Bakgrund: Sepsis är ett globalt hälsoproblem som innefattar hög dödlighet. Tillståndet är livshotande och orsakas av ett stört systematiskt svar på en infektion. Personer som överlever sepsis kan drabbas av olika komplikationer. Det är av stor vikt att öka kunskapen och förståelsen kring hur personens livskvalitet kan påverkas av kvarstående komplikationer efter sepsis. Syfte: Studiens syfte var att belysa upplevd livskvalitet hos personer som har överlevt sepsis. Metod: En allmän litteraturstudie, där sex kvantitativa och fyra kvalitativa artiklar sammanställdes. Resultat: Resultatet i studien grundades på tio vetenskapliga artiklar där tre kategorier framkom: livskvalitet och försämrad hälsa, livskvalitet och förändrad livssituation och självbild samt livskvalitet och sociala relationer. Konklusion: Personer upplevde en lägre livskvalitet efter att ha överlevt sepsis. Främst berördes livskvaliteten gällande den förändrade livssituationen och självbilden negativt på grund av kvarstående besvär. Personer som överlevt sepsis upplevde att den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades av socialt stöd från anhöriga. Det finns ett behov av vidare kvalitativ forskning kring hur personer upplever sin livskvalitet efter sepsis. / Background: Sepsis is a global health problem involving high mortality. The condition is life-threatening and caused by a disrupted systemic response to an infection. People who survive sepsis can suffer from various complications. Therefore, increasing the knowledge and understanding of how sepsis survivors’ quality of life is affected is essential. Aim: To illustrate the quality of life in sepsis survivors. Method: A general literature study, where six quantitative and four qualitative articles were compiled. Results: The study's results were based on ten scientific articles. Three categories emerged: quality of life and deteriorating health,quality of life and changed life situation and self-image, quality of life and social relationships. Conclusion: People experienced a lower quality of life after surviving sepsis. The quality of life regarding the changed life situation and self-image was negatively affected due to remaining complaints. People who survived sepsis experienced that the health-related quality of life was improved by social support from relatives. There is a need for further qualitative research into how peopleexperience their quality of life after sepsis.

Förmaksflimmer är en av de vanligaste arytmierna i Sverige och västvärlden och förväntas öka bland befolkningen. Riskfaktorer som övervikt, stort alkoholintag, hypertoni och hög ålder har visat sig ha en stor påverkan på förmaksflimrets progression och därmed ökande morbiditet och mortalitet hos patienterna. Studiens syfte är att belysa påverkan av omvårdnadsinterventioner ledda av sjuksköterskor, hos patienter med förmaksflimmer. En allmän litteraturstudie med systematisk sökmetod har genomförts. Datainsamlingen gjordes via databaserna Cumulative Index to Nursing an Health Literature (CINAHL) och Public MEDLINE (PubMed). Totalt hittades femton artiklar, varav fjorton var kvantitativa och en artikel hade mixad metod. Artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av en modifierad bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes för att sammanställa data. Resultatet blev sex kategorier: Riskfaktorer, Livsstil, Hälsorelaterad livskvalitet, Patientens sjukdomskännedom, Behandlingsrekommendationer och Sjukhusinläggningar. Resultatet påvisar att omvårdnadsinterventioner ledda av sjuksköterska har en god påverkan på patientens sjukdomstillstånd. Dock påvisar inte alla studier att det finns en signifikant skillnad. Litteraturöversikten visar behov av ett multidisciplinärt team, där en specialistsjuksköterska inom hjärtsjukvård kan göra en skillnad för patienten. Men även ett behov av mer forskning inom området för att identifiera kunskapsluckor för att ge patienter en bättre vård. / Atrial fibrillation is one of the most common arrhythmias both in Sweden and in the world and is expected to increase among the population. Risk factors such as obesity, large alcohol intake, hypertonia and age are shown to have great impact on atrial fibrillation progress hence rising mortality and morbidity among this group. The aim of this study is to illuminate the effect of nursing interventions on patients with Atrial Fibrillation. A general literature overview with a structural search method was conducted. The data was collected via CHINAHL and PubMed databases. The total of fifteen articles were selected, fourteen with quantitative and one with mixed method. All the articles were qualified via Caldwell scale design. An integrated data analysis was performed to compile the data. The result is presented in six categories: Risk factors, Lifestyle, Health related quality of life, Disease awareness, Treatment recommendation and Hospitalization. The results have shown that the nursing interventions having good effect on the patient's illness situation. However, not all studies show that there is a significant difference. The area studied requires further research and that studies be carried out in larger populations. This is to draw real conclusions that help to offer patients with atrial fibrillation better care. The literature review shows tendencies that patients are in need for a multidisciplinary team, where specialist nurses in cardiac care can make a difference for the patient. It also shows a need for further studies to identify knowledge gaps in order to a better healthcare to patients.

Bakgrund: Obesitas är en kronisk och komplex sjukdom som har en negativ effekt på både fysisk och psykisk livskvalitet jämfört med normalbefolkningen. Tidigare och nuvarande studier om obesitas och dess behandlingar har främst utvärderat viktminskning och förbättringar av obesitasrelaterade sjukdomar och ofta saknat patientperspektivet på hälsan. Därtill har forskning visat att personal inom hälso- och sjukvården är bristfälligt rustade för att stödja personer med obesitas vilket ökar patientgruppens lidande och försämrar dess livskvalitet. Syfte: Syftet var att undersöka om det finns vetenskapligt stöd för att kirurgisk obesitasbehandling är effektivare avseende fysisk och psykisk hälsorelaterad livskvalitet jämfört med medicinsk obesitasbehandling hos vuxna personer med obesitas. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad på SBU:s metod och utmynnade i totalt tre RCT-studier. Resultat: Litteraturöversiktens sammanvägda resultat visar på mycket låg vetenskapligt stöd. Därmed kan resultatet inte med säkerhet uttala sig om huruvida kirurgisk obesitasbehandling är mer effektiv jämfört med medicinsk obesitasbehandling avseende fysisk och psykisk hälsorelaterad livskvalitet. Resultatet indikerar att obesitaskirurgi kan förbättra fysisk livskvalitet i högre grad jämfört med medicinsk obesitasbehandling. Den psykiska livskvaliteten förbättras däremot inte i högre utsträckning efter obesitaskirurgi jämfört med kontrollbehandlingen. Konklusion: Där behövs fler RCT-studier som är större, baserade på samma livskvalitetsinstrument och vars mått är redovisade på ett enhetligt sätt. / Background: Obesity is a chronical and complex disease which has a negative impact on physical and mental health-related quality of life compared to the normal population. Previous and current studies on obesity and its treatments have mainly evaluated weight loss and improvements in obesity-related diseases and often lacked the patient perspective on health. In addition, research has shown that healthcare personnel are inadequately equipped to support people with obesity, which increases the patient  group´s suffering and impairs its quality of life. Aim: The aim was to investigate whether there is scientific support that surgical obesity treatment is more effective in terms of physical and mental health-related quality of life compared to medical obesity treatment in obese adults. Method: The study was conducted as a systematic review based on  SBU´s method and resulted in a total of three RCT studies. Results: The combined results of the literature review show very little scientific support. Thus, the result cannot state with certainty whether bariatric surgery is more effective compared to medical obesity treatment regarding physical and mental health-related quality of life. The result indicates that bariatric surgery can improve physical quality of life to a greater degree compared to medical obesity treatment. In contrast, the mental quality of life does not improve to a greater extent after bariatric surgery compared to the control treatment. Conclusion: There is a need for more RCT studies that are lager, based on the same quality of life instrument and whose measurements are reported in a uniform manner.

Introduktion: Vid en graviditet sker ett stort antal fysiologiska och psykologiska förändringar som kan leda till en försämrad upplevd livskvalitet. Vetenskapligt stöd finns för att fysiskt aktiva kvinnor anpassar sig snabbare, mår bättre och får färre komplikationer av sin graviditet, men hur fysisk aktivitet påverkar den upplevda livskvaliteten är mindre studerat. Syfte: Att undersöka effekter av fysisk aktivitet på livskvalitet hos gravida samt kvaliteten på nyligare tillkomna studier inom området. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur livskvalitet har mätts samt om viss typ av fysisk aktivitet eventuellt verkar kunna påverka olika komponenter inom livskvalitet. Metod: Litteratursökningen utfördes i PubMed och Cinahl. De inkluderade studierna var randomiserade kontrollerade studier publicerade mellan år 2010 och 2022 med syfte att undersöka hur olika typer av fysisk aktivitet påverkar livskvaliteten under graviditet. Urvalsprocessen genomfördes enligt PRISMA’s flödesschema och kvalitetsgranskningen utfördes med PEDro-skalan. Resultat: Totalt tio artiklar inkluderades efter litteratursökning och relevansbedömning. Studierna bedömdes ha moderat till god kvalitet. Sju olika utvärderingsmått användes för att bedöma livskvalitet hos deltagarna, vanligast förekommande var SF36. Åtta av tio studier uppvisade signifikanta resultat på förbättrad livskvalitet till följd av fysisk aktivitet. Komplexiteten i begreppet livskvalitet gör det svårt att dra slutsatser om vilka komponenter inom livskvalitet som påverkas av olika typer av fysisk aktivitet. Konklusion: Fysisk aktivitet verkar vara positivt för att förbättra livskvaliteten under graviditet. Att uppnå tillräcklig intensitet, frekvens och duration verkar vara av större vikt än val av aktivitet. För att kunna dra säkrare slutsatser om hur olika typer av fysisk aktivitet påverkar olika komponenter inom livskvalitet krävs fler och större studier.

Normalt åldrande innebär förändringar hos individen som kan påverka tal, språk och sväljning. Ökad känslighet för inre och yttre påverkan hos den åldrande individen samt sjukdomsbild kan skapa problematik, vilken kan ge upphov till svårigheter med tal, språk och/eller sväljning, som i sin tur påverkar den upplevda livskvaliteten. Geriatriska patienter karaktäriseras av nedsatt funktionsnivå och kroniska sjukdomar, därför ställs krav på specialkompetens för vård och rehabilitering av dessa patienter. Syftet med föreliggande studie var att genom screening undersöka förekomst av tal-, språk- och sväljsvårigheter på geriatriska avdelningar i två städer i södra Sverige. Därtill undersöktes även orofacial påverkan och hälsorelaterad livskvalitet. Totalt 42 patienter från geriatriska avdelningar med inriktningarna allmängeriatrik, strokerehabilitering och ortopedi deltog. Screeninginstrument som användes var Nordiskt Orofacialt Test – Screening (NOT-S) för screening av orofaciala funktioner. Screening av tal baserades på delar ur NOT-S samt talade delar ur språklig screening. Delar ur Neurolingvistisk Afasi-undersökning (A-ning) valdes för screening av språk och Standardised Swallowing Assessment (SSA) användes för klinisk undersökning av sväljning. Hälsoenkäten the Short Form – 12 (SF-12) användes för skattning av hälsorelaterad livskvalitet. Identifierade svårigheter i patientgruppen var talsvårigheter hos 33 % (14 av 42), samt 40 % (16 av 40) och 37 % (15 av 41) språkliga svårigheter respektive sväljsvårigheter. Bland deltagarna hade 64 % svårigheter med en eller flera av de undersökta funktionerna. Förekomst av dessa svårigheter hade signifikant samband med nedsatt orofacial funktion. Lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet hade signifikant samband med språkliga svårigheter och med orofacial dysfunktion. / Changes occur during the normal ageing process that can interfere with speech-, language- and swallowing functions. An increased occurrence of diseases increases the frailty in the ageing individual and may cause disordered speech, language and/or swallowing, in which case the health related quality of life may be negatively affected. The geriatric population is characterized by functional impairment and chronic diseases. This therefore poses special demands on specialist care and rehabilitation of these patients. The aim of this study was to examine the occurrence of speech, language and swallowing disorders in geriatric wards in two cities in the southern part ofSwedenusing screening. The orofacial influence on these functions and health related quality of life were also examined. In total 42 patients participated, from geriatric wards with general, stroke rehabilitation and orthopedic specialty. The instruments used for screening of orofacial functions was the Nordic Orofacial Test – Screening (NOT-S) and perceptual parameters for screening of speech based on speech parts from NOT-S and speech production from Neurolingvistisk Afasi-undersökning (A-ning). Parts of A-ning were also used for screening of language. Standardised Swallowing Assessment (SSA) was used for clinical examination of swallowing. The Short Form – 12 Health Survey (SF-12) was used to estimate the health related quality of life. Results showed that 33 % (14 of 42) had difficulties with speech, 40 % (16 of 40) and 37 % (15 of 41) showed difficulties with language and swallowing respectively. Of the participants, 64 % had difficulties with one or more of the examined functions. Occurrence of these difficulties associated significantly with impaired orofacial function. Language difficulties were associated with decreased mental health status and orofacial dysfunction with decreased physical health status, measured with the SF-12.

Introduktion: WHO betonar vikten av att integrera traditionell- och komplementärmedicin i nationella hälsovårdssystem. I Sverige förekommer integrativ medicin med antroposofisk inriktning på Vidarkliniken i Järna. Syfte: Att studera förändringar av självskattat hälsotillstånd hos patienter som erhållit antroposofisk vård på Vidarklinikens öppenvårdsmottagning i Norrköping. Metod: En kvantitativ metod med enkäter till 26 patienter på Vidarklinikens öppenvårdsmottagning i Norrköping, konsekutiv datainsamling. Hälsorelaterad livskvalitet skattades med hjälp av EQ-5D (rörlighet, hygien, aktivitet, smärta och oro) och EQ-VAS (totalt hälsotillstånd) samt två enkäter, konstruerade för denna studie, med VAS-skalor för sömnkvalitet, fysiskt tillstånd, psykiskt tillstånd och förutsättningar att hantera sin livssituation, samt patienternas beskrivning av måluppfyllelse. Därutöver undersöktes patienternas sjukskrivningsgrad och läkemedelsförbrukning. Resultat: Patienterna hade mycket varierande diagnoser och ofta sammansatt problematik. Vanligast var utmattning, fibromyalgi och smärta. Resultaten varierade mellan diagnosgrupperna. Huvuddelen av patienterna rapporterade stor tillfredsställelse med vård, behandling och bemötandet från personal, till hög grad uppnådda förväntningar och mål, samt att överlag ha fått bättre förutsättningar att hantera sin livssituation. Det fanns ingen signifikant skillnad i medelvärdet för EQ-5D index eller EQ-VAS, men trend till signifikant förbättring vad gäller sömnkvalitet och psykiskt tillstånd, samt signifikant förbättring av självskattat fysiskt tillstånd (p=0.021). Vid delanalys av de enskilda dimensionerna (EQ-5D) fann man förbättrat tillstånd i någon/några av dimensionerna hos 36 % av patienterna, oftast vad gäller rörlighet och minst vanligt vad gäller smärta. Slutsats: I denna grupp med omfattande och varierande och ofta mycket långvarig problematik påvisades stor uppskattning av vården, trender till förbättrade resultat vid sömnkvalitet och psykiskt tillstånd, samt signifikant förbättrade resultat vid självskattat fysiskt tillstånd. / Introduction: WHO stresses the importance of integrating traditional and complementary medicine into national health systems. In Sweden, integrative medicine with an anthroposophical focus is practised at Vidar Clinic in Järna. Purpose: To study changes in the self-rated health status of patients receiving anthroposophic care at Vidar Clinic outpatient facility in Norrköping. Method: A quantitative method using questionnaires to 26 patients at the Vidar Clinic outpatient facility in Norrköping, [using] consecutive data collection. Health-related quality of life was estimated using EQ-5D (mobility, hygiene, activity, pain and anxiety) and EQ-VAS (overall health status) along with two questionnaires specially designed for this study, with VAS scales for sleep quality, physical condition, mental condition and the ability to manage their lives, as well as the patients’ description of whether or not they felt fulfilled in their lives. In addition, the patients’ sickness absence rates and drug consumption were analysed. Results: The patients had extremely varying diagnoses and often complex problems. The most common were fatigue, fibromyalgia and pain. The results varied between the diagnostic groups. The majority of the patients reported great satisfaction with their care and treatment and how they were being cared for by the staff; to a large extent they felt that their expectations and goals had been achieved, and that in general they had been given better capabilities to manage their lives. There was no significant difference in the mean value for the EQ-5D index or EQ-VAS, but a tendency to significant improvement in sleep quality and mental condition, and a significant improvement in self-estimated physical condition (p=0.021). When a partial analysis was conducted of the individual dimensions (EQ-5D), improved conditions were found in one/some of the dimensions in 36 per cent of the patients, usually in terms of mobility and least common with regard to pain. Conclusion: In this group, with extensive and varied and often very long-term problems, great appreciation of the care was shown, there were tendencies to improved results in sleep quality and mental condition, and significantly improved results in self-estimated physical condition.

Around 30,000 people in Sweden suffer stroke every year, out of which about 12,000 end up with language difficulties, aphasia. Behind every person with aphasia there are significant others whose lives are also affected. Studies of how aphasia affects the health of these people are few. The overall aim of the present study was to examine how significant others of people with aphasia perceive their life situation, and how their quality of life is affected by the illness of their partner. Spouses of people with aphasia were contacted through aphasia groups and the Swedish Aphasia Association. A total of eleven people participated in the study, which consisted of the health survey SF-36 and semi-structured interviews. The results indicated that men, working people, and people at retirement age are at risk of having a lower health-related quality of life, by living with a person suffering from aphasia. Other factors that seemed to contribute to a lower quality of life were; a more severe aphasia, a big work load at home, less mutual activities as a couple, and a general decrease of communication in everyday life. The conclusion is therefore, that the health-related quality of life is at risk of becoming negatively affected by living with a person who suffers from aphasia. / Varje år insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige och av dem drabbas cirka 12 000 av språkliga svårigheter i form av afasi. Bakom varje person med afasi finns det anhöriga, vars liv också påverkas. Hur afasin påverkar den anhöriges hälsa är inte väl studerat. Det övergripande syftet med föreliggande studie var därmed att undersöka hur anhöriga, till personer med afasi, uppfattar sin egen livssituation, samt hur deras livskvalitet påverkas av den närståendes sjukdom. Partner till personer med afasi kontaktades genom afasigrupper och afasiföreningar. Totalt valde elva personer att deltaga i studien, vilken bestod av hälsoenkäten SF-36 samt en semistrukturerad intervju. Resultaten pekade på att män, yrkesverksamma och personer i pensionsålder riskerar att få en lägre hälsorelaterad livskvalitet av att leva med någon med afasi. Övriga faktorer, som tycktes bidra till en lägre livskvalitet, var en svårare afasi, en hög börda i hemmet, färre gemensamma aktiviteter som par samt en generell försämring av kommunikationen i vardagen. Slutsatsen är därmed att den hälsorelaterade livskvaliteten riskerar att påverkas negativt av att leva med en person som drabbats av afasi.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) inkluderar ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De är kroniska och uppkommer i skov då tarmslemhinnan blir inflammerad och sårig vilket ger en komplex symtombild med akuta diarréer, rektalblödning och buksmärtor. Behandlingen går ut på att minska symtom och förebygga uppkomst av skov. Då dessa sjukdomar påverkar det dagliga livet så påverkas också den individuella hälsorelaterade livskvaliteten, vilket mäter den fysiska, psykiska och sociala aspekten av ett hälsoproblem. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av hälsorelaterad livskvalitet hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tolv vetenskapliga artiklar har utgjort grunden till resultatet och skapat en översikt på befintlig forskning. De har lästs, sammanfattats och analyserats där likheter och skillnader har hittats och teman bildats. Resultat: Resultatets fyra huvudteman är Fysisk funktion, Psykisk funktion, Social funktion och Att återställa sin livskvalitet. Det framkom i resultatet att de fysiska symtomen och sjukdomsaktiviteten är det som i huvudsak styr såväl det psykiska välmåendet som de sociala restriktionerna. Detta visade sig även ha en negativ inverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten. Men med tiden blev dock sjukdomen en normal del av livet och en bättre livskvalitet upplevdes. Diskussion: Metodens tillvägagångssätt samt fördelar och nackdelar diskuteras och analyseras. Vid diskussion av resultatet tas främst kunskap, utbildning och tidsperspektivet upp samt återkopplas till Orems egenvårdsteori. / Background: Inflammatory bowel disease (IBD) encompasses ulcerative colitis and Crohn's disease. They are chronic and occur in relapses when the mucosal becomes inflamed and ulcerated, causing complex symptoms such as acute diarrhoea, rectal bleeding and abdominal pain. The treatment aims to reduce symptoms and prevent the occurrence of relapses. As these diseases affect the daily life it also affects the individual health-related quality of life, which measures the physical, psychological and social aspects of a health problem. Aim: The purpose was to describe the experience of health-related quality of life in people with inflammatory bowel disease. Method: A literature review has been done where twelve original articles have formed the basis of the results, this creates an overview of existing research. They have been read, summarized and analysed where the similarities and differences were found and themes were formed. Results: The four main themes of the result is Physical function, Psychological function, Social function and Rebuilding their quality of life. It emerged in the results that physical symptoms and disease activity are those which essentially controls the psychological well-being as well as social constraints. This was shown in studies to have a negative impact on the health-related quality of life. But overtime the disease became a normal part of one's life and gave a better quality of life experience. Discussions: The method approach, benefits and weaknesses will be discussed and analysed. When discussing the results of the current study mainly knowledge, education, and time perspective will be addressed and analysed with Orem’s self-care theory.

Bakgrund: Hjärt-och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. En behandlingsform som skyddar mot hjärt-och kärlsjukdomar i form av plötslig hjärtdöd och livshotande arytmier är en Implanterbar Cardioverter Defibrillator (ICD). ICD-apparaten kan bland annat avge defibrilleringar när hjärtats rytm avviker från normal sinusrytm. Hälsorelaterad livskvalitet kan mätas för att avgöra hur en viss behandling påverkar människors livskvalitet. Hälsorelaterad livskvalitet kan mätas med hjälp av olika mätskalor. Skalorna undersöker bland annat patienters hälsostatus, emotionell och psykisk funktion och hur dessa påverkar det sociala och dagliga livet. Begreppet kan även brytas ner till olika domäner i form av generell livskvalitet samt psykiska domän i form av depression och ångest. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur ICD-behandlingen påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten hos personer med en implanterbar ICD. Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats tillämpades och baserades på tolv vetenskapliga artiklar. Resultat: Den hälsorelaterade livskvaliteten hos hjärtsjuka patienter inför en ICD-behandling var signifikant försämrad, i jämförelse med generell befolkning. Den rapporterade livskvaliteten hos hjärtsjuka människor uppmättes som lägst kort innan en ICD-implantation och ICD-behandlingen utgav en signifikant förbättring på livskvaliteten, sex till tolv månader efter implantionen. Ångestrelaterade tankar, depression, den emotionella, psykiska och mentala hälsan angav förbättrade resultat när patienterna fått ICD-behandling, i jämförelse med hur den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienterna var före behandlingen. Konklusion: Den hälsorelaterade livskvaliteten tenderade att höjas hos hjärtsjuka patienter som fått en implanterad ICD. Utan ICD-behandling uppmätte hjärtsjuka patienter en signifikant försämrad livskvalitet, i jämförelse med generell befolkning. Däremot försvann den signifikanta skillnaden i hälsorelaterad livskvaliteten mellan hjärtsjuka patienter och generell befolkning efter att de hjärtsjuka erhållit en ICD-behandling. / Background: Heart-diseases are the most common cause of death in the whole world. Treatment that could possibly save patients from sudden cardiac arrest and life-threatening arrhythmias is the Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD). The ICD can for instance give defibrillations when the heart departs from regular sinus rhythm. Health-related quality of life can be measured to assess how a certain treatment is affecting peoples’ quality of life. ICD-treatment can be measured in health-related quality of life. Health-related quality of life can be measured with help of different types of measurements and scales. It investigates the patients’ health-status and physical and emotional function and in which way it impacts the daily and social life. Health-related quality of life is a huge concept that can be divided in to smaller domains, like general quality of life and physical symptoms like depression and anxiety. Aim: The aim of this study was to investigate how ICD-treatment infects patients’ health-related quality of life.Method: A literature review with quantitative study-design, based on twelve scientific articles. Result: The health-related quality of life in patients with cardiac problems who are facing an ICD-treatment were significant worse, in comparison with the general population. However, the reported quality of life in patients with cardiac problems was measured at its lowest shortly before the ICD-implantation and the ICD-treatment had a significant improvement on the quality of life, six to twelve months after the implantation. Anxiety-related thoughts, depression, the emotional, physical and mental health indicated a better result when the patients with cardiac problems received an implantable ICD, in comparison with how the health-related quality of life were before the treatment. Conclusion: The health-related quality of life tends to increase after the patients with cardiac problems received an ICD. Without the ICD-treatment, the patients with cardiac problems measure a significantly worse quality of life, in comparison to the general population. However, the significantly worse impact on the quality of life in patients with cardiac problems in comparison with the general population, disappeared after the patients received an ICD.

Sammanfattning Bakgrund: Lymfödem är en kronisk symtomdiagnos som kräver livslång behandling där egenvård är en viktig del. Bristande egenvård leder till försämrat lymfödem och större benägenhet för erysipelasinfektioner. Problemet är att patienterna känner sig osäkra på egenvård av lymfödem och tvivlar på dess effekt. Syfte: Förbättringsarbetets syfte var att skapa förutsättningar och bättre följsamhet till patienters egenvårdsbehandling för att bidra till bibehållet eller förbättrat stadie av lymfödem och uppleva en god hälso-relaterad livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med lymfödem, erfarenhet av den lymfterapeutiska vårdtjänsten och redogöra för patienters förbättringsförslag för att förbättra egenvård. Metod: Förbättringsarbetet genomförs med inspiration från tjänstedesign och förbättringsmodellerna 5P, Nolans förbättringsmodell och PGSA.Studien utförs med tematisk analys och beskrevs utifrån delar av Kanomodellen av Noriaki Kano; bas-, uttalade- och omedvetna behov. Resultat: Patienter blir säkrare på att göra egenvård om de har en egenvårdsplan och lymfterapeuterna blir tydligare i sin kommunikation med checklistan och i samskapande med patienten. Resultat från studien visar att lymfterapeuterna behöver bättre kommunicera egenvård och anpassa informationen individuellt. Slutsatser: Genom att patienterna delar med sig av sina erfarenheter och förbättringsförslag kan vi skapa ett lärande och öppna upp för mer patientinvolvering i utvecklingsarbetet. / Summary Background: Lymphedema is a chronic diagnosis that requires lifelong treatment where self-care is an important part. Lack of self-care leads to impaired lymphedema and greater tendency for erysipelas infections. The problem is that patients feel insecure about self-care of lymphedema and doubt its effect.  Purpose: The purpose of the improvement work was to create better compliance to the patients self-care treatment. The purpose of the study was to describe patients 'experiences of the lymphatic care service and living with lymphedema and also the patients' improvement suggestions for improving self-care. Method: With inspiration from service design and the improvement models 5P, Nolan's improvement model and PGSA. The study with thematic analysis method was described from parts of the Kano model by Noriaki Kano; basic-, expected- and  unexpected needs. Results: Patients become more confident in self-care if they have a self-care plan and the Lymphatic Therapists become clearer in their communication by a checklist and in collaboration with the patient. Results from the study show that the lymphatic therapists need to better communicate self-care and adapt the information individually.  Conclusions: By sharing patients' experiences and suggestions for improvement, we can create learning and more patient involvement in development work.