Bakgrunden till denna studie grundade sig i problematiken om föreningsidrottens svårighet att hålla kvar barn i föreningen under en längre tid samt hur barn på sin fritid blir mer och mer stillasittande. Syftet med denna undersökning är således att studera hur lärandemiljöer för fotbollsspelande barn kan skapas inom ramen för en träningsverksamhet vars inriktning är att ta hänsyn till varje barns utveckling. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv och teorin förhandling av mening som grund vill vi studera interaktionen mellan tränare och barn, och interaktionen mellan barn. Ansatsen var fältforskning, och utifrån detta genomfördes observationer och fältanteckningar. En kvalitativ metod användes tillsammans med en interaktionsanalys ianalysarbetet. Det framkom att tränarnas pedagogiska förhållningssätt till barnen lärandemiljö innefattade deras hjälp av redskap, kroppsspråk och kommunikation. Dessutom fann vi barnens samspel med varandra, med hjälp av hur de delade med sig av sina erfarenheter och kunskaper. De situationer av förhandling vi fann innebar hur barnen förhöll sig till redskap, människor och miljön på olika sätt. En viktig aspekt är att de hälsopedagogiska redskapen faktiskt används i föreningen för att skapa lärandemiljöer för barnen.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur företagets hälsoplan efterföljs och i vilken utsträckning den lever upp till de anställdas behov och önskemål. Samt undersöka hur de anställdas aktuella hälsostatus ser ut. Vi arbetade utefter tre frågeställningar; Hur ser det aktuella hälsoarbetet ut på företaget? Hur ser de anställdas aktuella hälsostatus ut? Samvarierar hälsostatus (upplevd psykisk, fysik hälsa och upplevelser i arbetslivet) med grad av fysisk aktivitet eller tid i stillasittande? Hur upplever det anställda företagets hälsoarbete?   Metod Vi har gjort en kvantitativ enkätstudie med en kvalitativ fördjupning i form av en intervju. Enkäten är gjord i googledoc och skickad via internet, resultaten bearbetades i IBM SPSS Statistics 19. Företaget vi har valt att undersöka har kontor i Sverige och Finland och urvalsgruppen är dem med anställning på företagets kontor i Stockholm och Mariehamn. Antalet utskickade enkäter är 191 varav 73 har blivit besvarade.   Resultat Resultaten visar att de anställda har förhållandevis god hälsa men uppvisar tendens till stressrelaterad sjukdom. Företaget bedriver hälsoarbetet på så sätt att man försöker uppmuntra till fysiskaktivitet på arbetstid samt bjuder in till olika typer av föreläsningar och ”prova på pass” för att på så vis försöka individanpassa de anställdas träning. Företagets anställda upplever hälsoarbetet som relativt genomtänkt och relevant, förhållandevis tillräckligt för att tillgodose behoven hos de anställda och de flesta tycker att ledningen lyckats ganska bra med att upprätthålla den nedskrivna hälsopolicyn.   Slutsats Företagets arbete har på ett bra sätt nått fram till de anställda, dock finns vissa områden där deras uppfattningar om vad som sätts i kraft går isär. Vi anser att företaget arbetar bra men att det finns områden där mer skulle kunna göras, så som att minska stressen på arbetsplatsen och på ett tydligare sätt promota de förmåner som finns.

Denna uppsats tar upp en annan vinkel på frukostätande och högstadieelevers tankar kring frukostätande och deras skolprestation. Målsättningen med uppsatsen är att redovisa och analysera tankar bakom ungdomars uteblivna frukost med hjälp av tidigare forskning av både för - och nackdelar med frukosten. Fältarbetet gjordes bland elever i årskurs sju: enkätundersökning med två klasser och djupintervjuer med fyra elever som inte åt frukost varje dag på skoldagarna. Hälsopedagogik och skolans roll tas också upp. Resultatet av undersökningen har visat att majoriteten av eleverna åt frukost varje dag och tre elever åt frukost endast på helgerna. De som hoppade över frukosten på vardagarna verkade klara sig ganska bra med sitt skolarbete trots allt. Det fanns viss koppling mellan vissa av elevernas vana att fasta och utebliven frukost när det gällde deras kroppskännedom och hur deras hälsotillstånd påverkar skolprestationer. Flickorna var mer medvetna om sin hälsa och hälsofrågor än pojkarna i intervjuerna. Förutom tidsbrist, trötthet eller dålig aptit som var orsaker till utebliven frukost, fanns det en elev som mådde dåligt av att äta frukost på morgonen. Frukost kan orsaka magont, stress, trötthet och därmed sämre skolprestation enligt henne, vilket ät motsatsen till vad de flesta tidigare forskning om frukost har visat. Eleven tyckte att det är det viktigt att äta frukost trots att hon själv inte upplevde någon nytta av att äta frukost. Frågan är om hon också ska äta en ordentlig frukost på morgonen när hennes kropp säger ifrån. Tål hon inte äta på morgonen eller uppstår besvären på grund av hennes ovana att äta frukost. Olika perspektiv och orsaker till symptomen och konsekvenser av utebliven frukost kommer att diskuteras. Studien har också visat att frukostätande är ett komplicerat fenomen där olika faktorer spelar in. Eftersom varje individ är olika, borde skolverksamheten ta hänsyn till individens olika behov. Så länge det finns nackdelar med att äta frukost, även om de som inte äter frukost är en monoritet, borde vikten av frukostätande introduceras försiktigt.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnskötare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett hälsopedagogiskt perspektiv med fokus på förskolan. Med hjälp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet är att undersöka ekologisk mat på förskolorna ur ett hälsopedagogiskt, närings- och ekonomiskt perspektiv. Frågeställningarna som arbetet utgick ifrån var hur nyckelpersonerna ansåg att förskolebarns hälsa påverkades av ekologisk kost och om de upplevde att den tillförde mer näring än konventionell odlad mat. Dessutom huruvida de ansåg att ekologisk mat hade inverkan på matkostnaderna samt hur barnen fick ta del av kunskaper om det. För att samla in en empiri valdes en kvalitativ hermeneutisk metodansats med kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom det ett gemensamt svar om att ekologisk mat var bättre för att undvika onödiga gifter. Forskning visade att bekämpningsmedlet organiska fosforföreningar kan ha negativa följder för barn och vuxna. Dessutom fanns en problematik om att det inte gick att uppfatta direkta effekter på hälsan genom ekologisk mat. Ekonomi och tillgänglighet styrde förskolornas inköp. Enligt undersökningen behövde inte ekologisk kost betyda en högre utgift. På grund av brist på forskning fanns det meningsskillnader om ekologisk kost hade ett högre näringsinnehåll än konventionell. Flera studier indikerade på att det fanns mer C- vitamin, järn och magnesium i ekologisk mat. Kommunikation och samspel är avgörande för lärande och genom det fick barnen ta till sig kunskap om ekologisk kost.

BAKGRUND: Studien har haft ett uppdrag från Region Halland och deras satsning på utbildningen Välmående Ger Resultat (VGR). Uppdraget var att undersöka förutsättningarna för personalen som deltagit/deltar i VGR. Utbildningen avser att skapa verktyg för personal inom skola och i detta fallet förskoleverksamhet. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet är att undersöka om personalen som är och har varit, delaktiga i utbildningen Välmående ger resultat upplever en kunskapsutveckling och mervärde. Studien syftar även till att undersöka hur olika förutsättningar har sett ut för kunskapsutveckling och omsättning i praktiken. Frågeställningar som användes i studien: 1. Vilken påverkan har den upplevda kunskapsutvecklingen haft för arbetet gentemot arbetskollegor och barnen? 2. Hur ser förutsättningarna för kunskapsutveckling ut? 3. Vilka olika verktyg används från utbildningen VGR? METOD: Studien var kvalitativ undersökning, inspirerad av den hermeneutiska ansatsen och genomfördes som en intervjustudie med åtta stycken från personalen på valda förskolor. RESULTAT: Studien visade hur viktigt det är med tid för reflektion och diskussion tillsammans med sina kollegor för att lättare bevara kunskapen. Resultatet visade även på olika verktyg som personalen hade tagit fasta på och använder sig av i sitt arbete. Utbildningen bidrog även till annat synsätt hos personalen som fick dem att uppleva bättre samarbete mellan avdelningarna. Personalen upplevde förändrat synsätt på välmående hos sig själva då utbildningen handlade om deras eget handlande och tankesätt. DISKUSSION OCH SLUTSATS: Precis som resultatet visade så är reflektionstid viktigt att försöka få in i arbetsvardagen. Även tidigare forskning har visat vikten av tid för återkoppling. Även stöd från rektor/organisation och bra samarbete mellan kollegorna visade sig vara viktigt i studien. Det diskuteras även kring relevant utbildningsmaterial som kan vara viktigt för att kunna relatera till arbetet. Implementering av ny metod diskuteras och tidsramen som krävs för att kunna mäta den. För framtida forskning föreslogs att göra studien på skolverksamhet istället och även större urval. Mer tid för reflektion behövs för öka kunskapsutvecklingen var slutsatsen i den här studie. / Background: The study had an assignment from Region Halland and their investment in the education Välmående Ger Resultat (VGR). The assignment was to examine preconditions for staff members that are/have been participating in VGR. The educations aim is to creat tools for staff members within the school, and in this case, preschool. Purpose: The purpose is to investigate whether the staff who is and has been involved in education Välmående Ger Resultat is experiencing knowledge development and value adding as result of the education. The study also aims to investigate how various preconditions have influenced knowledge development and turning that knowledge into practice. The questions used in the study : 1. What impact has the perceived knowledge development had on work towards colleagues and the children? 2. What are the preconditions for the development of knowledge? 3. Which tools are used from the education VGR? Method: The study was a qualitative study, inspired by the hermeneutic approach and was conducted as an interview with eight members of the staff at selected preschools. Results: The study showed how important time for reflection and discussion with their colleagues is, to help preserve knowledge. The results also showed various tools that staff had focused on using in their work. The VGR education contributed to new approaches for the staff members which caused them to experience better collaboration between departments. Staff members experienced a change in mindset on well-beeing of themselvs as education was about changing their acting and thinking. Discussion and conclusion: The results showed that reflection is important to integrate into everyday worklife. Previous research has also shown the importance of time for feedback. Also support from the headmaster/organization and good cooperation between colleagues turned out to be important in this study. Discussions is also about the relevant educational material that may be important to be able to relate to the work. Implementation of the new method are discussed and the time frame required to measure it. For future research, it was proposed to do the study on school other than prescools and with an even larger selection. The conclusion of this study was that more time for reflection is needed to increase the development of knowledge. / Välmående ger resultat

<p>Syftet med denna studie är att undersöka ett friskvårdsprojekt inom Saab Bofors Dynamics. Friskvårdsprojektet ”Det friska företaget” startades år 2004 som ett koncept för att lansera friskvård. Syftet och forskningsfrågan besvaras genom kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper bestående av slumpmässigt utvalda medarbetare inom Saab Bofors Dynamics. I studien anammas ett hermeneutiskt förhållningssätt med tolkning som metod utifrån en abduktiv ansats. Tidigare forskning om hälsa, hälsofrämjande arbete, salutogent och patogent perspektiv samt en hälsofrämjande arbetsplats där fokus sätts på arbetsmiljö, ledarskap och friskvård skildras. I förhållande till det resultat som framkommer under fokusgrupperna redogörs det även för relevanta pedagogiska utgångspunkter. Dessa utgångspunkter är delaktighet, empowerment, motivation och motivationsanalys, vilka ses som relevanta aspekter när det gäller friskvårdsfrågor. Resultatet visar att de intervjuade upplever friskvårdsprojektet som positivt men att det finns aspekter som behöver förbättras inom projektet. Det som de intervjuade anser vara negativt inom friskvårdsprojektet är främst brist på information och delaktighet samt att friskvårdsaktiviteterna är förlagda utanför arbetstid – ofta på kvällstid. I diskussionen resoneras och argumenteras kring dessa aspekter.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka ett friskvårdsprojekt inom Saab Bofors Dynamics. Friskvårdsprojektet ”Det friska företaget” startades år 2004 som ett koncept för att lansera friskvård. Syftet och forskningsfrågan besvaras genom kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper bestående av slumpmässigt utvalda medarbetare inom Saab Bofors Dynamics. I studien anammas ett hermeneutiskt förhållningssätt med tolkning som metod utifrån en abduktiv ansats. Tidigare forskning om hälsa, hälsofrämjande arbete, salutogent och patogent perspektiv samt en hälsofrämjande arbetsplats där fokus sätts på arbetsmiljö, ledarskap och friskvård skildras. I förhållande till det resultat som framkommer under fokusgrupperna redogörs det även för relevanta pedagogiska utgångspunkter. Dessa utgångspunkter är delaktighet, empowerment, motivation och motivationsanalys, vilka ses som relevanta aspekter när det gäller friskvårdsfrågor. Resultatet visar att de intervjuade upplever friskvårdsprojektet som positivt men att det finns aspekter som behöver förbättras inom projektet. Det som de intervjuade anser vara negativt inom friskvårdsprojektet är främst brist på information och delaktighet samt att friskvårdsaktiviteterna är förlagda utanför arbetstid – ofta på kvällstid. I diskussionen resoneras och argumenteras kring dessa aspekter.

Föreliggande studies syfte bottnar i en kritisk reflektion kring att hälsa och livsstil och ges mycket uppmärksamhet i olika sammanhang. Syfte: Syftet har varit att studera hälsodiskursen bland unga kvinnor i gymnasieåldern genom att analysera hur de uppfattar och uttrycker sig om hälsorelaterade trender. Vidare har studien också syftat till att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, belysa om och på vilket sätt hälsorelaterade trender uppfattas ställa krav och förväntningar på dem. Metod: Studien är kvalitativ och datainsamlingen har inneburit en fokusgruppsdiskussion och två enskilda intervjuer för att få svar på syftet. Utifrån insamlat material har vidare en diskursanalys utförts för att undersöka på vilket sätt de unga kvinnorna talar om ämnesområdet. Teori:Studiens vetenskapsteoretiska förhållningssätt har utgjort av socialkonstruktionism. De pedagogiska utgångspunkterna har bestått av ett sociokulturellt perspektiv på lärande och teori om informellt lärande. De teorier om hälsa som använts i studien är ett holistiskt hälsoperspektiv och teori om hälsolitteracitet. Resultat: Resultatet visade att faktorer som ges mycket uppmärksamhet i de unga kvinnornas samtal om hälsorelaterade trender bland annat är kost och träning, kroppsligt utseende, grupptryck och fanatism. Uppfattningar om krav och förväntningar som framkommit handlar främst om att påverkas av och jämföra sig med vad andra gör och hur andra ser ut. Sociala medier gavs mycket utrymme i samtalen med de unga kvinnorna vilket vidare analyserats som ett betydelsefullt redskap för lärande.