Bakgrund: Parkinsons sjukdom [eng. Parkinson´s Disease - PD] är en neurologisk och progressiv sjukdom, med motoriska och icke motoriska symtom. Forskning visar att personer med PD ofta är oroliga för hur sjukdomen kommer att påverka deras hälsorelaterade livskvalitet [eng. Health Related Quality of Life - HRQoL], och de tenderar att skatta sin HRQoL sämre än övrig befolkning. HRQoL beskrivs som innebörden av hur hälsan påverkar livskvaliteten [eng. Quality of Life - QoL] och är viktig att ta hänsyn till i omvårdnadsarbetet. Syfte: Att beskriva personer med Parkinsons sjukdom och deras skattning av sin hälsorelaterade livskvalitet. Metod: En litteraturöversikt bestående av tolv vetenskapliga artiklar med kvantitativ design och deduktiv ansats analyserades enligt Fribergs trestegsmodell. Artiklar där HRQoL mäts med PDQ-39SI inkluderades. Resultat: Flera olika faktorer var negativt relaterade med HRQoL såsom längre sjukdomstid, tidig sjukdomsdebut och hög grad av symtom. Vissa behandlingar hade en positiv effekt på HRQoL såsom behandling med infusion av levodopa, följsamhetsterapi av läkemedelsbehandling, fysisk aktivitet och djup hjärnstimulering. Slutsats: Denna litteraturöversikt har bidragit med kunskap om hur olika faktorer påverkar HRQoL vid PD. Kunskapen kan hjälpa sjuksköterskor att bemöta denna patientgrupp, då flera faktorer har en negativ påverkan på HRQoL. / Main title: People with Parkinson's disease and their assessment of their health-related quality of life.  Subtitle: A literature review  Background: PD is a neurological and progressive disease, with motor and non-motor symptoms. Research shows that people with PD are often worried about how the disease will affect their QoL and they tend to estimate their HRQoL poorer than other parts of the population. The HRQoL is described as the meaning of how health affects the QoL and is important to take into account in nursing work.  Aim: To describe people with Parkinson's disease and their assessment of their health-related quality of life.  Method: A literature review consisting twelve scientific articles with quantitative approaches was analyzed according to Friberg's three-dimensional model. Articles where the HRQoL is measured with PDQ-39SI was included.  Results: Several different factors were negatively related to the HRQoL such as longer illness, an early disease outcome and a high degree of symptoms. Some treatments had a positive effect on the HRQoL such as treatment with levodopa infusion, drug therapy compliance, physical activity and deep brain stimulation.  Conclusion: This literature review has contributed with knowledge of how different factors affect the HRQoL in PD. Knowledge can help nurses to respond to this patient group, as several factors have a negative impact on the HRQoL.

<p>Syfte med denna enkätstudie var att undersöka hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL) tolv månader efter utskrivning från intensivvårdavdelning mellan kvinnor och män och mellan yngre (< 65 år) och äldre (≥65 år). Huvudresultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kvinnor och män hur de skattar HRQOL i delskala smärta. Ingen signifikant skillnad fanns mellan yngre och äldre. Även med ett litet antal patienter är skattad HRQOL för hela undersökningsgruppen jämförbar med större studier inom område som mäter HRQOL med SF-36.</p> / <p>The aim of the study was to assess health-related quality of life (HRQOL) twelve months after discharge from the intensive care unit (ICU) as well as to study if there were differences in HRQOL between younger (<65 years) and older (≥65 years) patients. There were significant differences between women and men in how they estimated HRQOL in the domain pain. No significant differences existed between younger and older patients and the HRQOL overall twelve months after discharge from ICU were consistent with previous HRQOL SF-36 research results even with a small sample of patients.</p>

Syfte med denna enkätstudie var att undersöka hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL) tolv månader efter utskrivning från intensivvårdavdelning mellan kvinnor och män och mellan yngre (&lt; 65 år) och äldre (≥65 år). Huvudresultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kvinnor och män hur de skattar HRQOL i delskala smärta. Ingen signifikant skillnad fanns mellan yngre och äldre. Även med ett litet antal patienter är skattad HRQOL för hela undersökningsgruppen jämförbar med större studier inom område som mäter HRQOL med SF-36. / The aim of the study was to assess health-related quality of life (HRQOL) twelve months after discharge from the intensive care unit (ICU) as well as to study if there were differences in HRQOL between younger (&lt;65 years) and older (≥65 years) patients. There were significant differences between women and men in how they estimated HRQOL in the domain pain. No significant differences existed between younger and older patients and the HRQOL overall twelve months after discharge from ICU were consistent with previous HRQOL SF-36 research results even with a small sample of patients.

Syftet med studien var att jämföra skattad hanteringsförmåga och hälsorelateradlivskvalitet hos närstående till personer med kronisk hjärtsvikt och stroke. Ett annat syfte var också att studera om samband fanns mellan hanteringsförmågaoch hälsorelaterad livskvalitet.  Metod: En komparativ och korrelativdesign med kvantitativ ansats användes. För att mäta hanteringsförmåga ochhälsorelaterad livskvalitet användes Jalowiec Coping Scale (JCS) och Shortform- 36 (SF- 36). Urvalsgruppen för studien var närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt och stroke (n = 46). Resultatet visade att båda närstående grupperna använde mer optimistisk-, självtillit och konfrontativ stil. Närstående till patienter med stroke skattar sitt psykiska välbefinnande högre än närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt(p=0,024). Det framkom flera låga och moderata negativa statistiska signifikanta samband mellan hälsorelaterad livskvalitet och hanteringsförmåga. De psykiska skalorna (SF-36) hade fler statistiska samband med coping stilar(JCS) än de fysiska skalorna. Konklusionen visade att närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre på den psykiska välbefinnande än närstående till patienter med stroke.  Generellt var att lägre användning av copingstilar hade mer samband med högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. / The aims of the study were to compare handling ability and health-related quality of life in next of kin to patients with chronic heart failure and stroke, as well as study correlations between handling ability and health-related quality of life. Method: A comparative and correlative design with quantitative approach was used. To measure handling ability and health-related quality Jalowiec Coping Scale (JCS) and Short Form-36 (SF-36) were used. The study group was next of kin to patients with chronic heart failure and stroke (n = 46). The results showed that both groups use most optimistic, self- reliant and confrontative coping styles. Next of kin to patients with stroke estimated mental health significantly higher than next of kin to patients with chronic heart failure (p = 0.024). There were several significant negative low-and moderate correlations between health-related quality of life and handling ability. In SF-36, the mental scales were more significantly associated with coping strategies (JCS) than the physical scales. Conclusions: Next of kin to patients with chronic heart failure rated health-related quality of life lower in the scale mental health than next of patients with stroke. Lower use of coping styles were more associated with higher health- related quality of life. / Att leva med långvarig ohälsa- hanteringsförmåga/resurser och upplevd livskvalitet

Bakgrund diabetes är en allvarlig och vanligt förekommande sjukdom. Av personer som drabbas av diabetes beräknas 15 procent någon gång i livet drabbas av komplikationen diabetesfotsår som ökar risken för infektioner och amputation. Hälsorelaterad livskvalitet är ett begrepp som i kvantitativ forskning mäts med olika mätinstrument uppbyggda av domäner som belyser psykisk, fysisk, och social hälsa. För att ha god hälsa behöver personer känna en känsla av sammanhang. Syftet: Att beskriva vilka domäner av hälsorelaterad livskvalitet som är betydelsefulla för personer med diabetesfotsår. Metod: en litteraturöversikt utfördes baserad på 13 kvantitativa artiklar som mätte hälsorelaterad livskvalitet med generiska mätinstrument hos personer med diabetesfotsår. Litteratursökningar utfördes i CINAHL, PubMed och Web of Science. Resultatet: visade att domänen av hälsorelaterad livskvalitet där personer med diabetesfotsår hade lägst resultat var fysisk rollfunktion. Högst hälsorelaterad livskvalitet återfanns i domänen mental hälsa. Konklusionen är att diabetesfotsår inverkar negativt främst på den domän av hälsorelaterad livskvalitet som belyser fysisk rollfunktion i vardagligt liv för personer med diabetesfotsår. Studien visar i vilka domäner omvårdnaden behöver utvecklas och var resursdiagnoser kan återfinnas hos personer med diabetesfotsår. / Background diabetes is a global and serious disease which is likely to become eaven more common in the future. Out of all people suffering from diabetes about 15 percent is at risk of developing diabetic foot ulcer in their lifetime. In quantitavie research health related quality of life is measured with tools containing domains of psychological, physical and social health. People need a sense of coherence to be able to percieve good health. Aim: was to describe which domains of health related quality of life have the greatest role for people with diabetic foot ulcer. Method a litterature review was conducted based on 13 quantitative research articles were health related quality of life was measured with generic tools in people with diabetic foot ulcer. Reserach was found on CINAHL, PubMed and Web of Science. Results people with diabetic foot ulcer have the least health related quality of life in the domain physical role. Mental health was shown to be the domain where most health related quality of life was found in people with diabetic foot ulcer. Conclusion was that diabetic foot ulcer have a great impact in the domain physical role. Devolepment in nursing needs to focus on this aspect of life. In the same way resource diagnoses can be found in regard of the mental health more often than in any other domain of health related quality of life.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i upplevd hälsorelaterad livskvalitet, antalet sjukdagar samt fysisk aktivitet på fritiden mellan två olika yrkesroller med olika fysiska aktivitetsnivåer. Våra frågeställningar inför denna studie löd: -          Hur skiljer sig den hälsorelaterade livskvaliteten mellan individer med ett fysisk aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete? -          Hur skiljer sig antalet sjukdagar år 2009 mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete? -          Hur skiljer sig mängden fysisk aktivitet på fritiden mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?   Metod Vi använde oss av enkätundersökning för att besvara våra frågeställningar. Denna bestod SF-12 som är en sedan tidigare beprövad och validerad enkät och ett egenkomponerat frågeformulär med kompletterande bakgrundsfrågor. Materialet delades ut till 92 respondenter och besvarades av 79 av dessa, bortfallet blev 14 procent. Enkäterna hanterades anonymt, sammanställdes i Excel och bearbetades i SPSS. Som teoretisk utgångspunkt valdes KASAM.   Resultat De viktigaste resultaten visar inte något signifikant resultat men en indikation på att det finns ett samband mellan den hälsorelaterade livskvaliteten och yrkesroll, i detta fall en högre hälsorelaterad livskvalitet hos de med administrativ tjänst. En skillnad mellan yrkesrollerna sågs även när det gäller antalet sjukdagar under år 2009. Majoriteten av respondenterna med administrativ tjänst hade 0 sjukdagar jämfört med 1-7 dagar hos orderexpeditörerna.   Slutsats Undersökningen visade att det inte förekom några signifikanta skillnader mellan de två yrkesrollerna som vi valde att grunda vår studie på. Vi trodde att skillnaderna i den hälsorelaterade livskvaliteten, antalet sjukdagar samt mängden fysisk aktivitet på fritiden skulle vara större än vad de visade sig att vara. Vad skillnaderna kan bero på är svårt att säga då det förekommer många olika faktorer som kan påverka individerna.

Bakgrund : Hjärtsvikt anses idag vara en folksjukdom som årligen kostar många människor livet. Ungefär 50 procent av de drabbade beräknas avlida inom fem år efter insjuknandet. Att leva med hjärtsvikt medför inte enbart flera besvärande fysiska symtom för den drabbade utan innebär även omfattande livsstilsförändringar. Syfte : Att beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt. Metod : Examensarbetet har utformats som en litteraturöversikt där 16 artiklar analyserats. Resultat : Nedsatt psykiskt mående påvisades ha större inverkan på livskvaliteten än nedsatt fysisk funktion. En tydlig korrelation mellan psykiskt mående och livskvalitet återfanns samt det faktum att livskvalitet och god hälsa vägde tyngre än lång livstid. Att ha en nära relation till familj och anhöriga vägde också tungt då det uppfattades betryggande. Informationens betydelse visade sig dock ha mindre inverkan än väntat. Konklusion : Hjärtsvikt leder till såväl nedsatt fysisk som psykisk funktion och inkräktar även på personernas sociala välbefinnande, vilket innebär att sjukdomen även i stor grad påverkar deras livskvalitet. Litteraturöversikten visar att tidig adressering av nedsatt psykiskt mående är av stor vikt för att kunna öka personers välmående och livskvalitet. / Background : Heart failure is viewed as a public health issue which costs many people their life every year. Of those who are affected, approximately a 50 percent mortality is estimated. Living with heart failure imply suffering from inconvenient physical symptoms, but also having to extensively adapt ones lifestyle. Aim : To examine different factors that affects the perception of quality of life in people with heart failure. Method : A literature review has been done where 16 scientific articles were included. Results : Reduced mental health showed a greater influence on the percepted quality of life than reduced physical ability. An explicit correlation between mental health and quality of life was found, as well as the fact that quality of life being more important than a long lifetime. Having a close relationship with family and relatives was of great importance to feel comfort. However, the meaning of receiving information was shown to have less influence than expected. Conclusion : Heart failure leads to reduced physical-, as well as mental function and intrudes on the persons social wellbeing, which therefore also comes to affect their quality of life. This review presents the importance of an early addressing of persons with reduced mental health to enhance their well-being and quality of life.

Bakgrund: Syftet med palliativ omvårdnad är att främja hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) för personer som vårdas och att ge stöd till anhöriga.  För att kunna erbjuda god palliativ omvårdnad i öppenvård, slutenvård eller hemsjukvård krävs att sjuksköterskan har en förståelse för hur personer i palliativt skede skattar sin HRQoL. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar HRQoL för personer i palliativt skede. Metod: Litteraturöversikt av 14 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Sökningen har skett i databaserna CINAHL och Pub Med. Analys har skett med hjälp av Fribergs trestegsanalys. Resultat: Resultatet visar att flera faktorer samverkar i personers självskattning av HRQoL. Faktorerna sammanfattas i tre beskrivningskategorier; symtombörda (social och emotionell påverkan, sista tiden i livet), vårdens påverkan (tidigt insättande av palliativ vård) och behandling (positiv, negativ) på HRQoL. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna stödja personer som vårdas i palliativt skede, och de anhöriga, att kunna uppleva god HRQoL behöver sjuksköterskan kunskap om vilka faktorer som påverkar HRQoL för den de vårdar. Examensarbetet kan ge sjuksköterskan fördjupad förståelse för faktorer som påverkar HRQoL för personer som vårdas i palliativt skede och därmed möjliggöra förbättrat personcentrerat omhändertagande 0ch främja upplevd HRQOL. Nyckelord: Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL), kvantitativ, palliativ vård och vuxna. / Factors that affect health-related quality of life for people in palliative phase – a literature review Background: The purpose of palliative care is to promote health-related quality of life (HRQoL) of the person as well as providing support for relatives. In order to provide good palliative care in day care centers, inpatient units or home care it is vital that the nurse understands how people in the palliative phase values and self-reports their HRQoL. Aim: The purpose was to describe factors that affect HRQoL for people in palliative phase. Method: Literature review of 14 scientific articles with quantitative design. The search has been conducted in the databases CINAHL and Pub Med. The analysis was implemented using Friberg’s three-step analysis model.    Result: The results show that several factors interact in people’s self-assessment of HRQoL. The factors are summarized in three descriptive categories; the impact on HRQoL from symptom burden (symptoms; social and emotional impact; end of life), care (access to; early access) and treatment (positive impact; negative impact) respectively. Conclusion: In order for the nurse to be able to promote the experience of good quality of life for people in palliative phase, and their relatives, knowledge is vital about which factors affect the quality of life for the person they care for. The degree project can provide the nurse with an immersed understanding of theese factors and thus enable improved person-centered care and promote the perceived HRQoL. Keywords: Health-related quality of life (HRQoL), quantitative, palliative care and adults.

Bakgrund: Hypertoni är en global folksjukdom och den största orsaken till kardiovaskulära sjukdomar och dödlighet. Sjukdomen benämns “the silent killer” eftersom den ofta inte medför några symtom, vilket i sin tur kan innebära att individerna inte upplever sig som sjuka och därför avstår medicinering. Studier visar att många individer med hypertoni lever med nedsatt hälsa och stort lidande. Vid skattning av livskvalitet inom hälso- och sjukvården används begreppet hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) som i denna allmänna litteraturöversikt har valts som teoretisk referensram. Syfte: Att undersöka hälsorelaterad livskvalitet hos individer med hypertoni samt vilka faktorer som påverkar deras hälsorelaterade livskvalitet. Metod: En allmän litteraturöversikt med 19 kvantitativa studier. Huvudresultat: Individer med hypertoni hade sämre HRQoL än individer utan hypertoni. Därtill framkom att medvetenhet om sin hypertonidiagnos även bidrog till sämre HRQoL. Kvinnor hade sämre HRQoL än män. Hög ålder var en faktor som påverkar HRQoL till det sämre, liksom samsjuklighet och okontrollerat högt blodtryck. Anställning, högre inkomst och högre utbildningsnivå bidrog till bättre HRQoL. Levnadsvanor som gav positiva effekter på HRQoL var en viss alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Faktorer som undersöktes och visade sig påverka HRQoL positivt var individens förmåga att hantera sin sjukdom, individens psykologiska motståndskraft, hälsolitteracitet, vårdkontinuitet, att få regelbunden medicinsk undersökning samt följsamhet till farmakologisk behandling. Slutsats: Den allmänna litteraturöversiktens resultat kan vara värdefullt för all hälso- och sjukvårdspersonal, liksom i arbetet som distriktssköterska, för att kunna stötta individer med hypertoni till en bättre hälsorelaterad livskvalitet och anpassa vården utifrån individernas enskilda förutsättningar. / Background: Hypertension is a global public disease and the leading cause of cardiovascular disease and mortality. The disease is often called the “silent killer” because it often does not cause any symptoms, which can mean that individuals do not feel sick and therefore refrain from medication. Studies show that many individuals with hypertension live with impaired health and great suffering. When estimating quality of life in health care, the term health-related quality of life (HRQoL) is used, which in this general literature review has been chosen as theoretical framework. Aim: To investigate health-related quality of life in individuals with hypertension and the factors that affect their health-related quality of life. Method: A general literature review with 19 quantitative studies.                                  Main results: Individuals with hypertension had poorer HRQoL than individuals without hypertension, in addition, a study showed that awareness of their hypertension diagnosis also contributed to poorer HRQoL. Women had lower HRQoL than men. Old age impaired HRQoL as well as comorbidity and uncontrolled high blood pressure. Employment, higher income and a higher level of education contributed to better HRQoL. Living habits which had positive effects on HRQoL were a certain alcohol consumption and physical activity. Factors examined that were found to have a positive effect on HRQoL where the individual´s’ ability to manage their illness, psychological resilience, health literacy, continuity of care, regular medical examination and adherence to pharmacological treatment. Conclusion: The results of the general literature review can be valuable for all health care and medical staff, as well as in the work as a district nurse, to be able to support individuals with hypertension to a better health-related quality of life and adapt care based on the individuals' conditions.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som omfattar tumörsjukdomar med onaturlig och okontrollerad cellväxt. Sjukdomen drabbar tiotusentals personer i Sverige varje år. Hälsorelaterad livskvalitet är ett begrepp som använts för att beskriva individers uppfattning av sitt välmående i relation till sin hälsa. Livskvaliteten kan användas som ett verktyg för att förstå patientgruppen och de förändringar de genomgår i samband med sjukdomsprogression och behandling. Onkologisk rehabilitering erbjuds vissa patientgrupper. Syftet med rehabiliteringen är främst att genom patientundervisning och träning återge patienten kontroll över sitt liv. Syfte: Att undersöka hälsorelaterad livskvalitet över tid hos patienter som genomgått onkologisk rehabilitering. Metod: Studien har en prospektiv design. Samtliga patienter som remitterades till en onkologisk rehabiliteringsverksamhet i Sverige under ett år tillfrågades. För att utvärdera livskvaliteten användes enkäten EORTC QLQ-C30. Enkäten lämnades ut till patienterna vid baseline, efter tre och sex månader. Deskriptiv statistik. Resultat: Studiens resultat visar att livskvaliteten var låg och oförändrad vid de tre mätningarna. Deltagarnas uppvisar goda funktioner i samtliga mätningar, högst vid tre månader. Symtomen minskar överlag vid varje mätning. Kraftigast minskar sömnsvårigheterna. Slutsats: Sammanfattningsvis visar studien att livskvaliteten var opåverkad de sex första månaderna efter rehabiliteringen. Dock förbättrades deltagarnas sömn, vilket kan ses som en positiv effekt av rehabiliteringen. Viss skillnad mellan kön, cancerdiagnoser samt svenskfödda och utlandsfödda finns; men dessa kan även bero på skillnader inom normalpopulationen. Funktionsskalornas maxvärde efter tre månader kan visa på behov av uppföljande rehabilitering. Klinisk betydelse: Studiens resultat ska användas i ett kvalitetsgranskningsarbete. / Background: Cancer is a diagnosis which encompasses diseases with abnormal and uncontrolled cellular growth. Tens of thousands of people are affected by cancer every year in Sweden. Health-related quality of life (HRQoL) is a concept used to describe people’s perception of well-being in relation to their health. HRQoL can also be used as a tool to understand the patients and the changes they go through during progression of disease and treatment. Oncological rehabilitation is offered to some patient groups. The goal with the rehabilitation is to give the patients control back over their lives through education and training. Aim: To study the oncological rehabilitations effect on HRQoL over time. Method: All patients remitted to a certain rehabilitation facility in Sweden during one year were asked to participate. To evaluate the HRQoL the EORTC QLQ-C30 questionnaire was used. The questionnaire was sent out to the respondents at baseline and after three and six months. Descriptive statistics. Result: The results of the study showed that quality of life was low and unaffected at the three measurements. The functions reached their highest value after three months. The symptoms overall decreased at each measurement. The most positive change was seen with insomnia. Conclusion: In conclusion, the quality of life was unaffected during the first six months after the rehabilitation. The improvement of the participants’ insomnia might be a positive outcome of the rehabilitation. The results points to some differences between gender, cancerdiagnose and people born in Sweden or abroad; but these might as well depend on differences in the population. The functions higher value after three months might show a need for follow-up rehabilitation. Clinical implication: The result of the study is to be used in a quality audit.