Bakgrund: Svårläkta bensår kan orsakas av en rad olika diagnoser. Sjuksköterskan har en viktig roll vid behandling av bensår, för optimal behandling behöver hela patientens situation beaktas. Tidigare forskning visar att patienter med svårläkta bensårs livskvalitet är påverkad genom nedsatt rörlighet, smärta, klåda, lukt, sömnrubbningar och social isolering. För att sjuksköterskan ska kunna förbättra hälsorelaterad livskvalité (HRQOL) hos patienter med bensår måste kunskap om vad som påverkar detta skapas. Syfte: Syftet med studien var att belysa skillnader i hälsorelaterad livskvalité med avseende på olika diagnosgrupper vid svårläkta bensår. Metod: En kvantitativ design har använts i studien som genomfördes med hälso-och livsstilsenkäten RAND36. Enkäterna fördes in i programmet SPSS och vid den statistiska analysen användes Kruskal-Wallis test och Chi-Square test för få fram signifikansvärden. Resultat: Mellan diagnosgrupperna fanns en signifikant skillnad inom domänerna fysisk funktion och generell hälsa och en påvisad signifikant skillnad mellan diagnosgrupperna och rörelseförmåga. Diskussion och konklusion: HRQOL var påverkat hos patienter med bensår inom domänerna fysisk funktion och generell hälsa och det behövs utvecklas metoder för att identifiera och förbättra HRQOL i omhändertagande av patienter med bensår. För att följa omvårdnadsresultat som är hälsofrämjande för patienten med bensår bör vårdresultat och hälsoeffekter mätas. / Background: Chronic leg ulcer may be caused by a variety of diagnoses, often interacted by several factors. The nurse has an important role in the treatment of leg ulcers, for optimal treatment you have to take the whole situation into account. Previous research shows that patients with chronic leg ulcers health related quality of life (HRQOL) is affected by reduced mobility, pain, itching, odor, sleep disorders and social isolation. To improve HRQOL for patients with leg ulcers the nurse need more knowledge about what causes it. Aim: To illustrate the differences in HRQOL with regard to different diagnostic groups for chronic leg ulcers. Method: A quantitative design has been used in the study and was performed with the health-related quality of life survey RAND36. The questionnaires were entered in program SPSS and in the statistical analysis, the Kruskal-Wallis test and chi-square test where used for obtaining significant values. Results: Between diagnostic groups is a significant difference in the domains of physical functioning and general health and a demonstrated significant differences between diagnostic groups and mobility. Discussion and conclusion: HRQOL was affected in patients with leg ulcers in the domains of physical functioning and general health. It is a need to develop methods for identifying and improving HRQOL in the care of patients with leg ulcers. To follow the care results that are improving health for patients with leg ulcers should care and health outcomes measured.

The aim of this study is to bridge the gap between two emotions, guilt, and shame, and their interplay with perceived physical, psychological, social, and emotional well-being among healthy adults. Hence, we set out to examine how guilt and shame relate to health-related quality of life. To reach this conclusion, the study examines 5 hypotheses based on gender, culture, and the general population. In addition, the study explores coping strategies some may employ. The study sample population was drawn from South Africa and Europe (n = 85, average age = 33 years, 60% women, 38.8% men, and 1.2% other). An online survey based on the validated GSQ-8 and SF-36v questionnaires was used to collect the data. Results of the study have concluded that there is a negative relationship between HRQOL and guilt and shame and that guilt and shame have a negative relationship with Health-related quality of life, indicating that individuals who experience a great deal of guilt or shame will suffer from a reduction in quality of life, and vice versa. Therefore, Guilt and Shame appear to have a positive correlation with HRQOL subscales. Shame and Guilt scores did not differ significantly by gender. It is imperative that future research studies include a broader sample and a more comprehensive analysis of causal factors. Feelings of guilt and shame can be powerful motivators, but when they can become a silent burden that weighs us down, leading to decreased quality of life and a range of negative health outcomes. / Syftet med denna studie är att överbrygga klyftan mellan två känslor, skuld och skam, och deras samspel med upplevd fysisk, psykologisk, social och emotionell välbefinnande bland friska vuxna. Därför bestämde vi oss för att undersöka hur skuld och skam relaterar till hälsorelaterad livskvalitet. För att nå denna slutsats undersöker studien 5 hypoteser baserade på kön, kultur och den allmänna befolkningen. Dessutom undersöker studien hanteringsstrategier som vissa kan använda. Studieprovpopulationen drogs från Sydafrika och Väst- och Sydeuropa (n = 85, medelålder = 33 år, 60% kvinnor, 38.8% män och 1.2% andra). En online-undersökning baserad på de validerade GSQ-8- och SF-36v-frågeformulären användes för att samla in data. Resultaten av studien har dragit slutsatsen att det finns ett negativt samband mellan HRQOL och skuld och skam och att skuld och skam har ett negativt samband med hälsorelaterad livskvalitet, vilket indikerar att individer som upplever mycket skuld eller skam kommer att drabbas av en minskning av livskvaliteten och vice versa. Därför verkar skuld och skam ha en positiv korrelation med HRQOL-delskalor. Skam- och skuldpoäng skilde sig inte signifikant efter kön. Det är absolut nödvändigt att framtida forskningsstudier inkluderar ett bredare urval och en mer omfattande analys av orsaksfaktorer. Känslor av skuld och skam kan vara kraftfulla motivatorer, men när de kan bli en tyst börda som tynger oss, vilket leder till minskad livskvalitet och en rad negativa hälsoutfall.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan socioekonomiska faktorer, oral hälsa och oral hälsorelaterad livskvalitet. Material och metod: Det gjordes en systematisk litteratursökning som gav totalt 454 träffar varav 24 artiklar var relevanta. Artiklarna granskades efter relevans och kvalitet och inkluderades därefter i studien. Resultat: Socioekonomiska faktorerna inkomst, utbildning, yrke, social status, kön och etnicitet var associerade med oral hälsa, dock var inkomst och utbildning det som var mest korrelerat med oral hälsa. Sämre oral status kunde verifieras med klinisk undersökning som oftast undersökte antal tänder, karies och parodontit, vilket antogs kunna påverka oral hälsorelaterad livskvalitet. Detta tillsammans med patientens självskattade orala hälsa formar patientens egentliga orala hälsa ur ett biomedicinskt och biopsykosocialt perspektiv. Slutsats: Denna studie har beskrivit sambanden mellan oral hälsorelaterad livskvalitet, socioekonomiska faktorer och oralt hälsostatus. De socioekonomiska faktorer som har mest påverkan på oral hälsa är inkomst och utbildning för alla ålderskategorier. / Purpose: The purpose of this study is to examine the relationship between socio-economic factors, oral health and oral health-related quality of life. Material and methods: A systematic literature search yielded a total of 454 hits of which 24 articles were relevant. The articles were reviewed for relevance and quality before inclusion in the study. Results: Socio-economic factors such as income, education, occupation, social status, gender and ethnicity were associated with oral health status. However, income and education were strongly correlated with oral health status. Poorer oral health status such as fewer number of teeth, dental caries and periodontal disease could affect the oral health-related quality of life. This, together with the patient's self-rated oral health mold the patient's actual oral health from both a biomedical and biopsychosocial perspective. Conclusions: This study described links between oral health-related quality of life, socioeconomic factors and oral health status. The socio-economic factors that have the most impact on oral health in all age categories are income and education.

Bakgrund: Befolkningens hälsoutveckling följs ofta genom enkätundersökningar. Dessa har ofta med en generell fråga om självskattad hälsa, vilket har visat sig ha samband med såväl fysiska som psykiska faktorer. För enkätundersökningar riktade till ungdomar används ofta en fråga om självskattat mående. Det är dock inte empiriskt klarlagt vad självskattat mående hos ungdomar egentligen mäter. Syfte: Studien syftar till att undersöka i vilken utsträckning självskattat mående hos ungdomar mäter hälsorelaterad livskvalitet, där både positiva och negativa aspekter av hälsa ingår, positiv hälsa i form av positiv psykisk hälsa, psykisk ohälsa i form av symptom på depression/ångest, fysisk ohälsa gällande symptom på smärta/värk samt medicinska tillstånd i form av astma, födoämnesallergi, allergi, migrän och öronsus/tinnitus. Metod: En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign användes med data från enkätundersökningen Liv och Hälsa Ung 2014, där 4047 elever från årskurs nio på högstadiet och årskurs två på gymnasiet i Västmanland inkluderades. Korrelationsanalyser genomfördes. Resultat: Självskattat mående mäter hälsorelaterad livskvalitet, positiv psykisk hälsa och psykisk ohälsa i måttlig utsträckning, smärta/värk i liten utsträckning och medicinska tillstånd i mycket liten utsträckning.  Slutsats: Självskattat mående mäter psykiska faktorer mer än fysiska faktorer. Självskattat mående mäter även hälsorelaterad livskvalitet i måttlig utsträckning, vilket motsvarar ett helhetsperspektiv på hälsa. Självskattat mående bland ungdomar är inte en adekvat indikator för fysisk ohälsa vilket bör tas i beaktande när denna fråga tolkas i befolkningsundersökningar. / Background: The health development of the population is often followed by questionnaires. These often include a general question of self rated health, which has been shown to be associated with both physical and mental factors. For questionnaires aimed at adolescents, a genereal question of self rated well-being is often used. However, it is not empirically clear what that question really measure. Aim: This study aims at investigating to which extent self rated well-being among adolescents measures health related quality of life, including both positive and negative aspects of health, positive health in terms of positive mental health, mental health in terms of symptoms of depression/anxiety, physical health complaints and medical conditions. Method: A quantitative method with a cross-sectional design was used with data from ”Survey of Adolescent Life in Vestmanland” (SALVe), 2014, which included 4047 students in grade 9 in elementary school and grade 2 in high school in Västmanland. Correlation analysis were used. Results: Self rated well-being is measuring health related quality of life, positive mental health and mental health to a moderate extent, physical complaints to a small extent and medical conditions to a very small extent. Conclusion: Self rated well-being measures mental factors more than physical factors. Self rated well-being also measures health-related quality of life to a moderate extent, which corresponds with a holistic perspective of health. Self rated well-being among adolescents is not an adequate indicator of physical complaints and medical conditions, which should be taken into consideration when the result of the question is interpreted in population surveys.

Bakgrund Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de sjukdomar som orsakar flest dödsfall världen över. Personer med KOL når sällan upp till rekommenderade aktivitetsnivåer, kan erhålla ett långsammare sjukdomsförlopp, en bättre bättre livskvalitet (QoL), samt bättre hälso relaterad livskvalitet (HRQoL) om de upprätthåller rekomenderade fysiska aktivitetsnivåer.  Syfte Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan objektivt mätt intensitet vid fysisk aktivitet och QoL samt HRQoL hos personer med KOL, samt skillnader mellan män och kvinnor. Vidare undersöka sambandet mellan objektivt mätt fysisk aktivitet mätt i antal steg och QoL samt HRQoL. Metod  Antal steg  i vardagen samt durationen i moderat till hög intensitet (MVPA) mättes objektivt med en accelerometer (DynaPort, McRoberts BV, The Netherlands). QoL mättes med en visuell ordinalskala i EuroQol-5D (EQ-5D) och HRQoL skattades med formulären COPD Assessment Test (CAT), Modified Medical Research Council Questionnaire (mMRC). Spearman´s rangkorrelationskoefficiet (rho) användes för att undersöka korrelationen i statistikprogramvaran Jamovi.  Resultat Sambandet mellan MVPA och QoL (EQ-5D) HRQoL (CAT, mMRC) samt HRQoL (CAT, mMRC)  för hela gruppen visade liten eller ingen korrelation förutom för mMRC som visade en låg korrelation, (rho= -.327, p= <0.001). Sambandet mellan MVPA och QoL (EQ-5D)  samt  HRQoL (CAT, mMRC) för gruppen kvinnor visade alla på en liten eller ingen korrelation. Sambandet mellan MVPA och QoL (EQ-5D) samt HRQoL (CAT, mMRC) för gruppen män visade alla på en låg korrelation. Sambandet mellan antal steg och QoL (EQ-5D) samt HRQoL (CAT, mMRC) samt för hela gruppen visade på en låg korrelation förutom för CAT som visade en liten eller ingen korrelation. Slutsats  Resultatet i denna studie visade tecken på att personer med KOL som spenderar mer tid i MVPA skattar något bättre HRQoL utifrån lägre skattad dyspné jämfört de forskningspersoner som spenderar mindre tid på samma intensitet. Resultatet visade även att duration i MVPA och antal steg per dag är två variabler som kan ha minst lika stor betydelse bland personer med KOL, då de ska skatta QoL och HRQoL. Dataanalysen i denna studie visade även på att det fanns ett starkare samband för män vad gäller totalt tid spenderad i MVPA och QoL samt HRQoL än vad det gör för kvinnor.