Effektiv kommunikation mellan vårdens medarbetare är väsentlig för patientsäker vård. Bristfällig kommunikation är kopplad till vårdskador. På den slutenvårdsavdelning i södra Sverige, där både aktuellt förbättringsarbete och studie genomfördes, saknades ett strukturerat arbetssätt för utbyte av viktig information kring barn och ungdomars vård inom ett team av nattarbetare. Därför startades ett förbättringsarbete vilket sedan undersöktes genom en intervjustudie. Genom att införa samling av berörda medarbetare vid varje ny patientinläggning, och tidsbestämda avstämningar som gjordes med ett kommunikationsverktyg, TEAMUP-modellen (T-trust, E-explore, A-ambition, M-model, U-undertake, P-praise) syftade förbättringsarbetet till at etablera en arbetsstruktur som möjliggör effektiv kommunikation i teamet för att minska förekomst av vårdskador samt förbättra arbetsklimatet. Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av Nolans modell tillsammans med PDSA- cyklar (P-Plan, D-Do, S-Study, A-Act), fiskbendiagram, förbättringsramen samt värdekompass. I förbättringsarbetet deltog cirka arton nattpersonal och tio vårdnadshavare/barn >15 år. Data samlades in genom enkäter och visualiserades med figurer. Enkätsvaren visade att de nya arbetssätten har möjliggjort strukturerad kommunikation för inforamtionsbyte i teamet kring barn och ungdomars vård och behandlingar. Bland vårdnadshavare/ barn >15 år visade enkätsvaren 100% nöjdhet beträffande kommunikation i teamet kring patienters vård och behandlingar. Av personalen angav 87% att arbetsklimatet förbättrades till föjld av de nya arbetssätten.  En kvalitativ intervjustudie gjordes när förbättringsarbetet avslutades med syfte till att undersöka hur personalen uppfattar att TEAMUP -modellen och samling vid patientinläggning har påverkat deras interna samarbete med avseende på kommunikation i teamet. En semistrukturerad intervjuguide anvvändes. Åtta medarbetare i nattpersonalgruppen medverkade i intervjuer. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. De intervjude medarbetarna beskrev att kommunikation och samarbete i teamet förbättrades. Med hjälp av de nya arbetssätten kunde personalen skapa en kultur som innebar att hjälpa varandra mer då de informerade varandra om viktiga förhållanden gällande patienter, avdelningsresurser, diagnoser och missnöje.

The pressure on the healthcare sector is increasing all over the world. The amount of treatable diseases increases and the time spent with each patient decreases. As a reaction towards the way the healthcare works today, patient-centred healthcare has become increasingly popular. Bringing the patient into the centre also needs changes in the staffs’ way of working. One way of making these changes is by implementing Lean healthcare. This thesis uses a systematic review approach to find out what organisational changes have been made at hospitals where they have implemented Lean healthcare and how the implementations were done. The results showed that the most important thing was to engage the staff at an early point. Those hospitals that had representatives from all the different categories of the staff were the ones who managed to make the modifications with less effort and they also had an easier way of maintaining them. The most obvious similarities in the organisational changes the hospitals had made were that they clearly defined who were supposed to do what and that they changed the work into multi-disciplinary teams. By that the hospitals saved a lot of time both for the staff and for the patients. Lean thinking has similarities theories of cognitive science, like distributed cognition and safety barriers and it could get inspiration from these areas to enhance the implementations. There are few articles concerning the organisational changes that have been made at hospitals when implementing Lean healthcare. However the results of this thesis was that the most important thing when implementing Lean healthcare is to involve everyone at an early stage and the only way to get Lean healthcare to really work is by changing the attitude and making people realise that improvement is a never ending process. The changes that were most common among the hospitals were to clearly define and document who was supposed to do what and to change the structure to multi-disciplinary teams working together.

Första linjens chefers arbete inom hälso- och sjukvården handlar om att leda sina medarbetare och ansvara för bra arbetsmiljö inom verksamheten. Dessa chefers arbetssituation kan beskrivas som ansträngande och ofta psykiskt krävande. Chefers förutsättningar till ett gott ledarskap har stor påverkan på verksamheten och den personal som chefen ansvarar för. När covid-19 pandemin spred sig blev påverkan på sjukvården stor och första linjens chefers har fått andra förutsättningar att leda under pandemin. Det i sig är dock inte beforskat i någon större utsträckning. Därav var syftet med denna studie att undersöka upplevelsen hos första linjens chefer inom hälso- och sjukvård av att leda och vara chef i covid-19 pandemin. Studien utformades som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Urvalet bestod av åtta informanter inom offentlig hälso- och sjukvård. Genomförd analys ledde fram till ett huvudtema: Att vara ledare under covid-19 pandemin, vilken sammanfattar studiens resultat i att uppdraget som första linjens chef är mer än att bara leda medarbetare. Bland annat kräver uppdraget förmågan att snabbt ställa om när förutsättningarna förändras. Studiens huvudtema följdes av tre kategorier: situationsanpassat ledarskap, pandemin förändrade chefernas stöd och styrning och chefens känslor i pandemin. Samtliga med flera underkategorier. Intressant i studien är att när högre lednings sätt att styra förändrades genom att bli mer auktoritärt genomgick ledarstilarna hos första linjens chefer en liknande förändring, samtidigt som de också var tvungna att ha tillit till sina medarbetare för att hantera situationen. Att parallellt använda olika ledarstilar blev en nödvändighet för första linjens chefer i att hantera arbetet under covid-19 pandemin.

In collaboration with the Karolinska University Hospital, this research was carried out with the aim of executing a consequence analysis of the new regulation (EU) 2017/746. The consequences of the regulation regarding access, distribution, manufacturing and in-house production of in vitro diagnostic products were examined for various departments at the Karolinska University Hospital. This was investigated through an extensive literature study and interviews that were conducted digitally and through email. Of the departments examined, attention was drawn to the fact that only Lab & Primary Health Care and the Karolinska University Laboratory were affected by the new regulation. The availability of products may be affected as a consequence of the new requirements for risk classification and the notified bodies. If the manufacturer does not meet the new requirements, this may lead to a shortage of materials and products, which can affect Lab & Primary Care and the Karolinska University Laboratory. Lab & Primary Health Care will be affected by the requirements for distribution in the new regulation if they decide to distribute new in vitro diagnostic products to other businesses. The Karolinska University Laboratory has a production that they currently CE mark according to the old directive and an in-house production. In order for the Karolinska University Laboratory to continue its own production, it is required that they meet the requirements imposed on in-house production in the new regulation. With continued CE marking of the products, they will be classified as manufacturers and need to meet its requirements. In summary, it can be stated that both Lab & Primary Health Care and the Karolinska University Laboratory have three paths to go; distribute, produce in-house or manufacture in vitro diagnostic products. Depending on the decision they make, they are classified differently according to the new regulation (distributors, in-house manufacturers or manufacturers) and thus have different requirements to follow. / I samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset utfördes denna studie med målet att genomföra en konsekvensanalys av det nya regelverket (EU) 2017/746. Regelverkets konsekvenser gällande tillgång, distribution, tillverkning och egentillverkning av in vitro-diagnostik produkter undersöktes för olika enheter inom Karolinska Universitetssjukhuset. Detta undersöktes genom en omfattande litteraturstudie och intervjuer som utfördes digitalt och via mail. Av de enheter som granskades uppmärksammades att endast Lab & Primärvård och Karolinska Universitetslaboratoriet påverkades av den nya lagstiftningen. Tillgången på produkter kan komma att påverkas som en konsekvens av de nya kraven på riskklassificering och på de anmälda organen. Om tillverkaren inte uppfyller de nya kraven kan detta leda til brist på material och produkter, vilken kan påverka Lab & Primärvård samt Karolinska Universitetslaboratoriet. Lab & Primärvård kommer beröras av kraven för distribution i den nya förordningen om de beslutar att distribuera nya in vitro-diagnostik produkter till andra verksamheter. Karolinska Universitetslaboratoriet har en tillverkning som de i dagsläget CE-märker enligt det gamla direktivet samt en egentillverkning. För att Karolinska Universitetslaboratoriet ska fortsätta sin egentillverkning krävs det att de uppfyller kraven som ställs på egentillverkare i nya regelverket. Vid fortsatt CE-märkning av produkterna kommer de att klassas som tillverkare och behöver uppfylla dess krav. Sammanfattningsvis kan det konstateras att både Lab & Primärvård och Karolinska Universitetslaboratoriet har tre vägar att gå; distribuera, egentillverka eller tillverka in vitro-diagnostik produkter. Beroende på beslutet de fattar klassas de olika enligt det nya regelverket (distributörer, egentillverkare eller tillverkare) och har därmed olika krav att följa.

Bakgrund: Det finns höga krav på ambulanssjukvården idag där ambulanssjuksköterskor förväntas bedriva en avancerad akutsjukvård och ta komplexa beslut. Återkoppling kan användas för att minska klyftan mellan nuvarande förståelse för en prestation i relation till målet med prestationen. Idag används återkoppling inom vissa delar av sjukvården i syfte att utvärdera om ett patientomhändertagande är adekvat utfört. Möjligheten till återkoppling skiljer sig dock åt inom den prehospitala akutsjukvården i Sveriges olika regioner. Detta ger skilda förutsättningar för ambulanssjuksköterskor beroende på var i landet de arbetar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av återkoppling. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor har genomförts där tio ambulanssjuksköterskor inkluderades. Data analyserades genom en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Den återkoppling som förekommer idag upplevdes vara begränsad, otillräcklig och otillgänglig. Ambulanssjuksköterskor utnyttjar inte de strukturerade system som finns för återkoppling idag utan använder sig istället av informella sätt för att få återkoppling. Återkoppling anses kunna leda till kompetensutveckling för ambulanssjuksköterskor då de får en förståelse för vad som är rätt och vad som är fel i besluten de tar. Återkoppling leder även till olika känsloyttringar och både förekomsten och frånvaron av återkoppling genererar olika emotionella uttryck. Slutsats: Återkoppling anses kunna bekräfta om en upplevd erfarenhet är sanningsenlig eller inte. I frånvaro av återkoppling sker prehospitalt beslutsfattande till stor del utifrån intuition och egna antaganden baserat på tidigare kunskap och erfarenhet. Framtaget resultat i föreliggande studie motiverar till att nuvarande system för återkoppling inom ambulanssjukvården bör ses över. Framtida forskning bör utforska den kliniska effekten av återkoppling och dess påverkan på yrkesutövning och patientvård. / Background: There’s a high standard of care required of ambulance nurses in the prehospital care setting where they are expected to accomplish an advanced emergency care and make complex decisions. Feedback can be used to bridge the gap between one's understanding of a performance in relation to its goals. Feedback is used in some parts of the healthcare setting with the aim of evaluating if the patient care is adequate. However, the possibility to receive feedback in the prehospital setting differs between the various regions in Sweden today. This gives ambulance nurses different prerequisites depending on where in the country they are employed.   Aim: The aim of this study was to explore ambulance nurses’ experiences of feedback.   Method: A qualitative interview study with semi-structured questions was conducted where ten ambulance nurses were included. Data were analyzed through a manifest content analysis with an inductive approach.   Results: The feedback experienced today is viewed as limited, inadequate and inaccessible. Ambulance nurses aren’t using the existing structured system to receive feedback but are instead using informal ways of getting feedback. Feedback is viewed as a means for professional development for ambulance nurses as they get an understanding of what is right and what is wrong in their decision making. Feedback also leads to different emotional expressions with both the presence and absence of feedback generating different emotional displays.  Conclusion: Feedback is considered to confirm if a lived experience is truthful or not. In the absence of feedback the prehospital decision making is largely based on intuition and presumptions grounded in previous knowledge and experiences. The result of this study motivates that the preexisting system for feedback should be reviewed. More research is needed to establish the effect of feedback on performance and patient outcome.

Våld i ungas parrelationer är ett problem som, i Sverige, endast undersökts i ett fåtal studier. Syfte: Att undersöka förekomsten av olika typer av våld i ungas parrelationer, dess samband med självskattad hälsa samt behovet av stöd och förebyggande åtgärder. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie. En webbenkät skickades ut under våren 2023 till studenter vid högskola eller universitet i åldern 18–25 år. Chitvåtest, Fisher’s exact test, Mann-WhitneyU-test samt binär logistisk regression användes för att analysera insamlade data. Resultat: Totalt besvarade 120 studenter enkäten. Av dem med erfarenhet av parrelationer hade 60,4% (n=64) blivit utsatta för någon typ av våld av sin partner. Deltagare som utsatts för våld hade fem gånger högre risk att skatta sin hälsa som någorlunda jämfört med deltagare som inte varit utsatta (justerad OR=5,40, 95% KI: 1,42–20,56). De som utsatts för psykiskt våld hade tre gånger högre risk att skatta sin hälsa som någorlunda jämfört med dem som inte varit utsatta för psykiskt våld (justerad OR=2,96, 95% KI: 1,04–8,42). För att förbättra stödet till unga samt för att minska och förebygga våld i ungas parrelationer efterfrågades information till unga om vad som räknas som våld samt diskussioner kring normer, sunda förhållanden, sex och porr. Slutsats: Utsatthet för våld i ungas parrelationer har samband med sämre självskattad hälsa, särskilt avseende psykiskt våld. Det finns förbättringspotential i stödet till unga och för det långsiktiga förebyggande arbetet där information om våld och diskussioner om normer, relationer och sexualitet är viktiga delar / <p>Betyg i Ladok 230608.</p>

ATMP (Advanced Therapy Medicinal Products) is a new type of treatment with the potential to cure otherwise severe and even deadly diseases, for which there are only inhibitive medicine available. This means that the healthcare sector now have access to treatments that greatly increases the number of QALY:s received. However, the problem with the implementation of ATMP lies within the disparity between its large upfront costs and the return, which is spread over a long time-period. There is also the problem with lack of information, causing further risks when investing in ATMP. Seeing as the treatment is a “one-off” where the results are uncertain, and the costs are high and lumped together at the beginning. By constructing a laboratory setting we analyze the health evaluating outcome when changing endogenous variables and modelling scenarios from real world estimates, forming a hypothetical base case which represents the difficulty decision makers face when evaluating treatments with ATMP- characteristics. Furthermore, we find that there is a prominent cost difference between the two alternatives as well as an enhanced sensitivity to the methodologically execution. To mitigate the risk of these types of long-term investments we present different types of strategies, which are built upon financial theory by the utilization of options and swaps. We also suggest using these payment schemes based upon our results, this can open opportunities to elude the decision uncertainty present for these types of long-term investments within the public healthcare sector. Making use of real options and venture capitalist structures we present a variety of solutions that might be suitable for different types of scenarios and ATMP:s. These different types of payment solutions and risk mitigating strategies could potentially also be used in combination with each other depending on the availability of a counterparty and the duration of the contract. In conclusion, we find that financial theory can mediate decisionmakers in situations that suffer from ATMP characteristics. We find financial solutions that can price long-term uncertainty and alleviate irreversibility from decisionmakers. Relying on already preferred solutions in the health sector i.e., negotiated contracts and outcome-based payment structures, financial theory has the possibility to use public funds more effectively with mitigated uncertainty. / ATMP (Avancerade terapiläkemedel) är en ny typ av behandling som har potentialen att bota i andra fall allvarliga och även dödliga sjukdomar, för vilka det enbart finns lindrande åtgärder eller inga alternativa behandlingar alls. Detta betyder att sjukvården numer har tillgång till behandlingar som ökar antalet erhållna QALY:s avsevärt. Problematiken vid implementeringen av ATMP ligger däremot i de stora engångskostnaderna som tillkommer direkt och de hälsoeffekter som de ger, vilka återfinns på lång sikt. Det finns även en problematik i informationsbristen, vilket skapar risker vid investeringar i ATMP. Anledningen till detta är att behandlingen är en engångsbehandling med osäkra resultat och höga kostnader. Genom att konstruera en analysmodell skapar vi ett basscenario utifrån vilket vi kan ändrade variabler för att generera olika utfall som ska representera underlaget till vilket beslutfattare ska agera. Vid 1000 iterationer kan vi visa hur ATMP är överlägset en konventionell behandling för t.ex. akut lymfatisk leukemi när det kommer till att generera QALY:s. Vidare finner vi att det finns en framträdande kostnadsskillnad mellan de två alternativen samt en ökad känslighet för metodologiskt utförande. För att främja beslutsprocessen och hantera risken vid den här typen av långsiktiga investeringen lägger vi fram olika typer av strategier som är rotade i finansiell teori genom nyttjandet av optioner och swappar. Vi föreslår betalningslösningar som är baserade på de resultat vi fick och som har möjligheten att minska beslutosäkerheten som uppstår vid den här typen av långsiktiga investeringar inom sjukvården. Genom att använda realoptioner och riskkapitaliststrukturer ger vi en bred mängd lösningar som kan vara lämpliga för olika typer av scenarion och avancerade terapiläkemedel. Dessa olika typer av betalningslösningar och riskhanteringsstrategier kan potentiellt även användas i kombination med varandra, beroende på tillgången till en motpart och längden på kontraktet. Sammanfattningsvis finner vi att finansiell teori kan hjälpa beslutsfattare i situationer som lider av ATMP karakteristik. Vi föreslår finansiella lösningar som kan hjälpa till med att prissätta osäkerhet på lång sikt och minska irriversibiliteten från beslutsfattaren. Vi använder väletablerade metoder och föredragna betalningslösningar, det vill säga förhandlade kontrakt och evidensbaserade betalningsstrukturer, tillsammans med finansiell teori för att konstruera betalningslösningar som använder offentliga medel mer effektivt och ger lägre osäkerhet.

Infusion pumps are used in all departments of a hospital, in the emergency care unit as well as in pediatrics. The pumps administer intravenous medications for the purpose of helping patients to manage pain and are unfortunately not spared from emerging errors. Due to the complexity of the process involved in infusion pumps, errors regarding delay in administration are encountered. Especially vulnerable to errors are pediatric patients, due to the high risk of over- or under-dosing. This study aims to investigate the effects on administration delay by analysing the medical supply and system utilized for the infusion pumps. This is accomplished through implementation of Compartmental Modeling in Pharmacokinetics in combination with a self developed mathematical model for estimating the administration delay. Simulations were performed for analysing how various sizes of medical supply effected delay time. The result from the computed mathematical model indicates that increased volumes on utilized equipment will increase delay time. The combined use of a decreased flow rate and smaller equipment sizes will have the greatest affects on the delay in administration. The result obtained from the computed compartmental model can be useful for medical staff to be able to estimate the delay in administration. However, further validation is required before the utilization of the model can be applied in hospitals. / Infusionspumpar används på alla avdelningar på ett sjukhus, inom akutvården samt inom pediatrik. Pumparna administrerar olika mediciner i syfte att hjälpa patienten att hantera smärta och är tyvärr inte förskonade från att fel kan förekomma. På grund av komplexiteten i processen, involverad i infusionspumpar, uppstår fel gällande förseningar i administrering av medicin. Speciellt sårbara för dessa typer av förseninigar är pediatriska patienter, på grund av den förhöjda risker gällande över- eller underdosering. Denna studie syftar till att undersöka effekterna gällande administreringsfördröjning genom att analysera det medicinska utrustningen och systemet som används för infusionspumparna. Detta uppnås genom implementering av kompartmentmodellering i farmakokinetik i kombination med en egenutvecklad matematisk modell för att uppskatta administreringsfördröjningen. Simuleringar utfördes för att analysera effekterna av olika storlekar på medicinsk utrustning i förhållande till fördröjningen av administreringe. Resultatet från den beräknade matematiska modellen indikerar att ökade volymer gällande den medicinska utrustningen kommer att öka fördröjningstiden. Den kombinerade användningen av en minskad flödeshastighet och mindre utrustningsstorlekar kommer att ha störst inverkan på förseningen i administreringen. Resultatet som erhålls från den beräknade kompartmentmodellen kan vara användbar för sjukvårdspersonal för att kunna uppskatta förseningen i administrationen. Ytterligare validering krävs dock innan användningen av modellen kan tillämpas på sjukhus.

Att vara chef idag inom vård och omsorg kan innebära höga krav på prestation i verksamhetens olika delar så som ekonomi i balans och goda arbetsförhållanden för att ha nöjda medarbetare. Chefer har därför många gånger en arbetssituation där krav och resurser är i obalans, stress och svårigheter att prestera enligt behov är ett problem. Det visar sig också i studier att chefer saknar socialt stöd och handledning i sin chefsroll och beskriver även ett bristfälligt administrativt stöd. Ett sätt för chefer att få en mer hållbar arbetssituation kan därför vara att dela på uppgifterna med en annan chefskollega, på så sätt blir arbetsbördan mindre tung och upplevelsen av ensamhet minskar. Det är dock viktigt att samarbetet mellan cheferna fungerar och att det finns en bra balans mellan egenskaper och kemi. Studiens syfte är att jämföra skillnader avseende upplevelser av stress och ensamhet hos chefer i enskilt och i delat ledarskap inom äldreomsorg. För att besvara studiens frågeställningar användes en webbaserad enkät. Avseende upplevelsen av ensamhet fanns en signifikant skillnad mellan de chefer som är verksamma inom delat respektive enskilt ledarskap. Upplevelsen av ensamhet var mindre hos chefer i delat ledarskap. Däremot fanns det inte någon signifikant skillnad i upplevelse av stress mellan chefer i enskilt och i delat ledarskap. Det fanns dock en hög grad av stress i båda grupperna vilket skulle kunna indikera att det är chefsrollen och stress som hänger ihop och därmed att det inte minskar stressnivån att dela chefsrollen med en annan chefskollega.

Ett gott ledarskap är en nyckelfaktor för att bedriva en fungerande vård. Chefer inom vård- och omsorg är en av de yrkeskategorier som har flest antal underställda per chef, det vill säga bredast kontrollspann. Det hälsofrämjande ledarskapet bygger på att ledaren kan skapa förutsättningar för sina medarbetare att bevara det som fungerar väl i verksamheten och kunna stärka och främja en hälsosam arbetsplats med välmående medarbetare. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur ett brett kontrollspann kan påverka förutsättningarna för ett hälsofrämjande ledarskap inom vård och omsorg. Valt tillvägagångssätt är systematisk integrativ litteraturöversikt. Ur den inkluderade studierna framkommer att breda kontrollspann överlag påverkar ledare och dess medarbetare negativt. Ett stort antal anställda skapar minskade möjligheter för ledaren att kommunicera med och finnas till för medarbetare och därmed försvåras det hälsofrämjande ledarskapet. Ett brett kontrollspann minskar också effekten av ledarskapsstilar som annars generellt visar positiv inverkan på mindre arbetsgrupper, såsom ett transformativt och transaktionellt ledarskap. Resultaten öppnar upp för en diskussion kring huruvida breda kontrollspann bidrar till sämre förutsättningar för ledare inom vård och omsorg att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. Det finns studier som visar att stödfunktioner kan hjälpa en ledare med ett brett kontrollspann genom att avlasta ledaren med administrativa uppgifter. Alternativet är att minska kontrollspannet, men svaret på vad som är det optimala kontrollspannet råder det delade meningar om. Snarare bör fokus istället läggas på att skapa en hälsofrämjande arbetsplats för personalen och dess ledare. / A good leadership is a key factor to provide for a functional health care. Leaders of health and social care hold among the widest spans of control, with other words number of employees per leader, than most other professions generally. Health promoting leadership is built around the leader’s ability to help create conditions for the employees to preserve the aspects that are well-functioning, whilst strengthening and promoting a healthy workplace with healthy employees. The purpose of this literature review is to investigate how a wide span of control can affect the conditions for a health-promoting leadership in health and social care. Method of choice is a systematic integrative literature review. The included literature reveals that a wide span of control negatively affects leaders and employees. A wide span of control reduces the leader’s opportunities to interact with the employees, which in return complicates a health promoting leadership. A wide span of control also diminishes the effects of leadership styles that has proven having positive effect in smaller work groups, for example a transformational and transactional leadership. The results make way for a discussion whether a wide span of control contributes to worsening the conditions for leaders in health and social care in the making of a healthy workplace. Studies show that support functions can help a leader with a wide span of control , by relieving the leader from administrative tasks. The alternative is to reduce the span of control, but there are different opinions to the answer to what is an optimal span of control. Focus should rather be put in creating a health promoting workplace for the employees and their leader.