Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare behandlar momentet hälsa och livsstil i ämnet idrott och hälsa. Hur undervisas hälsa och livsstil av lärare i idrott och hälsa? Hur bedömer lärare i idrott och hälsa elevernas kunskaper i hälsa och livsstil? Metod Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Fyra lärare i idrott och hälsa, verksamma inom grundskolans senare år på fyra olika kommunala skolor i Stockholms innerstad, deltog i studien. Resultat En samstämmighet råder kring innehållet i undervisningen bland de lärare i studien som behandlar hälsa och livsstil i ämnet, men stor del av det centrala innehållet saknas i undervisningen. Eftersom merparten av det centrala innehållet i hälsa och livsstil inte får utrymme i undervisningen fokuseras bedömningen endast på ett fåtal punkter. Bedömningen som är kopplad till det som undervisas i hälsa och livsstil är relevant, dock bedöms även andra saker som faller utanför betygskriterierna. Slutsats Vi har fått insikt i att momentet hälsa och livsstil bör få större plats i ämnet idrott och hälsa än vad den nu har. Tidigare forskning och vårt resultat visar att fysisk hälsa betonas och att momentet rörelse får störst utrymme i undervisningen. För att ytterligare betona vikten av hälsa kanske ämnet bör byta namn till hälsa och idrott?

Hur upplever eleverna på skolan hälsoundervisningen inom ämnet idrott och hälsa? Finns det ett samband mellan deras svar och det som står i Lpo 94?   Syftet med uppsatsen är att undersöka den upplevda hälsoundervisningen ur ett elevperspektiv. Vi vill genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på vad eleverna lär sig under de senare åren på grundskolan därför har vi valt att intervjua 16 elever i årskurs 9. Anledningen till att vi valt att koppla elevernas svar till Lpo 94 är att de under hela sin skoltid följt den läroplanen.   Mycket av hälsoundervisningen sker utanför ämnet idrott och hälsa vilket resulterar i att eleverna inte upplever det som en del i hälsoundervisningen.  Då undervisningen sker i olika ämnen förstår inte alla elever att målen från kursplanen i idrott och hälsa i Lpo 94 uppnås för de ser inte integrationen ämnena emellan. Detta resulterar i att eleverna inte upplever någon känsla av sammanhang som är det teoretiska perspektivet i den här undersökningen.    Eleverna upplever att undervisningen som de får inom hälsa är relevant och bra men att det är för lite av den inom ämnet idrott och hälsa, de skulle uppskatta fler lektionstillfällen i veckan. Detta skulle kunna ge möjlighet till mer kunskap om hur läroplanen ser ut och vad som ingår i den, ingen av eleverna vi intervjuade hade någon aning om vad som stod i Lpo 94, men de är medvetna om att den finns.

Varje dag kan du i någon av våra största kvällstidningar läsa om hälsa, utrymmet för hälsa har ökat både i media och samhället. Hälsa som begrepp är både brett och svårdefinierat och har även förändrats genom åren. Den forskning som finns sedan tidigare pekar på att undervisning om hälsa främst fokuserar på de fysiologiska delarna av hälsan. Denna studies syfte har varit att undersöka vad idrottslärare har för uppfattningar om hälsa och hälsoundervisning. Metoden som använts har varit kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i Idrott & hälsa på högstadiet. Mitt resultat visar att lärarna ser hälsa utifrån ett salugent synsätt, deras beskrivningar av vad de vill att eleverna skall lära sig om hälsa pekar också på ett salugent synsätt. De beskriver dock att de bedriver sin undervisning om hälsa på ett mer patogent sätt, där fokus ligger på de mer fysiologiska bitarna som även tidigare forskning visar. En av slutsatserna är att den nya kursplanen för Idrott & hälsa i Lgr 11 inte har påverkat lärarnas sätt att undervisa om hälsa i stort sett någonting alls.

Idrott och hälsa syftar till att ge elever kunskaper i att kunna ansvara för sin egen hälsa. För att eleverna ska kunna ansvara för sin egen hälsa efter skolans år måste de bli förberedda för det samhälle som väntar. Den psykiska ohälsan har ökat dramatiskt i samhället, trots det har studier påvisat att psykisk hälsa är det som lärare i idrott och hälsa lägger minst vikt vid i hälsoundervisningen. Studien syftar därför till att undersöka hur lärare tolkar styrdokumenten samt hur de bedriver undervisning kopplat till psykisk hälsa. Studien undersöker också vilka verktyg lärare har fått från bland annat lärarutbildningen för att bedriva en hälsoundervisning och då med fokus på psykisk hälsa. Resultatet visar att lärare är medvetna om vad som krävs för att bedriva undervisning som ger elever kunskap att ansvara för sin psykiska hälsa. Dock visar resultatet även att lärarna inte är förmögna att praktisk genomföra undervisningen utifrån sina visioner. De verktyg som lärarna har fått på lärarutbildningen är inte längre relevanta vilket tyder på att hälsoundervisningen utbildar elever till ett samhälle som inte längre är aktuellt

<p>Hälsa är ett brett begrepp som det finns många olika teorier och synsätt på. Det mångfacetterade begreppet hälsa kompliceras ytterligare när det sätts samman med idrott, i ämnet Idrott och hälsa. Då vi som blivande lärare i Idrott och hälsa ansåg det vara intressant att få reda på hur några verksamma lärare i ämnet ser på begreppet hälsa, samt hur de anser sig bedriva hälsoundervisning, valde vi att skriva vårt examensarbete inom detta område. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma lärare i skolår 7-9 i ämnet Idrott och hälsa, för att få svar på frågeställningarna: Hur ser de sex intervjuade idrottslärarna på begreppet hälsa? Hur ser de sex intervjuade lärarna på sitt uppdrag att förmedla kunskaper om hälsa?</p><p> </p><p>För att kunna tolka de intervjuade lärarnas svar har vi utgått ifrån det salutogena och patogena synsättet på hälsa. Det patogena synsättet inriktar sig på biologiska faktorer och fokuserar det sjuka, medan det salutogena inriktar sig på hela människan och tar sin utgångspunkt i begreppet hälsa.</p><p> </p><p>Av intervjuerna framkom det att lärarna anser att begreppet hälsa är svårt att definiera. De intervjuade lärarna är dock överens om att hälsa är personligt och att det handlar om att hitta sitt eget sätt att må bra på. Något som framgick av studien är att de flesta lärarna framhåller den fysiska hälsan framför den psykiska och sociala. När det gäller undervisningen om hälsa i ämnet Idrott och hälsa, visar det sig att den hälsofrämjande undervisningen främst består av teorilektioner eller att genom fysisk aktivitet och rörelseglädje förmedla en god hälsa. Den psykiska och sociala hälsan blir, enligt lärarna, ofta bortprioriterad på grund av tidsbristen.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet är att undersöka hur olika lärare implementerar hälsa i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa.</p><p>Frågeställningar:</p><p>-Vad innebär, för lärare i Idrott och hälsa, begreppet hälsa i undervisningen?</p><p>-Hur bedriver lärare i Idrott och hälsa sin hälsoundervisning?</p><p>-Har lärare i Idrott och hälsa några mål med sin hälsoundervisning, i så fall vilka?</p><p>Metod</p><p>Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare i skolämnet Idrott och hälsa. Kriterierna för urvalet var att informanterna skulle vara behöriga på gymnasienivå och inneha minst 50% av sin undervisningstid i det nämnda ämnet, samt att en del skulle innefatta kursen idrott och hälsa A. Intervjuerna transkriberades av båda författarna och analyserades sedan med hjälp av diskurser. Diskurserna används även som hjälp i resultatframställningen.</p><p>Resultat/Slutsats</p><p>Hälsa implementeras hos våra informanter genom bland annat teoretisk verksamhet i form av exempelvis kost, träningslära, ergonomi och konfliktlösning. De teoretiska momenten kopplas av somliga lärare till de praktiska. En del informanter hade uppfattningen att fysisk aktivitet leder till en god hälsa, både fysisk och psykisk. Det framkom att en stor målsättning är att få de nu inaktiva eleverna att börja med träning samt skapa inspiration till fortsatt rörelse efter gymnasietiden.</p><p>De diskurser som tydliggjorts under intervjuerna är fysiologi-, tränings-, må-bra-, osäkerhets- och särskiljandediskurs. Fysiologi- samt träningsdiskurserna är dominerande hos informanterna.</p>

Titel FRÄMJA &amp; FÖREBYGGA – hälsofrämjande och drogförebyggande strategier inom skolan Engelsk titel PROMOTE &amp; PREVENT – strategies in school to promote health and prevent drugs. Författare Lotta Berg Handledare Inger Holm Datum Mars 2007 Antal sidor 32 Nyckelord hälsofrämjande, drogförebyggande, ANT, drogundervisning, hälsoundervisning, narkotika, droginformation, KASAM SAMMANFATTNING Syftet med min undersökning var att belysa rektorers erfarenheter av drogpreventivt arbete inom skolan. På vilket sätt man kan nå ut till alla elever för att upptäcka och motverka uppkomst av narkotika. Likaså avsåg jag att ta del av de tankar rektorerna har kring de kriterier som Statens skolverk utformat för en god drogundervisning, liksom hur deras egna strategier förhåller sig mot dessa. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, baserad på intervjuer. Resultatet visade att det upptäckande arbetet tycktes vara svårt, då mycket bygger på obekräftad misstanke. För att motverka uppkomst av missbruk framhölls av rektorerna en drogundervisning med inslag av droginformation och värderingsövningar. Därtill betonades värdet av goda relationer, elevdelaktighet och friskvård, samt att se dessa i en större helhetsbild, vilket kan anses ha starka kopplingar till Antonovskys salutogena perspektiv och känsla av sammanhang, KASAM, vilken ligger till grund för min studie.

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur olika lärare implementerar hälsa i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Frågeställningar: -Vad innebär, för lärare i Idrott och hälsa, begreppet hälsa i undervisningen? -Hur bedriver lärare i Idrott och hälsa sin hälsoundervisning? -Har lärare i Idrott och hälsa några mål med sin hälsoundervisning, i så fall vilka? Metod Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare i skolämnet Idrott och hälsa. Kriterierna för urvalet var att informanterna skulle vara behöriga på gymnasienivå och inneha minst 50% av sin undervisningstid i det nämnda ämnet, samt att en del skulle innefatta kursen idrott och hälsa A. Intervjuerna transkriberades av båda författarna och analyserades sedan med hjälp av diskurser. Diskurserna används även som hjälp i resultatframställningen. Resultat/Slutsats Hälsa implementeras hos våra informanter genom bland annat teoretisk verksamhet i form av exempelvis kost, träningslära, ergonomi och konfliktlösning. De teoretiska momenten kopplas av somliga lärare till de praktiska. En del informanter hade uppfattningen att fysisk aktivitet leder till en god hälsa, både fysisk och psykisk. Det framkom att en stor målsättning är att få de nu inaktiva eleverna att börja med träning samt skapa inspiration till fortsatt rörelse efter gymnasietiden. De diskurser som tydliggjorts under intervjuerna är fysiologi-, tränings-, må-bra-, osäkerhets- och särskiljandediskurs. Fysiologi- samt träningsdiskurserna är dominerande hos informanterna.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen var att jämföra hur lärare och personal på en högstadieskola i Stockholm arbetar och tänker kring hälsa i undervisningen samt hur eleverna uppfattar hälsoundervisningen. Utifrån syftet har dessa frågeställningar skapats: Hur kan man som lärare dels i idrott och hälsa, biologi samt hemkunskap, jobba med hälsa i undervisningen? Vad anser lärarna och personal är viktigt i hälsoundervisningen? Hur uppfattar eleverna hälsoundervisningen? Metod I studien användes en kvalitativ metod och insamling av data med hjälp av intervjuer för att få ingående och djupa svar på frågeställningarna. Urvalet av informanter har varit tre lärare samt en biträdande rektor samt tio elever i årskurs 6, 7 och 8. Resultat Jag fick i studien svar på att det är en skillnad i hur de vuxna informanterna tänker kring hälsa och hälsoundervisning och att det skiljer sig mot hur eleverna uppfattar hälsoundervisningen. Lärarna och personalen tycker att det är viktigt att eleverna får en undervisning i hälsa däremot är det även en skillnad i när eleverna bör få undervisning i hälsa. Samtliga lärare och personal ansåg att eleverna var mogna för hälsoundervisning från och med årskurs 8. Eleverna i åk 6 och 7 uppfattade att de inte hade så mycket undervisning i hälsa, varken på idrott och hälsa eller i andra ämnen. Däremot tyckte eleverna i åk 8 att de hade tillräckligt med teori om hälsa i nuläget, eftersom de har fokus på hälsa i biologi och hemkunskap. Slutsats Samtliga elever har ett patogent synsätt och fokuserade på den friska kroppen medan samtliga lärare och personal har ett salutogent synsätt, vilket innebär att de fokuserar på ett helhetsperspektiv och att vara hälsosamma. Slutsatsen på arbetet stämmer väl överens med titeln på studien: Hälsoundervisning – är det nödvändigt? Det är nödvändigt inte minst för att Lgr11 betonar hälsoperspektivet och ett bra sätt att börja är att presentera definitioner kring hälsa samt olika teorier om hälsa. Antonovskys känsla av sammanhang kan lärare jobba med för att eleverna ska känna att undervisningen är begriplig, att de kan hantera informationen samt att den är meningsfull för dem. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur lärares tankar gällande hälsa i idrott och hälsa såg ut. Hur ser lärarna på hälsa i ämnet idrott och hälsa? Hur arbetar lärarna med hälsoundervisningen? Upplever lärarna några svårigheter gällande hälsoundervisningen?   Metod Undersökningen hade en kvalitativ ansats och resultaten baserades på sex intervjuer som gjorts på lärare i ämnet Idrott och hälsa. Samtliga intervjuer genomfördes på lärarnas arbetsplatser där även intervjuerna bandades. Sex verksamma lärare i åldrarna 27-55 intervjuades där samtliga undervisade i grundskolans tidigare åldrar.   Resultat Resultaten visade på att den övervägande delen av lärarna delade en gemensam uppfattning om att hälsa var något som avgjordes av både fysiska, psykiska och sociala faktorer som behövde vara i balans. Detta var något som lärarna menade att eleverna skulle få möjlighet att utveckla i undervisningen. Lärarnas sätt att arbeta med hälsoundervisningen skiljde sig en del från varandra då vissa arbetssätt fokuserade på rörelseglädje, en del talade om ord och begrepp och förespråkade teorilektioner medan andra uppgav att hälsa var något som ska genomsyra hela undervisningen. Hälsoundervisningen skedde i integration med idrottsundervisningen och målet var att eleverna ska förstå vikten av att vara fysiskt aktiv och hur en god hälsa uppnås och också att eleverna fick med sig denna kunskap även efter skolgången. Lärarna ansåg sig ha tillräckliga kunskaper för att lära ut om hälsa samtidigt som resultaten också pekar på att en del av lärarna fann läroplanens kunskapskrav gällande hälsa otydliga. Tidsaspekten samt elevernas förväntningar av att få vara aktiva var ett gemensamt problem som lärarna tog upp.   Slutsats Hälsan bedömdes avgöras av flera faktorer vilka alla eleverna skulle ges möjlighet att utveckla. Arbetet med hälsoundervisningen såg ut på olika sätt men hade ett gemensamt mål som syftade till att alla eleverna skulle få med sig kunskaperna ut i livet. Samtliga lärare bedömde att de hade kunskaper för att lära ut hälsa men faktorer som läroplanens kunskapskrav, tidsaspekten och elevernas förväntningar upplevdes som svårigheter. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>