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem olika behandlare som arbetar i olika kommuner på HVB-hem för barn och ungdomar med missbruksproblematik. Studiens resultat visade på att det kan bli svårigheter med motiverande samtal på gruppnivå eftersom det kan bidra till att passiva klienter blir desto mer passiva, vilket inte hjälper deras beteendeförändring. Resultatet visade även på att en ungdom lätt kan ta på sig ledarrollen vilket kan påverka utbyte av erfarenheter och därav hindrar lärandet. Däremot visade resultatet att motiverande samtal på individnivå kan bidra till motivation, självinsikt och individuellt lärande som således kan leda till hälsosamma livsstilsförändringar. Fortsättningsvis visade resultatet vikten av hur behandlaren stöttar individen under processen för att beteendeförändring ska bli lyckad. Slutsatsen som dras är att motiverande samtal som metod på individnivå är en fungerande metod på ungdomar som vill komma ifrån sitt missbruk och påbörja en livsstilsförändring. För att motiverande samtal på gruppnivå ska fungera som ett pedagogiskt verktyg krävs en tydlig struktur och en god relation till barn ungdomar. / The purpose of this study was to examine how therapist’s working at HVB homes in Sweden experience motivational conversations as a health-promoting pedagogical tool is useful in substance abuse care for children and young people at individual- and group level. The study reflects various theoretical starting points, such as health as a continuum and Illeri's learning model, which contributed to the fact that connections could be drawn between the results and the theories. Semi-structured interviews were conducted with five different therapists who works in different municipalities at HVB homes for children and young people with substance abuse problems. There may be difficulties with motivated conversations at group level because it can contribute to passive clients becoming all the more passive, which does not help their behavior change. The results also showed that a young person can easily take on the leadership role, which can affect the exchange of experiences and inhibit the learning. On the other hand, the results showed that motivational conversations at individual level can contribute to motivation, self-insight and individual learning, which can thus lead to healthy lifestyle changes. Furthermore, the results showed the importance of how the therapist supports the individual during the process for behavior change to be successful. The conclusion that is drawn is that motivational conversation as a method at the individual level is a working method for young people who want to be free from their addiction and start a lifestyle change. In order for motivational conversations at group level to function as a pedagogical tool, a clear structure and a good relationship with the children and young people is required.

BAKGRUND: Föreningslivets hälsofrämjande potential var utgångspunkten för projektet Aktivitet Förebygger (AF) som 2009 startades upp som ett samarbete mellan skolorna och föreningslivet i Ängelholms kommun, i syfte att främja ungdomarnas fysiska och psykiska hälsa. I tidigare studier kring hälsofrämjande interventioner för ungdomar, riktades fokus mot mottagarna av projektet, d.v.s. ungdomarna, men eftersom processen i vilken hälsa främjas och skapas, är lika intresserat ur ett hälsopedagogiskt perspektiv, riktade denna studie istället fokus mot ledarna. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var att belysa aktivitetsledarskapet i Aktivitet Förebygger ur ett ledarskapsdidaktiskt perspektiv och att be­svara följande frågeställningar, a) Vilka villkor för aktivitetsledarskapet, i form av utmaningar och möjligheter, ger ledarna uttryck för i relation till rollen som aktivitetsledare i AF? b) Vad (vilka värden, kunskaper och erfarenheter etc.) uppger aktivitetsledarna att de vill utveckla hos eleverna inom ramen för AF-aktiviteten och hur förhåller det sig till de hälso­främjande ambitioner som finns för projektet? c) Vilka hälsopedagogiska strategier och metoder ger ledarna uttryck för i relation till den egna AF-aktiviteten, för att uppnå dessa värden, kun­skaper och erfarenheter? METOD: Studien var kvalitativ med hermeneutik­inspirerad ut­gångspunkt, och genomfördes som en intervjustudie med sex aktivitetsledare från såväl idrottsliga som estetetiska verksamheter. RESULTAT: Studien visade att ledarna både såg AF som en möjlighet att marknadsföra den egna aktiviteten mot en bredare publik och att göra något för de ungdomar som står utanför föreningslivet. Däremot framkom att ledarna upp­levde låg motivationsnivå som en utmaning. Dessutom framgick att ledarna hade en bred variation av hälsofrämjande ambitioner, där vissa var direkt relaterade till aktiviteten medan flertalet ambitioner berörde områden som sträcker sig utöver själva aktiviteten såsom att bidra till personlig utveckling och ett socialt kontaktnät. De strategier som om till uttryck var något otydliga, men kunde relateras till de tre områdena, aktivitetsmiljön, aktiviteten som sådan samt till det egna ledarskapet. DISKUSSION OCH SLUTSATS: Den här studien gav en bild av hur aktivitetsledarna beskriver sitt arbete. De hälsofrämjande ambitioner som framfördes med fokus på såväl aktivitetsspecifika som sociala färdigheter, bekräftade resultatet av tidigare studier om ledarskap i ungdomsaktiviteter. Ledarskapets sociala och uppfostrande dimension var framträdande i ledarnas berättelser. Mötet mellan föreningsliv och skol­verksamhet be­skrevs som positivt främst eftersom det utgjorde en kontaktyta mellan föreningarna och ung­domarna. För framtida forskning föreslogs observationsstudier som belyser hur ledarskapet tar sig uttryck i praktiken liksom såväl kvalitativa som kvantitativa studier som belyser ung­domarnas syn på ledarskapet och AF-programmet. / BACKGROUND: The health promoting potential of recreational leisure activities was the starting point for the project Aktivitet Förebygger (AF) which was started up in 2009 as collaboration between the schools and the leisure activity associations in Ängelholm, in order to promote young people’s physical and mental health. In previous studies of health pro­motion interventions for young people, the focus was directed towards the beneficiaries of the project, i.e. the adolescents, but as the process in which health is promoted and created, is equally interesting from a health education perspective, this study focused on the leaders instead. OBJECTIVE: The aim of this study was to highlight the activity-leadership in Aktivitet Förebygger from a didactic perspective and to answer the following questions: a) What conditions for the activity-leadership, in terms of challenges and opportunities, are expressed by the leaders in relation to the role as activity-leaders in the AF? b) What (values, skills and experiences, etc.) do the activity-leaders say they want to develop in pupils during the AF-activity and how does that relate to the promoting aspirations of the project? c) What health education strategies and methods are expressed by the leaders in relation to their own AF-activity, to achieve those values, skills and experiences? METHOD: The study was qualitative, inspired by a hermeneutical approach, and was conducted as an interview study with six activity-leaders from both athletic and esthetic activities. RESULTS: The study showed that leaders both saw AF as an opportunity to present their own activities to a wider audience as well as to do something for those young people not participating in recreational leisure activities. However, it emerged that the leaders experienced a low level of motivation, as a challenge. Moreover, it appeared that the leaders had a wide variety of health promotion aspirations, some of which were directly related to the activity, while the majority of the aspirations concerned areas that extended beyond the activity itself, such as personal develop­ment and contributing to a social network. The strategies expressed by the leaders, were somewhat unclear, but could be related to the three areas, activity environment, activity as such and to the leaders’ own leadership. DISCUSSION AND CONCLUSION: This study provided an insight of how the activity-leaders describe their work. The health promoting aspirations expressed, focusing on activity itself, as well as on specific social skills, confirmed the results of previous studies on leader­ship in youth activities. The social and educative dimension of the leadership was prominent in the leaders’ narratives. The meeting between the leisure activity associations and schools were described in positive words, mainly due to the contact area created between the associa­tions and the adolescents. For future research observational studies that illustrate how the leadership is manifested in practice was suggested, as well as both qualitative and quantita­tive studies that illustrate the youths’ views on the leadership and the AF-program as a whole.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur lärandet av yrkesrollen som hälsocoach bidrar till att forma den personliga identiteten. Syftet var även att undersöka hur denna lärprocess skulle kunna påverka hälsocoachernas individuella hälsa, genom beskrivningar av deras personliga förhållningssätt till hälsa. Metod: Föreliggande studie har haft en kvalitativ metodansats där datainsamlingen har skett genom sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma hälsocoacher. Studien hade en hermeneutisk epistemologisk ansats, och utgick vidare från ett abduktivt arbetssätt. Det empiriska materialet sammanställdes till olika teman och analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket. Resultat: Resultatet visade att deltagarna identifierar sig med yrkesrollen som hälsocoach, och att det kan vara svårt att bortse från rollen som hälsocoach även i privata sammanhang. Genom sociala interaktioner med kunder och kollegor har hälsocoacherna lärt sig vad yrket kräver och har utvecklats i sin yrkesroll genom att anamma särskilda egenskaper och färdigheter som anses viktiga för yrkesrollen. Genom att utvecklas i yrkesrollen som hälsocoach har intervjupersonerna fått ökad kunskap inom hälsoområdet och vidare fått en mer balanserad syn på hälsa. Hälsocoacherna anser att det finns yttre förväntningar på hur de bör vara och agera, men upplever inga negativa konsekvenser av detta. Slutsats: Lärprocessen som sker inom yrkesrollen har format hälsocoacherna på så sätt att särskilda egenskaper utvecklats och yrkesrollen har blivit en stor del av den personliga identiteten. Den ökade kunskapen och utvecklingen i yrkesrollen har bidragit till att hälsocoacherna har förändrat sitt sätt att tolka, tillämpa och förstå hälsoinformation. Detta har i sin tur resulterat i ett mer balanserat förhållningssätt till hälsa, vilket i sin tur kan ha positiva hälsoeffekter. / Aim: The purpose of this study was to examine how the learning of the professional role as health coach contributes to shape the personal identity. The aim was also to investigate how this learning process could affect the health coaches' individual well-being, through their descriptions of personal approach to health. Method: The present study had a qualitative methodological approach, where data collection occurred through six semi-structured interviews with professional health coaches. The empirical data were compiled into themes and then analyzed through the theoretical framework. Results: The results shows that learning, in terms of interactions with customers and colleagues, and the adoption of particular characteristics and skills, may influence the personal identity of health coaches. Through learning, the individuals identified themselves, even in private settings, with the professional role. Due to learning, the health coaches have a more balanced approach to diet, exercise, and individual health. Conclusion: The learning process that takes place within the professional role has shaped the health coaches in such ways that special characteristics has developed and the professional role has become a big part of their personal identity. Furthermore, the results also shows that learning may influence the way of interpreting, applying, and understanding health information. Even their personal approach to health has changed for more balanced, which in turn may have positive health effects.

An individual´s health is an important quality and asset to the individual, as well as to organizations and communities. The health of a human being is affected by the whole life situation, where the work place forms a significant part. The work place is an arena that can contribute to creating ill-health. In the light of increasing work- related ill-health in our society, it is important today to work with health-promoting initiatives in order to improve the well-being of people. It is advisable that an appointed key person at the work place works with health-promoting efforts. This person could very well be a health inspirer. The aim of this study was to make a closer examination and analysis of how health inspirers within the Social Services in Umeå identify themselves with their assignment . Ten health inspirers took part in a qualitative interview study. The result showed that the assignment of the health inspires was to work with conveying knowledge and motivating their co-workers to a healthy behavior which in turn would lead to well-being and good health. The support and feedback by the manager and co-workers were important factors in motivating the health inspirers for the assignment. More distinct frameworks and guidelines proved to be factors that very well could have facilitated the work of the health inspirers.

Studien handlar om att studera villkor och förutsättningar att implementera psykosociala hälsofrämjande insatser på en kommunal organisation. Syftet var att undersöka chefers organisatoriska förutsättningar att implementera psykosociala hälsofrämjande insatser. Studien baserades på en kvalitativ ansats och empirin samlades in genom sex semistrukturerade enskilda intervjuer, med en intervjuperson från varje utvald förvaltning. Förvaltningarna valdes utifrån våra villkor och deras organisatoriska uppbyggnad. Studiens resultat har analyserats deduktivt genom ett hälsofrämjande perspektiv. Den teoretiska referensramen grundar sig i pedagogiska och hälsofrämjande områden med fokus på arbetsplatslärande, genom erbjudande och engagemang. Den pedagogiska och hälsofrämjande ansatsen innefattar aktörskap, empowerment, praktikgemenskap samt samspelsmodellen. Studien berör lärande i sammanhang och ur individperspektiv, genom till exempel sociala relationer och delaktighet. En slutsats av studien visar att oföränderliga villkor kan hanteras på olika sätt utifrån olika förutsättningar. Förutsättningarna påverkas av kompetenshöjande insatser och kognitiva egenskaper samt erfarenheter. / The study is about studying conditions and implementing psychosocial health promotion efforts in a municipal organization. The purpose was to examine the organizational conditions of managers to implement psychosocial health promotion efforts. The study was based on a qualitative study and the material was collected through six semi-structured individual interviews, with an interviewee from each chosen management. The administrations were chosen based on our terms and their organizational structure. The study results have been analyzed deductively through a health promotion perspective. The theoretical frame of reference is based on educational and health promotion areas with focus on workplace learning, through offer and commitment. The educational and health promotion theories included Agency, Empowerment, Communities of Practice and  an interaction model. The study relates to learning in context and from an individual perspective through, for example, social relations and participation. A conclusion of the study show that unchanging conditions can be handled in different ways based on different conditions. The conditions are influenced by skills enhancing efforts and cognitive properties as well as experiences.

Försvarsmakten är en av Sveriges största myndigheter och har i uppgift att verka som landets försvar. Studien genomfördes genom ett samarbete med Försvarsmakten i Halmstad med syftet att belysa på vilket sätt Försvarsmakten i Halmstad arbetar för att främja de anställdas fysiska aktivitet för att de skall uppnå grundnivån enligt Försvarsmaktens Fysiska Standard. Syftet var även att studera de anställdas träningsvanor samt vilka faktorer som de upplever kan påverka deras benägenhet till att träna på arbetstid ur ett hälsoteoretisktperspektiv. Enkäten skickades ut till 325 anställda på Försvarsmakten i Halmstad, samt genomfördes tre intervjuer med tre anställda vilka arbetar med fysisk aktivitet. Resultatet från enkäten visade att den främsta anledningen till att de flesta som inte tränade på arbetstid inte gjorde det var på grund av hög arbetsbelastning och tidsbrist. Resultatet från intervjuerna visade att stor oro förelåg inför hösten 2018 då bemanningen ökar eftersom de redan har trångt med utrymmen och inte kommer räcka till för att främja och stötta alla som kommer att behöva det. Konklusion för studien kan dras som sådana att Försvarsmakten arbetar aktivt för att främja fysisk aktivitet, däremot bör det arbetas mer för att öka ett tillåtande och öppet klimat, där dialog uppmanas. Det föreslås att FM bör se över sin nuvarande hälsokultur och vidare genom hälsofrämjande arbete komplettera dess nuvarande arbete samt värna om de kulturer som faktisk kan främja fysisk aktivitet. / The Swedish Armed Forces is one of Sweden’s largest authorities and has the task of acting as the country’s defense. The study was conducted through a cooperation with the Swedish Armed Forces in Halmstad with the aim of illustrating the way in which the Swedish Armed Forces in Halmstad work to promote the physical activity of the employees in order to achieve the basic requirements according to the Swedish Armed Forces Physical Standard. The aim was also to study the employee’s training habits and which factors they perceive could influence their tendency to train during working hours via a health theoretical perspective. The survey was sent out to 325 employees at the Swedish Armed Forces in Halmstad, three interviews were conducted with three employees which work with physical activity. The result from the survey showed that the main reason why most employees don’t train during working hours were because of high workload and time constraints. The result from the interviews showed that great concern exist fore the fall of 2018 when more employees will come with already narrow spaces and they won’t be enough to promote and support everyone who will need it. In conclusion the study can prove that the Swedish Armed Forces in Halmstad work actively to promote physical activity, although they should work to increase a more accepting and open climate, were dialogues are encouraged. It is suggested that the Swedish Armed Forces in Halmstad should look over their current health culture and further through health promotion complement the work that exists now, but also nurture the actual cultures that promote physical activity.

Förändring är en del av livet, likaså lärande och hälsa, vilket rimligtvis borde innebära att dessa processer påverkar varandra. Denna studie handlar om hur medarbetare inom en kommunal enhet, vars huvudsakliga uppdrag är att arbeta hälsofrämjande gentemot seniorer, beskriver och upplever dessa tre processer utifrån deras arbetsplatskontext. Syfte: Syftet med studien var därför att utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv undersöka hur medarbetarna beskrev förändring och lärande på enheten samt hur de upplevde att dessa processer påverkade deras hälsa. Metod: Studien utgick från en kvalitativ ansats där fyra fokusgruppsintervjuer användes som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av 12 medarbetare som intervjuades i grupper om fyra. Resultatet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Medarbetarna beskrev att dagens seniorer är mer aktiva samt att arbetet kräver digital kompetens och omvärldsbevakning. De beskrev också att lärandet på enheten främjas av samarbete och en tillåtande atmosfär. Medarbetarna upplevde att deras hälsa främjas av att alla (organisation, chef och medarbetare) tar ansvar för en god arbetsmiljö. Slutsats: Processerna förändring, lärande och hälsa ställer höga krav på en tydlig organisationsstruktur och ett hälsofrämjande ledarskap. För att hantera förändring, samtidigt som lärande och hälsa främjas, är även goda relationer och strategier för dialog och reflektion viktigt. / Change is a part of life, as is learning and health, which should reasonably mean that these processes affect each other. This study is about how employees within a municipal unit, whose main task is to work to promote health towards seniors, describe and experience these three processes based on their workplace context. Aim: The aim of the study was to examine from a health pedagogical perspective how the employees described change and learning at the unit and how they felt that these processes affected their health. Method: The study was based on a qualitative approach where four focus group interviews were used as a data collection method. The sample consisted of 12 employees who were interviewed in groups of four. The results were analyzed on the basis of a qualitative content analysis. Results: The employees described that today's seniors are more active and that the work requires digital competence and external monitoring. They also described that learning at the unit is promoted by cooperation and a permissive atmosphere. The employees felt that their health was promoted by everyone (organization, manager and employees) taking responsibility for a good working environment. Conclusion: The processes of change, learning and health place high demands on a sharply defined organizational structure and health-promoting leadership. Good relationships and strategies for dialogue and reflection are also important in managing change while at the same time promoting learning and health.

Tidigare forskning om socioekonomiskt utsatta områden visar att det krävs förenade krafttag från inte bara myndigheter utan även civilsamhällets aktörer. Sådana krafttag medverkar till ett långsiktigt och förebyggande arbete mot minskad utsatthet och ökad hälsa för medborgarna. Därför undersöker denna studie en strategisk samverkansgrupp för pappor som idag verkar i ett av Göteborgs socioekonomiskt utsatta områden. Syftet med studien var att undersöka pappors upplevelser av en strategisk samverkansgrupp i ett utsatt område, ur ett hälsopedagogiskt perspektiv. I studien används en kvalitativ metod där tio pappor intervjuas om sina upplevelser. Resultatet visar bland annat att samverkan bidrar till pappors ökade delaktighet i beslutsfattandeprocesser, samt utökade sociala nätverk. Samtidigt indikerar resultatet att samverkansgruppen är en community of practice (CoP) som gör det möjligt att skapa ett större socialt kapital som byggs upp av förtroendebaserade relationer. Det ger förutsättningar till att lärande kan äga rum och utvecklar både kollektivt och individuellt empowerment. Likaså förstås gruppens sociala kapital i samband med utökat empowerment som hälsofrämjande- och lärandeprocesser. Pappornas empowerment ses genom deras upplevelser av utökat självförtroende via kollektiva och individuella handlingar. Det i sin tur genererar ny kunskap som upplevs positivt vad gäller identiteten som pappa och medborgare i området.