<p>The purpose of this dissertation is to describe and analyse the effects of tourism in developing countries and the attitudes and working methods of Swedish tour operators towards sustainable tourism. We have chosen to use a qualitative research according to a hermeneutical view. We have carried through in-depth interviews with eight tour operators. The theories have been divided into the effects of tourism and sustainable tourism goals which have social, economic and environmental starting points. The empiricism describes the work and activities of the tour operators and compiles the interview material divided into attitudes on tourism effects and responsibilities. The section is completed by the realisation of the above. In the analysis and conclusion we discuss that the tour operators find the environmental effects to be the greatest issue and that they believe that they do take responsibility. Although we think that they do not take enough responsibility to reachsustainable tourism.</p>

The purpose of this dissertation is to describe and analyse the effects of tourism in developing countries and the attitudes and working methods of Swedish tour operators towards sustainable tourism. We have chosen to use a qualitative research according to a hermeneutical view. We have carried through in-depth interviews with eight tour operators. The theories have been divided into the effects of tourism and sustainable tourism goals which have social, economic and environmental starting points. The empiricism describes the work and activities of the tour operators and compiles the interview material divided into attitudes on tourism effects and responsibilities. The section is completed by the realisation of the above. In the analysis and conclusion we discuss that the tour operators find the environmental effects to be the greatest issue and that they believe that they do take responsibility. Although we think that they do not take enough responsibility to reachsustainable tourism.

The aim of this study is to make clear the conception ”Sustainable Urban Development” through an investigation dealing with how the sustainable goals are attained in today’s Swedish urban planning. And also try to clarify where and why sustainable development is failing or lacking. Besides that I have investigated how actors take position towards urban sustainability. The essay is based on a literature study about sustainable urban development and it’s changes through the time and place. To make a distinct explanation of the goals and how they are used in Swedish planning, I have studied the garden city Silverdal situated in Sollentuna municipality ten kilometres north of Stockholm. Planners, architects and commissioners of building projects working with Silverdal, have been interviewed in purpose to get insight in Swedish urban planning. People living in Silverdal have been interviewed to get an idea of their feelings about the sustainability in the area. The concept of sustainable urban development is relative new and during the latest years it has become an important part of the physical planning. First during the 1990’s sustainable planning received increased attention all over the world through the UN conferences and world meetings. The purposes of the meetings in UN were to fight against the world’s constant growing problems with environment, the distribution of resources and poverty. The cities have become the central starting point for these questions and for planning, because the problems are more urgent here. The enormous growth that the cities have experienced during the last decades has given rise to new opportunities, but also it has brought big problems. The sustainable perspective arose as a reaction against the powerful globalisation and the rational thoughts about modernism. The goal of sustainable planning was to improve the circumstances in the world by planning, designing and managing buildings, land and infrastructure. It comes from the point of view that we have to take care of our environment in order to make sure that following generations also can utilize these resources. To guarantee this, production and consumption have to be balanced. Planning is of vital importance in the realisation of the sustainable development. The sustainable goals have a different approach all over the world, because cities and places are mutually different. Development has to see the quality of the place and its necessary conditions. A holistic and a long-term thinking are to prefer in sustainable planning. A more structured planning tool can dissolve these problems. Sustainable urban development is in on its way forward, and more countries pay attention to the sustainable issues. How good results the sustainable urban planning can obtain depends on the actors’ engagement and ability to cooperate. The sustainable urban development is no longer a utopian dream: it’s a possible vision of the future.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hållbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hållbar livsmedelskonsumtion konstruerar hållbarhet och konsumenten. Organisationerna representerar olika intressen och empirin består av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohållbarhet åläggs ta ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Analysen visar att hållbarhetsbegreppet ständigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska åtgärder för hållbar konsumtion framhålls av organisationerna med politisk inriktning. Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hållbar konsument som med hjälp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hållbara livsmedelsval och sägs behöva hjälp genom förenklad kunskap. En tredje konstruktion av en mindre hållbarhetsintresserad konsument uttrycks av de två mest marknadsorienterade organisationerna, som istället vill sälja hållbarhet till ”vanliga” konsumenter med positiva budskap om lust och egennytta. Diskursanalysen synliggör att konstruktioner av konsumenten är kopplade till specifika kontexter. Officiell kommunikation som konstruerar en hållbar konsument nyanseras och ger ny medvetenhet om mindre kommunikativa konstruktioner av konsumenter med begränsad potential till ansvarstagande för hållbar utveckling.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med ämnet hållbar utveckling samt undersöka hur väl lärare känner till begreppet hållbar utveckling och hur det genomsyrar undervisningen i skolan. Studien bygger på intervjuer av åtta verksamma lärare och svaren har sammanställts och analyserats utifrån en innehållsanalytisk metod. Resultatet visar att lärare finner det komplicerat att beskriva begreppet hållbar utveckling och det är vanligt att lärare endast känner till den ekologiska aspekten inom hållbar utveckling och därmed missar de två övriga aspekterna, sociala samt ekonomiska. Oavsett detta menar samtliga lärare att de arbetar medvetet med hållbar utveckling och anser att det är ett viktigt ämne som behövs i skolan. Arbete med miljö, så som återvinning och återbruka, är arbetssätt som lärarna kopplar till hållbar utveckling. Ett arbetssätt som inte är lika tydligt kopplat till hållbar utveckling, men som används nästan dagligen, är diskussioner. Det handlar inte endast om diskussioner om hållbar utveckling utan diskussioner oavsett ämne. Genom att eleverna får möjlighet att föra diskussioner utvecklas deras handlingskompetens enligt lärarna. Handlingskompetens är ett begrepp som är nära kopplat till lärande för hållbar utveckling. / <p>Inriktn NO</p>

Denna studie behandlar Linköpings kommuns inledande arbete med Djurgården. En ny stadsdel i Linköping, en stadsdel som ligger i linje med kommunens planer på utvidgning och strävan mot hållbarhet. Stadsdelen Djurgården är en satsning i hållbart samhällsbyggande och är tänkt att sätta Linköping på kartan. Djurgården är ett område 2,5 km från centrala Linköping och byggs på ett tidigare obebyggt område. Tanken är att området i framtiden ska bebos av 6-8000 invånare. Syftet med denna studie är att granska tjänstemännens kunskaper kring hållbar samhällsplanering. Resultatet från studien har visat på en god samsyn mellan tjänstemän och politiker inom hållbar samhällsplanering, med en hög teoretisk medvetenhet. Studien har också visat på svårigheter med att översätta de teoretiska kunskaperna till ett praktiskt plan. / This study concentrates on the connections between urban planning and sustainabledevelopment. The City of Linköping is about to launch a new project about sustainable planning, a completely new district is planned in Djurgården 2.5 km from central Linköping. The starting point of the project is to build a sustainable district for 6-8000 future inhabitants. The purpose of this study is to examine the basis of knowledge about sustainable planning within the organisation of municipality. The results of this study are that the theoretical knowledge level in the municipality is high. The problem is to transform those knowledge’s to the practical basis.

Ett behov finns av att fördröja dagvatten innan det släpps på det kommunala ledningsnätet för att minska flödestopparna och undvika överbelastning. Studien avser att ta fram en förenklad metod för val och utformning av LOD-metod som är anpassad för privata fastighetsägare. Ett flertal LOD-anläggningar samt förutsättningar kring dessa har undersökts. Studien har gett en grundläggande information och en beräkningsgång som har förenklats, är lätt att följa och som kan anpassas efter befintliga förutsättningar och önskemål.

Bakgrund: Miljöpåverkan och relationen till ekonomisk utveckling har varit omdiskuterat, framförallt efter Grossman och Kreugers (1995) studier som visar på att miljön påverkas mer av ekonomisk tillväxt hos länder i ett tidigt utvecklingsstadie. I och med det nya globala miljöavtalet som skrevs på i Paris under 2015 ställs nu ännu högre krav för att minska koldioxidutsläppen än tidigare och länder i ett tidigt utvecklingsstadie står enligt Grossman och Kreugers (1995) inför dilemmat att välja mellan ekonomisk utveckling och hållbarhet. Institutionell teori har spelat en betydande roll i ekonomisk tillväxt enligt tidigare forskning, men lite uppmärksamhet har tillägnats teorins betydelse för att hållbar ekonomisk tillväxt. Genom att analysera hur välfungerande institutioner och makroekonomiska faktorer påverkar möjligheterna till hållbar tillväxt kan vi skapa riktlinjer för att uppnå de globala miljömålen utan att begränsa ekonomisk tillväxt. Syfte: Syftet med studien är att analysera hur institutionella dimensioner och makroekonomiska faktorer påverkar möjligheten att uppnå hållbar tillväxt. Genomförande: Studien undersöker institutioners roll i mängden lokala och globala utsläpp i förhållande till tillväxt genom en panel av 96 länder med hjälp av en Fixed effect modell. Tidigare forskning och teorier undersöks för att öka förståelsen för vad som påverkar hållbar tillväxt samt kunna dra slutsatser ur resultatet. Det empiriska resultatet analyseras med institutionell och makroekonomisk teori samt tidigare forskning. Slutsats: Vi finner att institutionernas roll är olika beroende på de makroekonomiska förutsättningarna i ett land, där ett lands utvecklingsnivå och utsläppsmängd har stor betydelse. Resultaten visar på att välfungerande institutioner bidrar till hållbar tillväxt för länder med höga utsläppsnivåer samt länder med låg nivå av utrikeshandel. Vi kan även visa på att länder med välfungerande institutioner kan växa hållbart vilket visar på att välfungerande spelar en stor roll för en miljövänlig tillväxt.

Forskning visar att barn som är vår kommande generation bör tillägna sig grundläggande kunskaper kring hållbar utveckling redan i förskolan. Syftet med den här studien var att få en fördjupad förståelse av hur hållbar utveckling kan främjas i förskolan med hjälp av det pedagogiska verktyget Grön flagg. Vi ville även ta reda på vilket engagemang som krävs av pedagogerna i arbetet med Grön flagg. I denna studie har vi intervjuat fem pedagoger som alla har arbetat med verktyget. Resultatet visade att Grön flagg är ett konkret verktyg som hjälper pedagoger i förskolan i arbetet med hållbar utveckling. Resultatet visade även att pedagogerna bör besitta en förmåga att kunna engagera andra likväl som sig själv då hållbar utveckling handlar om att ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka principer en destination med världsarvsstatus tillämpar för att utveckla området samt vilka strategier destinationen har när det kommer till utveckling av området för turism. Studien är en kvalitativ fallstudie och har gjorts över Kvarkens världsarvsområde som är beläget i västra Finland. Studiens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med fyra olika respondenter som alla jobbar med världsarvsområdet samt genom analys av sekundära dokument såsom Kvarkens förvaltnings och utvecklingsplan och naturturismplanen för området. Det resultat som kan urskiljas är att destinationen Kvarken med hjälp utav den naturturismplan som gjorts upp försöker främja en hållbar turism. Området tillämpar strategier såsom att styra besökarna i området till specifika besöksplatser, användningen av områdets servicestruktur försöker styras så att det medför så liten olägenhet som möjligt för naturen. Stigar och utmärkta leder och ett utkikstorn har byggts samt att aktiviteter ordnas exempelvis båtturer så att man vet var och hur besökarna i området rör sig och således kan minska trycket på naturen. Området har en vision rörande vad de till år 2020 skulle vilja ha uppnått och ett antal målsättningar och strategier finns för att uppnå detta. Det området har som målsättningar är bland annat att besökarna som besöker platsen skall stanna längre och spendera mer pengar inom områdets gränser. Således behövs fler övernattningsmöjligheter än vad som i nuläget finns samt mer service och aktiviteter som man betalar för. Gällande planerings och utvecklingarbetet av området har ett antal svårigheter uppkommit såsom att samarbetet inte alltid fungerar eftersom  det inom området finns ett brokigt fält av aktörer som alla har olika viljor gällande vad som skall uppnås. Det råder en resursbrist och det är därför svårt att få till stånd större satsningar. När det kommer till att främja en hållbarhet på destinationen är endel företagare inte samarbetsvilliga och vill jobba utefter de premisser som de alltid har gjort. Slutsatsen är att Kvarkens världsarvsområde är på god väg rörande hållbarheten. De har ännu inte uppnått och fått allt att fungera enligt de principer som finns för en hållbar destination. De har ett antal strategier för att försöka förbättra utvecklingen och planeringen av destinationen. I Kvarkens fall såsom Müller (2007) även reflekterar över är en förbättring av produktutbudet nödvändigt för att en kvantitativ ökning av besökstalen för området skall kunna ske.