Chefskapet medför ett stort ansvar för att medarbetarna ska må bra. Samtidigt är chefspositionen inom vård och omsorg en svår och utsatt situation att arbeta i. Det är flera olika faktorer som gör rollen som chef inom vård och omsorg mer komplex än inom andra organisationer. Forskning visar att dessa chefer är i behov av både socialt och organisatoriskt stöd för att lyckas i sitt chefskap. Studien utforskar vilken roll det organisatoriska stödet spelar för det hälsofrämjande ledarskapet. Syftet var att undersöka hur det organisatoriska stöd enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn får påverkar det stöd de ger sina medarbetare samt resursers inverkan på det stöd chefer ger. Kvantitativ forskningsmetod användes i form av en tvärsnittsstudie där en webb-enkät skickades ut till vård- och enhetschefer i Västra Götalandsregionen. Deltagarna som besvarade enkäten var 52 chefer (45 kvinnor, 6 män) mellan 35 och 65 år. Data har analyserats med hjälp av en serie enkla regressionsanalyser. Resultaten visade att chefer som inte upplevde brist av stöd från specialister (såsom IT- och personalavdelning) upplevde i högre grad att de kunde göra sin medarbetare mer delaktiga. Även att inte uppleva brist på resurser var associerat med att enhetscheferna upplevde sig kunna erbjuda sina medarbetare utvecklingsmöjligheter, som är sammankopplat med arbetsengagemang. Dålig insyn i medarbetargruppen eller anse sig ha otillräcklig tid korrelerade med uppfattningen att anse sig inte kunna strukturera upp sina medarbetares arbete. Således fann författarna fog för att det stöd och resurser chefer inom vård och omsorg har tillgång till, påverkar hur de har möjlighet att arbeta med hälsofrämjande insatser.

Tillgänglighet till ortodontisk vård behövde förbättras. Förbättringsarbetet fokuserade på processen för ortodontisk diagnostik och behandling i allmäntandvården. Syftet med förbättringsarbetet var att på ett mer resurseffektivt sätt identifiera och behandla patienter med ett ortodontiskt behandlingsbehov för att öka tillgänglighet och erbjuda patienterna optimal behandling. Studiens syfte var att utifrån berörda tandläkares erfarenheter utvärdera vad som har betydelse för att insatser för bättre ortodontisk vård fungerar som de gör. Förbättringsarbetet utgick från strukturen i förbättringsrampen. I fallstudien användes data från enkäter, intervjuer och förbättringsarbetet. Gemensam tolkning genomfördes med triangulering. Riktlinjer och förändrade ortodontikonsultationer infördes. Tiden för konsultationer för ortodontisten minskade trots bibehållen mängd patienter. I fallstudien identifierades stödjande och hindrande faktorer av betydelse för utfallet av förbättringsinsatserna.  Förändringar i processen för ortodontisk diagnostik och behandling i allmäntandvården bidrog till att frigöra tid för ortodontisten och därmed förbättrad tillgänglighet till specialisttandvård för patienterna. Stödjande och hindrande faktorer av betydelse för insatser för bättre ortodontisk vård kan komma till nytta vid spridning av arbetssättet. / Access to orthodontic care needed to be improved. The improvement project focused on the process for orthodontic diagnosis and treatment in general practice. The aim of the improvement project was to make the process for orthodontic diagnosis and treatment planning more efficient, to improve accessibility and offer patients optimal treatment. The study aimed to explore the experience of dentists in general practice related to the impact of changes on orthodontic care. The improvement project followed the steps of the improvement ramp. In the case study data from questionnaires, interviews and the improvement project were used. Triangulation was used for interpretation. Guidelines and alterations in orthodontic consultations were introduced. Scheduled time for consultations was reduced, despite no change in the number of patients. The case study identified constraining and enabling factors to be considered in relation to the improvement project. Changes in the process contributed to making consultations less time consuming and thereby useful to improve accessibility to care. The impact of constraining and enabling factors in relation to the improvement efforts can promote transfer of learning to other caregivers in adopting improvement activities.

Demens är en rad symtom som orsakas av hjärnskador och kan förklaras på olika sätt beroende på vilka delar av patientens hjärna som har blivit skadade. Patientens minne, förmågan att planera och genomföra sitt vardagsarbete försämras. Dementa människor drabbas av funktionsnedsättningar som innebär att patienten har språksvårigheter, sämre orienteringsförmåga och svårt att uppfatta tiden. Personens kognitiva förmågor blir också sämre som leder till nedstämdhet, oro och beteendeförändringar hos drabbade personer. Demenssjukdom resulterar i att personen med demens inte klarar av sin tillvaro som innebär att hen behöver stöd från vårdpersonalen och anhöriga, det vill säga att personen är beroende av stöd från sin omgivning. Syftet med studien är att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av och berättelser om att använda levandsberättelse som verktyg vid omvårdnad för demensdrabbade personer som flyttar till särskilda boende. Den valda metoden för arbetet var intervjuer med personal som arbetar på demensboenden där vi bland annat frågade om hur de använder levnadsberättelser och hur de fungerar i praktiken. Efter intervjuerna kunde författarna konstatera att personalen som arbetar med dementa i särskilda boende har stor hjälp av levnadsberättelserna. Detta innebär att om patienten, till exempel, på något sätt är orolig under dagen och repeterar samma fråga hela tiden så kan personalen gå genom kopplingar med levnadsberättelsen och ge svar till den demenssjuke. Det brukar hjälpa personen att blir lugnare en stund och var nöjd med sin tillvaro. Undersköterskorna som intervjuades bekräftade att det skulle bli svårt för vårdpersonalen att vårda dementa personer utan levandsberättelse. / Dementia is a series of symptoms caused by brain damages and can be explained in different ways depending on which parts of the patient’s brain are damaged. The patient’s memory and ability to plan and carry out his or her daily work worsens. People who suffer from dementia often have language difficulties, poor orientation and difficulties of perceiving time. The person’s cognitive ability also becomes impaired which is leads to depression, anxiety and behavioural changes in dementia affected people. Dementia disease results in the persons with dementia not being able to cope with their existence, which means that they need support from the nursing staff and relatives. The purpose of the study is to investigate how the nursing staff who work in special accommodations for people with dementia use life stories as a tool in order to help their residents, but also their experiences with using life stories in practice. The chosen method for the study was interviews with nursing staff who work in special accommodations, who about how they use life stories in their work and their experiences with it. After the interviews, the authors were able to state that the nursing staff who work with dementia in special accommodations have great help from using life stories in their work. This means that if the patient, for example, somehow is anxious during the day and repeats same question all the time, then the care staff can go through the connections with the patient’s life story and give answers to the dementia patient. This usually helps the person to calm down for a while and feel content. Nurses who were interviewed confirmed that it would be difficult for the nursing staff to take care of the demented people in the best possible way without a life story.

De kommande tio åren kommer antalet äldre att öka och med de behoven av kompetent personal inom vård och omsorg, fram till år 2035 kommer behovet av arbetskraft inom äldreomsorgen att öka med över 60 procent (170 000 personer). Den främsta orsaken till detta är de stora pensionsavgångarna samt det ökade vårdbehovet. Syftet med studien är att finna och beskriva orsakerna till att personal inom hemtjänsten avslutar sin anställning. Forskningsstudien grundas på kvalitativa intervjuer av omvårdnadspersonal som avslutat sina anställningar inom hemtjänsten. I resultatet beskrivs orsaken till uppsägning som bristande arbetsmiljö med hög stressfaktor. Något som framkommer är hur obalansen mellan privatliv och arbetsliv kan härledas som en stressfaktor. Det är också en rådande värderingskonflikt hos många av respondenterna där känslan av otillräcklighet ligger som grund. Något mer som beskrivs är brister i kommunikation och information, snabba förändringar och missnöje med ledarskapet. Det bristande ledarskapet kan förklaras genom de många chefsbytena som respondenterna beskriver. Utöver detta så beskrivs låga påverkansmöjligheter och lågt inflytande över införandet av nya arbetssätt och beslut. Orsakerna till val av avslutad tjänst kan härledas till arbetsmiljö, ledarskap, stress, kommunikation, information och avsaknad av stöd från närmsta chef.

Studien analyserar seniorernas upplevelse i användandet av digital teknik. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie där urvalet bestått av seniorer som har beviljats digitalt stöd i kommunen som analyserats. Digitaliseringens utveckling går framåt och den äldre generationen behöver vara med i utvecklingen, så att seniorerna inte hamnar i utanförskap. Analysen av materialet har gjorts med kvalitativ innehållsanalys där tre huvudteman kunskap, trygghet och oro kom fram under analysprocessen. I resultatet framkommer att man har viljan att lära sig digitala verktyg och att seniorerna har fått mer kunskap i användningen av digital teknik, men seniorerna känner också en viss oro för att göra fel. Studien visar också att man upplever trygghet i att kunna hålla kontakten med sina nära och kära via digital teknik. Resultatet visar att upplevelsen i användandet av digital teknik är positiv och att fortsätta erbjuda någon form av digitalt stöd är viktigt för seniorerna är det som har framkommit i undersökningen. Stöd i digital teknik behöver erbjudas till alla som har behov oavsett ålder eller sjukdom för att man inte ska hamna utanför samhällets digitala tjänster. Digitalt stöd kan bestå av hjälp med online handel, lära sig handhavandet av mobiltelefoner samt andra digitala tjänster. Studien baseras på de seniorer som har beviljats stöd som insats, resultatet kan användas till framtida studier inom digitalisering.

Digitala hälsotjänster har de senaste åren ökat i popularitet bland svenska medborgare. Dessa tjänster kan användas som komplement till traditionella fysiska vårdcentraler för att bli undersökt av en läkare, sjuksköterska med flera. Under de första månaderna under Covid-19 pandemin kan digitala hälsotjänster ha blivit ännu mer populära på grund av att de erbjuder ett kontaktlöst (smittofritt) sätt att få medicinska råd. Den här studien, genomförd maj 2020, undersöker hur aktiva svenska medborgare är i användning av digitala hälsotjänster för vård via nätet och deras inställning samt vad som påverkar deras inställning. För att ta reda på detta användes en enkät för att samla in empiri. 166 svar samlades in. Studiens resultat framhäver att ungdomar är mycket mer aktiva användare av digitala hälsotjänster för vård än äldre. Resultatet visar även att medborgare som testat digitalahälsotjänster för vård har en mer positiv inställning till digitala hälsotjänster än medborgare som inte testat digitala hälsotjänster. Detta kan tolkas som att de som har en positiv inställning har det rent generellt gentemot digitalisering av vård, eller som att användares inställning påverkas positivt (i flesta fall) redan efter ett besök. De faktorer som hade störst betydelse för medborgarnas inställning till digitala hälsotjänster för vård var lättillgänglighet, säkerhet och ekonomiska aspekter. En stor andel av respondenterna som inte testat digitala hälsotjänster hade önskat rekommendationer om hälsotjänster från staten eller en statlig hälsotjänst för att de skulle testa tjänsterna.

Omvårdnadspersonalen, såsom undersköterskor och vårdbiträden inom hemtjänsten utför ett viktigt uppdrag ändå debatteras det på sociala medier att samma yrkesgrupp flyr sina uppdrag på grund av låg lön, obekväma arbetstider samt dålig status. Det är därför av intresse att belysa faktorer som omvårdnadspersonal finner vara av vikt för att vilja stanna kvar och utvecklas inom hemtjänsten. Syftet med uppsatsen är att finna de nyckelfaktorer som får hemtjänstens omvårdnadspersonal i kommunal verksamhet att välja stanna kvar inom sin yrkesprofession. Författarna valde att använda sig av semistrukturerade intervjuer för att finna faktorer som omvårdnadspersonalen uppger främja ett hållbart yrkesliv. Tio omvårdnadspersonal inom kommunal hemtjänst intervjuades. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet gav fyra kategorier, arbetsmiljö, kommunikation, organisatoriska faktorer och status. Arbetsmiljön omfattar fysiska och psykosociala aspekter. Kommunikation handlar om interaktion och samspel mellan verksamhetens professioner samt omsorgstagaren. Organisatoriska faktorer innefattar arbetsverktyg, ekonomi och kompetens. Sista kategorin är status och handlar om medias påverkan och värderingar. Samverkan, delaktighet, kommunikation mellan professionerna inom verksamheten samt möjligheten att påverka utförandet av sina arbetsuppgifter och arbetstider likväl att det sker en kontinuerlig kompetensutveckling inom ramen för yrkesutövningen är positiva faktorer för att stanna kvar i sin yrkesutövning

Radiology nurse is a profession which holds identification fromthe National Board of Health and Welfare and contains bothhightech elements and nursing competence. Based on interviews with thebusiness's unit manager, there is no mapping of the business'sprocesses, which leads to difficulties in streamlining andidentifying possible improvements. By structuring the workprocesses and mapping, opportunities are created to initiateproductivity indicators that leads to improving working conditionsbut also develops the business. The purpose of this case study is toidentify productivity indicators for the radiology departmentat Visby Hospital, to measure the efficiency of the processes andinfluence the process from referral to statement. To achieve thepurpose, the following questions are answered: What processes arethere to measure? How can a production plan streamline theradiology process? What productivity indicators are necessary for thedepartment?The selected theories for the study are value-based care, processmanagement, process mapping, balanced scorecard, processmeasurement, Lean and principles-working methods. The study has ascientific approach that is linked to the empirical researchapproach so-called grounded theory, which is considered aqualitative approach. This study uses interviews and documentcollection to formulate theories and link it to empirical data.The results of the study show that the organization lacks a processmapping of its processes, which leads to a production plan notbeing able to be executed and goals with indicators in theprocesses do not exist in the business. The study providesproposals for a process mapping and to establish a production plan tomanage incoming referrals with available resources as staffing.This should interact with possible indicators that are applied todesign measurable goals for the business.

Patienter med kronisk hjärtsvikt står för hälften av alla internmedicinska slutenvårdstillfällen på Södertälje sjukhus. Då ett av symtomen är andnöd söker patienterna ofta vården i ett akut skede med oro och ångest. Genom att ge förutsättningar för patienter att lära känna, och vara delaktiga i vården av, sin hjärtsvikt, kan försämring förebyggas vilket minskar behovet av att söka vård akut. Dessa förutsättningar kan skapas med hjälp av teknik där patienter själva mäter blodtryck, vikt etc. och sätta dessa mätresultat i relation till sina levnadsvanor. Egenmonitorering förväntas minska behovet av inneliggande sjukhusvård, minska fysiska vårdbesök, förbättra hälsoutfall och ge ökad trygghet för personer med hjärtsvikt och deras närstående. För att ytterligare stärka patientens egenvård, genom support, finns personal på mottagningen som kan se patientens mätvärden via en teknisk plattform där kommunikationen också sker. Det övergripande syftet med aktuellt förbättringsarbete var att testa ny teknik och nya arbetssätt för patienter med hjärtsvikt och samla insikter samt erfarenheter inför ett eventuellt breddinförande. Målet var att 10 patienter med hjärtsvikt före 2021-03-31 hade medverkat i pilottest av egenmonitorering. Examensarbetet syftar till att med stöd av ett teoretiskt ramverk klarlägga vilka förhållanden som påverkar övergången från traditionell slutenvård till egenmonitorering för personer med hjärtsvikt. Förbättringsarbetet resulterade i att åtta patienter från två olika verksamhetsområden inkluderades. Studien visade bland annat att innan en organisation ska införa egenmonitorering bör hänsyn tas till komplexiteten i hälso- och sjukvården. Goda infrastrukturer för IT är avgörande och tekniken behöver bli mer flexibel för att patienter som inte har svenska som språk ska kunna få ta del av egenmonitorering / Patients with chronic heart failure account for half of all internal medicine diagnoses at Södertälje Hospital. As one of the symptoms is shortness of breath, patients often seek care in an acute stage with worry and anxiety. By enabling patients to get to know, and be involved, in their wellbeing, relapses with symptoms such as shortness of breath may be prevented and reduce the need to seek emergency care. To accomplish this, digital technology is used to enable patients to take and monitor their own health measurements and put these in relation to their wellbeing and lifestyle. To further strengthen the patient's self-care, the clinic is monitoring the patient's vital functions through a communicationsplatform. The purpose of the improvement work is to reduce patients with heart failure’s need of hospital care and instead allow them to stay at home with self-monitoring and receive care at home. The goal is that before 2021-03-31, 10 patients in need of hospital care at Södertälje Hospital heart failure will participate in a pilot test with self-monitoring and report safety and increased sense of safety with selfmonitoring.This study aims to clarify which conditions that affect the transition from traditional inpatient care to self-monitoring for people with heart failure. The improvement work resulted in eight patients being included. The study shown that before an organization introduces self-monitoring, the complexity of healthcare should be considered. Good infrastructures for IT are crucial and the technology needs to be more flexible so that patients who do not have Swedish as a language can take part in self-monitoring.

The Swedish health care sector is facing the challenge of an aging population and a growing need for medical care. Parallel to this, the development of new treatments makes it possible to treat more illnesses. The demand on medical services to care for and treat more patients will thus increase. Many reports indicate that the Swedish healthcare system, compared to other countries, has a low productivity. Slow patient flow through hospitals have been identified as one factor. Slow patient flow also prolongs waiting times and prevents patients from receiving care in time. A state investigation of the problems in the Swedish health care system, conducted by Stiernstedt (2016), emphasizes that improved patient flow through the hospital must be given priority. Olsson (2014) also stresses the need for a systemic view from those involved in the flow, to avoid sub-optimization. Stiernstedt (2016) continues and stresses that both the strategic and operational management of flows, should be identified and developed, as well as the interaction between them. Skaraborg Hospital Skövde (SSS) is a Swedish, medium-sized, hospital that has identified problems with its own acute patient flow and wants to improve their pertained management. In this study, a qualitative description and analysis of how the SSS manages its emergency flow, was conducted. Focus was mainly on examining acute flow related practices and identify limiting or problematic factors regarding these practices. The study is a continuation of the hospital's own mapping of acute flows. Based on the organization's worked out description of acute flow and associated processes, key personnel’s perception of problematic factors was captured. Interviews were conducted with representatives from different organizational levels of the hospital. Data, collected from the interviews, have been analyzed on the basis of, primarily healthcare related, theories of flows and theories of cooperation between professionals and different organizational levels in a hospital. Based on the analysis, several recommendations were given to the hospital regarding flow management. Given the particular circumstances found in a medical context, along with ever-increasing production requirements, the management of patients in an acute flow of is a research area that needs to be further elucidated. The theoretical groundwork of this study can be a basis for further deepening and understanding of management regarding acute patient flows.