Studiens syfte var att utifrån ett emotionssociologiskt perspektiv öka förståelsen för det härbärgeringsarbete som utförs av omsorgspersonal inom särskilt boende. Det var även att undersöka vad personalen gör för att klara av härbärgeringsarbetet samt vad som underlättar respektive försvårar det. För uppfylla syftet intervjuades sex stycken undersköterskor som arbetade inom särskilt boende. Materialet från intervjuerna kodades, sorterades och kategoriserades vilket resulterade i fyra huvudsakliga härbärgeringssituationer och strategier samt två huvudsakliga organisatoriska förutsättningar och brister. De teorier som användes var Hochschilds (2012) teori om emotionellt arbete och emotionellt lönearbete, Collins (2004) teori om interaktionsritualer och Olssons (2008) teori om härbärgeringsarbete. Situationerna då känslor behövde härbärgeras var; i närheten av döden, möten med kravfyllda och otrevliga anhöriga, möten med oroliga och dementa boende och när man är rädd för att göra den boende ledsen. I dessa situationer var det personalens egna känslor som behövde härbärgeras som en konsekvens av att de befann sig i sin yrkesroll. Personalens strategier för att hantera härbärgeringsarbetet var; prata med kollegor och dela känslor, begränsa exponeringen på kort och lång sikt, göra interaktionen med de boende trivsam och enkel samt sänka krav och förväntningar. De förutsättningar som de intervjuade upplevde sig ha var ett bra samspel och stöd från kollegor samt lyckade interaktioner med de boende. De hinder och brister de upplevde i arbetet var bristande kollegialt stöd och för lite avsatt tid till reflektion. Förutsättningarna gjorde härbärgeringsarbetet lättare att utföra medan bristerna och hindren dels skapade härbärgeringssituationer och försvårade härbärgeringsarbetet och användandet av personalens strategier.

Sjukhuskuratorer har samtal med patienter som lider till exempel av depression, ångest eller andra besvär orsakade av psykosociala faktorer så som stress, livskriser eller alkohol. I denna studie ställdes frågan vilka effekter det patientnära arbetet kan ha för sjukhuskuratorn. Syftet var att utifrån ett emotionsteoretiskt perspektiv undersöka hur sjukhuskuratorer upplever att de påverkas av det patientnära arbetet. I studien ställdes frågan vad sjukhuskuratorer upplever att det patientnära arbetet har för effekter för dem själva och hur sjukhuskuratorer hanterar det som uppkommer i det patientnära arbetet. Tidigare forskning har visat att andra yrkesgrupper på området, exempelvis sjuksköterskor och terapeuter i allmänhet, påverkas av att använda ett härbärgerande förhållningsätt. I denna studie intervjuades fyra sjukhuskuratorer om deras tankar och känslor kring arbetets effekter. Resultatet analyserades med hjälp av Hochschilds begrepp emotionellt lönearbete och Goffmans begrepp om främre och bakre region. Resultatet visar att det patientnära arbetet hade effekter. Sjukhuskuratorerna tog med sig tankar och känslor från det patientnära arbetet i den främre till den bakre regionen. Sjukhuskuratorerna hanterade det som uppkommit i det patientnära arbetet vid samtal med kollegor och handledning och när de fick stunder för sig själva. Samtliga sjukhuskuratorer ansåg att det patientnära arbetet har gjort dem mindre sociala, samt att det skapat ett behov av ensamhet och självreflektion. / Hospital social workers have patients suffering from a range of symptoms, amongst these are depression, distress or other disorders caused by psychosocial factors, such as stress, a life crisis or alcohol. In this study the question was asked what effects the patient-care can have for the hospital social worker. The purpose of this research study was to examine from the perspective of emotion theory, how hospital social workers felt they were affected by the patient-care. Our research questions were what effects the hospital social workers see that the patient-care have for themselves, and how the hospital social workers deal with what emerges from the patient-care. Earlier research has shown that other occupational groups, such as nurses and therapists in general, are affected by harbouring what arises in the patient-care. Four interviews with hospital social workers conducted about their thoughts and feelings on the effects of the job. The result has been analyzed with Hochschild’s notion of emotional labour and Goffman’s concepts front stage and back stage. The results show that the job does affect the worker. The hospital workers harbour thoughts and feelings that emerge in the patient-care on the front stage, until they are able to deal with it in different regions on the back stage through colleges, guidance and by themselves. All of our interviewed hospital social workers deemed that they had become less social due to the nature of the patient care. In addition they also thought that it had created a need of seclusion and self-reflection.

Spegling, härbärgering och grundning - En studie av tre begrepp i det terapeutiska rummet, av Elin Nygren, är en uppsats inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Syftet med uppsatsen har varit att i litteraturstudier samt i intervjuer undersöka begreppen spegling, härbärgering och grundning. Intervjuerna har haft i fokus att utforska hur fyra terapeuter kliniskt använder begreppen och hur musik kan utveckla dessa. Uppsatsen grundar sig i de utvecklingspsykologiska teorierna och i Wigrams teorier om musikterapeutiska improvisationstekniker. Resultatdelen i uppsatsen är en sammanställning av intervjuerna efter att de bearbetats enligt modellen Tematisk analys. I denna del redovisas hur terapeuterna beskriver det metodiska användandet av begreppen anpassat efter de olika målgrupper som de arbetar med. Vid sammanställning av intervjuerna blev det tydligt att de fyra terapeuterna har en överensstämmande syn kring de tre begreppens funktion för terapeuten och en överensstämmelse i sina definitioner av dem. Det framkom också att musik i många delar är analogt med Sterns vitalitetsaffekter och kompatibelt med hur vi människor kommunicerar. / Reflecting, containing and grounding – A study of three concepts used in therapy, by Elin Nygren is a study carried out within the context of Master Program in Music Education, with orientation Music Therapy at The Royal College of Music in Stockholm. The purpose with this paper has been to look into the concepts reflecting, containing and grounding in literature and in interviews. The main focus of these interviews has been to explore how four therapists in therapy uses the concepts and how music can develop these. The paper is based on the developmental psychology theories and Wigram’s theories of improvisation techniques in music therapy. The result of this paper is a compilation of the interviews, after being processed according to the model of Thematic Analysis. In the result it is reported how the therapists describes the methodological use of the concepts adapted to the different audiences they work with. In the compilation it was clear that the four therapists have equivalent perspectives about the three concepts function for the therapist and an equivalent definition of them. It also appeared that music is analogue to Sterns dynamic forms of vitality and compatible with how humans communicate.

Den här studien handlar om den växande gruppen utövare (s.k. sessionsgivare) inom komplementärmedicin och nyandlighet. Studiens syfte är att undersöka huruvida de uppfattar sig som varande i en yrkesroll, hur de förhåller sig till denna samt deras förhållningssätt gentemot klienter, i och utanför sin praktik. Ansatsen är explorativ och syftar främst till att förstå intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser. För att möta syftet ställs tre frågor: (1) Hur förhåller sig intervjupersonerna till sin professionella respektive privata roll och vilka rollkonflikter kan uppstå? (2) Hur beskrivs emotionella aspekter av arbetet och hur hanteras emotioner som uppstår i mötet med klienter? och (3) Vilka utmaningar och strategier beskrivs gällande gränser och gränssättning gentemot klienter? Metoden är kvalitativ och intervjuer har genomförts med fem personer som möter kriterierna för studiens syfte. I analysen används socialpsykologiska teorier om social interaktion, roller och emotioner.  Resultatet visar på variation i synen på roller, från att arbetet är ett slags kall till att det ses främst som en yrkesroll. Det framgår att intervjupersonerna eftersträvar öppenhet och autenticitet i mötet med klienter och önskar minimera diskrepansen mellan det de visar upp i sin roll som sessionsgivare och hur de är privat. Resultatet visar vidare att rollkonflikter och rollförvirring kan uppstå när intervjupersonerna möter klienter utanför sin praktik och att de i vissa fall upplever utmaningar i att upprätthålla personliga gränser. En slutsats från analysen är att intervjupersonerna ägnar sig åt emotionell hantering och härbärgering i sitt arbete och påverkas av känslo- och uttrycksregler samt att de har utarbetat individuella strategier för att hantera detta. / This study is about the growing group of practitioners (so-called session givers) in complementary medicine and contemporary spirituality. The aim of the study is to explore whether such session givers perceive themselves as being in a working role, how they relate to this role, and their attitude towards clients, inside and outside their practice. The approach of the study is explorative and aims primarily at understanding the interviewees' experiences. To achieve this aim three questions are asked: (1) How do the interviewees relate to their professional and private roles respectively, and what role conflicts can occur between the two? (2) How are emotional aspects of the work described and how are emotions that arise during meetings with clients handled? and (3) What challenges and strategies do the interviewees describe regarding boundaries and setting limits towards clients? The method is qualitative and interviews have been conducted with five session givers. In the analysis social psychological theories of social interaction, roles and emotions are used.  The result shows variations in the view of roles, from work being a kind of calling to seeing it as a professional role. It also shows that the interviewees seek openness and authenticity in the meeting with clients and wish to minimize the discrepancy between what they display in their role as session givers and how they act in private. The result further shows that role conflicts and role confusion can occur when interviewees meet clients outside of their practice and that they, in some cases, experience challenges in maintaining personal boundaries. A conclusion from the analysis is that the interviewees are performing emotion work and are influenced by feeling rules and rules of expression and that they have developed individual strategies to deal with this.