Bakgrund Humant immunbristvirus, HIV, är ett retrovirus, vilket innebär att viruset lagras i kroppens arvsmassa som leder till att personen med HIV aldrig blir av med viruset. HIV påverkar immunsystemet genom att förstöra eller skada celler nödvändiga för immunförsvaret. Då immunförsvaret har blivit så förstört att kroppen inte kan bekämpa andra sjukdomar eller tumörsjukdomar har HIV utvecklats till Acquired Immunodeficiency Syndrome, AIDS. På grund av inträdandet av antiretrovirala läkemedel år 1996 har HIV gått från att vara en sjukdom som förkortade livet till en kronisk sjukdom. Detta har medfört nya utmaningar för personer med HIV. Sjukdomen har en mångfacetterad påverkan på individen. Sjukdomen går framför allt ut över den upplevda hälsorelaterade livskvaliteten. Social, psykisk och fysisk hälsa är centrala delar för hur en individ hanterar att leva med kronisk sjukdom. Känsla av Sammanhang, KASAM, är en viktig beståndsdel för att hantera stressorer, som HIV, i livet. Ett lägre KASAM är ofta förknippat med negativ påverkan på hälsa. Omvårdnad av personer med HIV har förändrats från omvårdnad av sjukdom med ett snabbt förlopp till omvårdnad av kronisk sjukdom. Syfte Syftet var att undersöka hur vuxna personer med HIV upplever sin hälsorelaterade livskvalitet och hur de hanterar att leva med HIV som kronisk sjukdom med avseende på fysisk, psykisk och social hälsa. Metod Metod som valdes var en litteraturbaserad studie. För att hitta kunskaps brister i ämnet samlades, granskades, sorterades och sammanställdes den aktuella forskingen. Krav som ställdes på artiklarna är att de var av hög kvalité, etiskt granskade och innehöll en tydlig och klar frågeställning. Artikelsökningar gjordes via PubMed och Cinahl med relevansta Medical Subject Headings, Mesh-termer. Health-related quality of life fanns inte som MeSH-term men användes ändå i sökningar. Även manuella sökningar gjordes. 16 artiklar granskades i resultatet. Urvalskriterier för artiklarna var; publicerade efter år 2000, skrivna på svenska eller engelska samt att urvalsgruppen i studierna var vuxna. De inkluderade artiklarna presenterades i en matris där de klassificerades och värderades. Resultat I resultatet har det framkommit att KASAM, socialt stöd, graden av fysiska biverkningar av Highly Active Antiretroviral Therapy, HAART, sjukdomssymtom samt närvaro av depression påverkade hälsorelaterad livskvalitet hos personer med HIV. Strategier som användes för att hantera situationen var rationalisering, finna mening med livet, socialt stöd, terapi, styrning av negativa tankar, dela med sig av sin diagnos och hjälpa andra. Slutsats Socialt stöd, utbildning, information och etablerade copingstrategier kan påverka hälsorelaterad livskvalitet positivt och minska stigmat för personer med HIV. Omvårdnad för personer med HIV bör förbättras och utvecklas, med hjälp av utökad kunskap om sjukdomens påverkan på hälsans alla dimensioner.

Bakgrund Diabetes typ 1 är en vanlig sjukdom. Sjukdomen kan medföra komplikationer som kan påverkar livskvalitet hos de drabbade. Denna typ av sjukdom kräver livsstilsförändringar som påverkar till exempel kost och motion. Dessa förändringar är viktiga för både individen och behandlingseffekten. En av de viktigaste delarna i behandlingen av sjukdomen, är att ha kontroll över sin blodsockernivå för att på så sätt ha ett relativt bra liv. Syfte Syftet var att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 1. Metod Metoden var en beskrivande litteraturöversikt där författarna har använt 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet visar att depression var en av de mest förekommande symtomen som påverkade livskvalitet hos patienter med diabetes typ1. Resultatet visade att komplikationer påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten. Vidare framkom att beroende på formen av komplikation, kunde själva behandlingen antigen förbättra eller försämra individens livskvalitet. Slutsats Diabetes typ 1 är en växande sjukdom som drabbar individer över hela världen. Sjukvårdens arbete behöver inrikta sig på att förebygga redan i ett tidigt stadium, allt för att kunna undvika mentala, somatiska och psykosociala komplikationer.

Fetma är ett aktuellt folkhälsoproblem som ökar kraftigt. Omkring 500 000 människor i Sverige är drabbade av fetma och 2,5 miljoner anses vara överviktiga. Fetma leder till ökad risk för ett flertal hälsoproblem t.ex. diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och cancer, som i sin tur leder till förtida död. Fetma kan också leda till psykisk lidande. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva hur fetma påverkar människors livskvalitet. Dessutom vill vi beskriva hur människor med fetma upplever bemötande inom vården. Materialet till litteraturstudien återfanns i tre olika databaser över medicinsk forskning samt manuell sökning. Resultatet är baserad på tio vetenskapliga artiklar som är kritiskt granskade enligt Polit et al (2001). Resultatet visar sambandet mellan obesitas och lägre livskvalitet, samt obesitas och dåligt bemötande inom sjukvården.

Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som drabbar främst unga individer. MS är en kronisk sjukdom och det finns fortfarande ingen behandling som kan bota sjukdomen. Behandlingen består mestadels av att minska sjukdomsaktiviteten. Att få diagnosen MS påverkar naturligtvis livskvaliteten hos en människa. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med multipel skleros. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar som är kritiskt granskade och visar att de flesta patienter med MS självskattar en sämre livskvalitet än övriga individer. Depression var en av de faktorer som bidrog till en sämre självskattad livskvalitet hos patienter med MS. Slutsatser Patienter med MS skattar en funktionell psykologisk och fysisk hälsa lika högt. / Multiple sclerosis (MS) is a neurological disease, which affects young people. MS is a chronic disease and there’s still no cure. The treatment is predominantly aimed to reduce disease activity. To have the diagnosis MS will certainly affect a human being’s quality of life. The aim of this literature study was to illuminate factors that affect quality of life in patients with multiple sclerosis. The study was based on ten scientific articles. The finding shows that most MS patients estimate poorer quality of life than other people. Depression was one of the factors, which contributed to poorer quality of life in MS patients’. Conclusion MS patients estimate a functional psychological and physical equally.

Bakgrund: Bensår definieras som ett öppet sår beläget nedanför knät där venös etiologi är vanligast. Patienter med smärtsamma venösa bensår upplever smärta i samband med omläggning samt en ständigt närvarande bakgrundssmärta som är en stor del av deras lidande. Enligt Katie Erikssons teori har lidandet tre dimensioner; erfarenheten av lidandet i samband med sjukdom, lidandet i samband med vårdsituationen och upplevelsen av lidandet i relation till det egna livet. Syfte: Beskriva patienters erfarenheter av lidandet i samband med smärtsamma venösa bensår. Metod: En integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafl inkluderande studier av kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Inklusionskriterierna var studier som handlar om vuxna patienter med venösa bensår. Samtliga studier hade godkännande av etisk kommitté, vilket var ett krav för att få vara med i denna litteraturstudie.Resultat: Smärtsamma venösa bensår orsakar lidande. De venösa bensåren begränsar livetfysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt samt har negativ inverkan på individernas upplevda hälsorelaterade livskvalitet. De upplever förlust av autonomi vilket föder ett behov att återskapa självständighet och det sker genom tilltro till sin egen förmåga (self-efficacy). Patienter utvecklar strategier för att undvika nya sår, förnyad smärta och nytt lidande. Slutsats: Lidandet i samband med venösa bensår är unikt för varje individ. Distriktssköterskor vårdar inte bara såret utan en person utifrån fysisk, psykisk, social och ekonomisk existens. Individer med venösa bensår klarar sig bättre om de har tilltro till sin egen förmåga.

Sammanfattning  Bakgrund: Njurtransplantation är en av de främsta behandlingarna vid njursvikt, som resulterar i både positiva och negativa effekter för patienten.    Syftet: Syftet med denna uppsats var att ta reda hur mottagaren upplever sin hälsorelaterade livskvalitet (HRQoL), fysiskt, psykiskt och socialt, efter en njurtransplantation. Metod: En litteraturöversikt där tio artiklar av kvantitativ karaktär valdes ut för att sedan granskas och analyseras.Databaserna som användes var PubMed, CINAHL, MEDLINE, Cochrane och PsycInfo.Katie Erikssons omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram. Resultat: Studiens resultat delades upp i psykisk livskvalitet, fysisk livskvalitet och social livskvalitet. Flertalet patienter rapporterade om försämrad fysisk livskvalitet relaterat till de bieffekter som de immunsuppressiva läkemedlen medför. Studien indikerar dock på att patientens HRQoL påverkas av dess förväntningar innan transplantationen, då de som hade lägre förväntningar uppgav en högre skattad livskvalitet efter transplantationen. Patienter uppgav att de kände sig friare i jämförelse med dialyspatienter, främst då de inte är bundna till dialysbehandling. Den psykiska livskvaliteten upplevdes som förbättrad i jämförelse än innan operationen, då patienterna rapporterade den psykiska stressen som mindre. Många upplevde känsla av oro över både de efterföljande sjukdomarna som en njurtransplantation kan medföra, men även över transplantavstötning. De patienter som hade högre inkomst rapporterade högre social livskvalitet jämfört med de som hade det sämre ställt, efter en njurtransplantation.  Slutsats: Patienterna rapporterade ett varierande resultat av hur de upplever sin HRQoL efter njurtransplantation. Den fysiska livskvaliteten var den som var mest försämrad, i och med de biverkningar som läkemedlen medför. Generellt upplevde dock flertalet av patienterna en förbättrad HRQoL i jämförelse med innan transplantationen. För att minska patientens lidande har sjuksköterskan en mycket viktig roll. / Abstract  Background: Kidney transplantation is one of the primary treatments for renal disease, which results in both positive and negative effects for the patient.  Aim: The aim of this review was to find out how the recipient of the kidney experiences his or her health-related quality of life (HRQoL), physically, mentally and socially, after a kidney transplantation. Method: A systematic review where ten quantitative studies were elected to be reviewed and analyzed. The data bases that has been used is PubMed, CINAHL, MEDLINE, Cochrane and PsycInfo. The nursing theory of Katie Eriksson was used as a theoretical reference. Results: The result of the study was divided in physical, mental and social quality of life (QoL). Multiple patients reported that they experienced worse physical HRQoL related to the side effects of the immunosuppressant medication. Although, the study indicates that the patients HRQoL is affected by the high expectations before the transplantation, where the patients with lower expectations reported a higher score of experienced HRQoL after the kidney transplantation. Patients also stated that they felt more free in comparison with patients undergoing dialysis since they are not bound to go to any dialysis treatments. The experienced mental QoL after the operation was better than before because of less mental stress. The diseases that a kidney transplantation can lead to, along with the worry of transplant rejection was stated as a concern among a lot of the patients. The patients with a higher income reported a better experienced social QoL, after kidney transplantation, compared to the patients with lower socioeconomic status.  Conclusion: The patients reported varying results about the experienced HRQoL after a kidney transplantation. The psysical QoL was stated as the most impaired, mainly because of the side effects of the immunosuppressants. However, the majority of the patients generally experienced an improved HRQoL in comparison with their life before the transplantation. It is a big part of the nursing role to decrease the suffering of the patient.

<p>Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är att mäta och beskriva hälsorelaterad livskvalitet hosnjurtransplanterade patienter, tolv till 24 månader efter transplantationen, i relation till den svenskanormalpopulationen. Vidare kommer korrelationen mellan livskvalitet och demografiska faktorer attundersökas. Metod: 54 patienter som njurtransplanterats för tolv till 24 månader sedan har deltagit i studien.Hälsorelaterad livskvalitet undersöktes med hjälp av SF-36 Hälsoenkät. Resultat: Undersökningsgruppen ansersig vara mer fysiskt begränsade och uppger i större utsträckning att de är begränsade att utföra arbete eller andrafysiska aktiviteter på grund av fysisk ohälsa, jämfört med motsvarande åldersgrupp i normalpopulationen.Dessutom värderar undersökningsgruppen sitt generella hälsotillstånd lägre än jämförelsegruppen. Det finnsingen signifikant skillnad i hälsorelaterad livskvalitet mellan njurtransplanterade kvinnor och män med avseendepå fysisk hälsa. Däremot skattar njurtransplanterade män sitt psykiska välbefinnande högre ännjurtransplanterade kvinnor (m=82,7/m=71,6). Ingen korrelation har kunnat påvisas beträffande ålder ochhälsorelaterad livskvalitet hos den valda patientgruppen. Slutsats: Njurtransplanterade patienter värderar sinhälsorelaterade livskvalitet lägre i flera aspekter än den svenska normalpopulationen. Detta gäller framför alltpatienternas fysiska hälsa. Skillnaderna är inte lika uttalade när det gäller psykisk hälsa.</p>

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med en implantable cardioverter defibrillator (ICD).  Studien genomfördes som en litteraturöversikt, där tolv vetenskapliga artiklar av kvantitativ karaktär analyserades och användes i studiens resultatdel.  Sökorden som användes var Defibrillators, Implantable, Quality of Life och health related. Inklusionskriterier var artiklar skrivna på engelska, peer-reviewed, publicerade från år 2000 och framåt samt deltagarna i dessa studier skulle vara 19 år eller äldre. I studien framkom det att ICD-patienter undvek specifika platser, objekt och fysiska aktiviteter relaterade till ICD:n. Också en oro över bilkörning framkom.  ICD-patienter utsätts för en förändring i livssituation och är i behov av stöd och individuell informationsgivning gällande deras medicintekniska anordning. Idag är största delen av forskning gjord på män, då implantationsfrekvensen är högre hos dessa. Vidare forskning är relevant och bör omfatta kvinnor, för att på så sätt kunna anpassa framtida vårdinsatser på ett individuellt plan. Vårdgivare behöver fördjupad kunskap inom detta område, då implantationsfrekvensen av ICD är ökande. Kunskap hos vårdgivare kan möjligtvis leda till en ökad hälsorelaterad livskvalitet inom denna patientgrupp. / The aim with this literature study was to describe the health related quality of life in patients with an implantable cardioverter defibrillator (ICD). The study was carried out as a literature study and twelve articles, which all were of quantitative character, were analyzed and constituted the result of the study. The search words that were used were Defibrillators, Implantable, Quality of Life and health related. The criteria of inclusion were articles in English, peer-reviewed, published in 2000 to present day and the participants in these studies had to be 19 years or elder. In the study it emerged that ICD-patients avoided specific places, objects and physical activities related to the ICD. Also a concern regarding driving appeared. ICD-patients are subjects of a change in their life situation and are in need of support and individual information regarding their medicine technical device. To this date, the majority of researches are conducted on men, because of the higher implant frequency within this gender. Further researches are of importance and shall enclose the female gender, to be able to adapt the contribution of nursing on an individual level. Health care providers are in need of deepened knowledge within this area, because of the rising frequency of implantation. This knowledge might lead to a increased health related quality of life within this patient group.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka symtom som påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten hos svårt leversjuka patienter samt beskriva hur symtomen påverkade patientens hälsorelaterade livskvalitet. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Ovid Medline, Pubmed och PsycINFO. 15 vetenskapliga artiklar godkändes efter kvalitetsgranskning och låg till grund för resultatet. Resultat: I litteraturstudien framkom att patienternas hälsorelaterade livskvalitet påverkades av trötthet, hjärnpåverkan orsakat av sviktande leverfunktion, vätskeansamling i kroppen, klåda, smärta, muskelkramper, symtom från mag-tarmkanalen, benskörhet samt torrhet i ögon och mun. Symtomen påverkade i olika grad den psykiska-, fysiska- och sociala hälsorelaterad livskvaliteten. Psykiskt upplevde patienterna bristande energi och motivation, försämrad sömn, koncentrationssvårigheter, försämrad självkänsla, osäkerhet, frustration, skuld, otillräcklighet, rädsla, oro, ångest, depression och självmordstankar. De fysiska följderna innebar utmattning, andnöd, ökad smärtupplevelse och begränsad förmåga till fysisk aktivitet. Besvären innebar problem att hantera relationer, gav begränsningar i det yrkesverksamma livet, inskränkning i sociala aktiviteter samt svårigheter att klara av det dagliga livet. Slutsatser: Många symtom påverkade den svårt leversjuka patientens hälsorelaterade livskvalitet. Symtomen gav patienten problem att klara av olika vardagssituationer. Den genomförda litteraturstudien ger sjuksköterskan kunskap för att kunna tolka och bedöma de symtom som patienten beskriver.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och i Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer. I världen dör varje år cirka 6,2 miljoner människor av stroke. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förekomsten av problem relaterade till oral hälsa hos personer som tidigare drabbats av stroke. Studien utfördes i form av en litteraturstudie. Materialet samlades in genom sökningar i databaserna PubMed och Science Direct. Det gjordes även en manuell sökning och det slutliga resultatet baserades på en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att ett flertal studier har funnit ett samband av ökad förekomst av parodontit hos personer som tidigare drabbats av stroke. Det visades även att det inte fanns något statistiskt signifikant samband av ökad kariesförekomst i några studier. Svårigheter med att tugga, äta, svälja, tala tydligt och upprätthålla god munhygien var problem som var relaterade till oral hälsa och som ofta förekom. De flesta personerna var missnöjda med utseendet av tänderna och de ansåg sig ha sämre oral hälsorelaterad livskvalitet jämfört med kontrollgrupp. Slutsatsen med denna studie visar att problem med den orala hälsan är vanligt hos personer som drabbats av stroke. / Stroke is the third most common cause of death, and in Sweden approximately 30 000 people are affected every year. Worldwide, about 6.2 million people die each year by the cause of stroke. The purpose of this literature study was to investigate the occurrence of problems related to oral health in individuals with a history of stroke. The study was carried out as a literature review. The data was collected through searches in the databases “PubMed” and “Science Direct”. There has also been a manual search and the final result was based on a statement made from ten scientific articles. The result showed that many studies have found an association between increased occurrences of periodontitis in individuals with a history of stroke. There is no statistically significant association of increased caries reported. Difficulties in chewing, eating, swallowing, speaking clearly and maintaining good oral hygiene was a problem related to oral health which often occurred. Individuals with stroke were unhappy with the appearance of their teeth and considered themselves to have poorer oral health-related quality of life compared to the control group. The conclusion of this study is that problems with oral health are common in individuals who suffered a stroke. More research is needed to determine if there is a relationship between individuals who suffered a stroke and dental caries and periodontal disease.