Sammanfattning – "All inclusiveturism: The price of greatness is responsibility" Datum: 18 januari 2013 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens högskola Författare: Per Barkström (9th October 1986) Malin Blomstedt (20th November 1980) Title: All inclusiveturism: "The price of greatness is responsibility" Handledare: Finn Wiedersheim-Paul Nyckelord: All-inclusiveturism, långsiktig hållbar samhällsutveckling, CSR, hållbar turism, ekonomiskt läckage Frågeställning: Är det möjligt för resebranschen att bidra mer till en långsiktig hållbar samhällsutveckling än den gör idag gällande All-inclusiveturismen? Hur bör resebranschens förhållningssätt gentemot All-inclusiveturism gestaltas ur ett CSR-perspektiv? Syfte: Huvudsyftet är att beskriva hur resebranschen kan justera sitt förhållningssätt gentemot All-inclusiveturism för att bättre gagna en långsiktig hållbar samhällsutveckling i de länder där verksamhet bedrivs. Delsyftet bottnar i att undersöka och analysera hur den rådande All-inclusiveturismen påverkar samhället ur ett långsiktigt hållbart samhällsperspektiv. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på sekundärdata i form artiklar, rapporter och böcker för ämnet relevant litteratur samt primärdata i form av personliga intervjuer med profiler som förespråkar hållbar turism. En fallstudie av den svenska resebranschens förhållningssätt till en långsiktig hållbar samhällsutveckling genomfördes med en deduktiv ansats. Vidare tolkades referensramen och empirins insamlade material för att skapa en analys och slutsats. Slutsats: Givet att nedanstående förslag implementeras kan resebranschen justera sitt förhållningssätt gentemot All-inclusiveturism för att bättre gagna en långsiktig hållbar samhällsutveckling i de länder där verksamhet bedrivs. 1. Förändra och förankra betydelsen av hållbar turism internt 2. Minska ekonomiskt läckage 3. Arbeta proaktivt istället för reaktivt 4. Aktivt ansvarstagande i motsats till att köpa sig fri 5. Utvecklandet av samarbeten och kvalitetssystem 6. Upplys resenärerna

Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio föräldrakooperativ. Syftet är att undersöka hur dessa arbetar med hållbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet.

Forskningsfråga Hur arbetar Destination Kalmar med hållbarhetsfrågor när de utvecklar Kalmar som destination? Syfte Att beskriva hur Destination Kalmar arbetar med hållbarhetsfrågor när de utvecklar Kalmar som en destination. Metodik Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod med ett deduktivt inslag. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts i form av semi-strukturerade intervjuer samt innehållsanalyser. Slutsats Vi drar slutsatsen att Destination Kalmar som en Destination Management Organisation (DMO) arbetar utifrån samarbete med näringslivet och lokala intressen. Dessutom arbetar de med relevanta planeringsprocesser för att utveckla Kalmar som en hållbar destination.

Hållbar stadsutveckling på stadsdelsnivå har blivit populärt under de senaste åren. Det har byggts flera nya stadsdelar i Sverige med en hållbarhetsprofil och det pågår ett arbete med att ta fram ett svenskt certifieringsverktyg och en svensk standard för hållbara stadsdelar. Traditionellt har det varit stort fokus på byggnadsnivå inom hållbar stadsutveckling. Att fokusera på stadsdelsnivå gör det möjligt att betrakta byggnaderna i relation till omgivningen och på så sätt skapas ytterligare förutsättningar att nå en hållbar stadsutveckling. Denna rapport är en del av ett forskningsprojekt i samarbete mellan Linköpings universitet och Linköpings kommun med syfte att utveckla ett processtöd för hållbar stadsutveckling på stadsdelsnivå. Rapporten syftar till att utveckla ett underlag för en verktygslåda som kan användas för att säkerställa ett visst mått av hållbarhet i de stadsplaneringsprojekt som genomförs i en kommun. Rapporten består av tre delar; verktygsinventering, identifiering av nuläge och behov samt rekommendation.   En internationell och en nationell verktygsinventering genomfördes. Den internationella inventeringen utgick från en litteraturstudie och 54 verktyg identifierades. Utifrån resultatet identifierades sex verktygskategorier; certifierings-, självutvärderings-, ranknings-, planerings-, design- och beräkningsverktyg. Den nationella inventeringen genomfördes utifrån e- postkonversation med experter inom området och fem verktyg identifierades. Inget av de nationella verktygen tar ett helhetsgrepp på hållbarhetsfrågorna. Ett svenskt certifieringsverktyg för hållbar stadsutveckling är dock som tidigare nämnts under utveckling.   Ett urval av verktygen valdes ut för vidare analys; BREEAM Communities, SPeAR® och One Planet Living. Analysen genomfördes utifrån ett teoretiskt ramverk som baseras på tre perspektiv; hållbarhetsperspektivet, systemperspektivet och användarperspektivet. Verktygen är liknande i sin ansats att definiera hållbarhet. Gällande systemperspektivet är det enbart BREEAM Communities som inte uttalat definierar ett systemperspektiv. Gällande användarperspektivet har verktygen olika uppbyggnad och struktur vilket gör att de är användbara i olika situationer. Exempelvis är ett verktyg som One Planet Living användbart vid planering för hållbar stadsutveckling på ett övergripande plan, medan BREEAM Communities och SPeAR® har en finare detaljeringsnivå och är tillämpbara vid utformning och planering av ett specifikt område. Till skillnad från SPeAR® kan BREEAM Communities användas i marknadsföringssyfte eftersom det erbjuder möjlighet till certifiering.   Nulägesbeskrivningen utgick från e-postkonversation och intervjustudier med de tio största kommunerna i Sverige. Resultatet visade att endast en kommun har ett verktyg för hållbar stadsutveckling i dagsläget och att en kommun håller på att utveckla ett verktyg. Behovsidentifieringen utgick från en intervjustudie i form av fokusgruppsintervjuer med två kommuner. Intervjustudien visade att det finns behov av verktyg i kommunikation med olika aktörer, vid uppföljning av översikts- och detaljplanering samt vid jämförelse av olika alternativ.   Rekommendationen baserades på verktygsinventeringen, nulägesbeskrivningen och behovsidentifieringen. En verktygslåda för hållbar stadsutveckling bör bestå av ett planeringsverktyg som används för att sätta upp övergripande visioner och strategier vid bland annat översiktsplanering. Verktygslådan bör ta lärdom av certifierings- och självutvärderingsverktyg för att underlätta vid kommunikation med externa aktörer vilka är vana vid att arbeta med denna typ av verktyg. Slutligen bör design- och beräkningsverktyg användas som hjälpmedel vid uppföljning samt vid jämförelser av olika alternativ. / Klimatfaktorer

Hållbar utveckling är ett omtvistat och komplext begrepp med många tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta står det tydligt framskrivet i både styrdokument och skollag att det skall undervisas om hållbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur två gymnasielärare och tio elever uppfattar begreppet hållbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hållbar utveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats. Det som framkommit i läraranalysen är att hållbar utveckling antingen uppfattas som att leva i harmoni med varandra eller att leva i harmoni med naturen, samt Två synsätt. Det som framkom i analysen av lärarnas åsikter om undervisning för hållbar utveckling är Svårigheter och En möjlighet. Det som framkommit i analysen av elevers uppfattningar om hållbar utveckling är Ändliga resurser vilket har underkategorierna Framtidsoro, Resursfördelning och Livsstil. Analysen av elevernas åsikter om undervisning för hållbar utveckling utmynnade i Punktinsats respektive Önskeupplägg.

No description available.

En tredjedel av all mat som produceras i världen blir till svinn. Problemet är uppmärksammat av FN och en konkret målsättning för att reducera matsvinnet finns uttryckt i FNs Globala mål för Hållbar Utveckling, mål 12.3. Matsvinn är ett slöseri med resurser som leder till stora påfrestningar på den naturliga miljön och sker samtidigt som människor i vissa delar av världen fortfarande lider av undernäring. Denna studie undersöker vilka policyer som används av svenska aktörer för att reducera matsvinnet, samt hur de resonerar kring lösningar på matsvinnsproblematiken. Två aktörer som dagligen arbetar med att reducera matsvinn, skolmatsbespisningen och dagligvaruhandeln, undersöks i denna studie genom två kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att båda aktörerna använder sig av framgångsrika policyer för att reducera matsvinn, men även att det finns hinder i form av målkonflikter som uppstår från svinndrivande formuleringar i lagstiftning som behandlar livsmedel.

Trots att mycket tyder på världens miljöproblematik och kan tala för relevansen att elever ska få möta och bearbeta miljöfrågor i skolan, är det enligt mig inte tillräckligt stort fokus kring detta i styrdokumenten för ämnet Design på gymnasiet. Istället är det till exempel ett stort fokus på produktutveckling, designprocessens olika delar, marknadsundersökning, idégenerering och presentation av idéer, utan ett ord om miljö, hållbarhet eller ekologi. I mitt arbete har jag därför valt att själv agera elev och praktiskt gestalta en ekologiskt hållbar kursplanering i kursen Design 1 för gymnasiet. Syftet till att jag praktiskt prövat dem själv var med en förhoppning om att kunna utarbeta ett konkret material och besvara min frågeställning om hur en alternativ kursplanering i Design 1 med fokus på hållbar utveckling kan ta form och användas. Genom ifrågasättande frågor kopplade till momenten, genom att utmana och begränsa materialvalen och genom att visa på mångfaciteten inom designfältet kom jag fram till att arbetet med att möta ett hållbarhetsperspektiv i Design 1 kan underlättas. Som en del av mitt arbete med min ekologiskt hållbara kursplanering genomfördes en workshop tillsammans med 16 gymnasieelever där jag prövade ett av momenten i kursplaneringen. Med avsikt att hjälpa människor att minska deras klädkonsumtion fick eleverna formge framtidens förvaringsmöbler. Förvaringsmöblerna var inte tänkta att nå handeln, utan kan verka som “diskussionsobjekt”. Eleverna blev introducerade för begreppen hållbar utveckling, minimalism, capsule wardrobe och kritisk design och skapade därefter sex olika modeller. Modellerna visades avslutningsvis på Konstfacks vårutställning 2019. Workshopens syfte var att få visuella och verbala utsagor om hur elever bemöter ett ekologiskt hållbarhetsfokus. De temat som framkom under workshopen var att genom att synliggöra, begränsa och tillgängliggöra genom teknik i designarbetet kan syftet med att minska klädkonsumtionen enligt eleverna uppnås.

Syftet med denna kvalitativa studie är följaktligen att synliggöra hur hållbar utveckling kommer till uttryck i undervisningen med avstamp i SO-undervisningen i grundskolan F-3? För att undersöka vårt syfte har vi fokuserat på ett lärarperspektiv och utgått från två frågeställningar: Hur undervisar lärare för hållbar utveckling i de samhällsorienterade ämnena för att eleverna ska ges förutsättningar att uppnå handlingskompetens? samt Vilka svårigheter möter lärarna i relation till deras undervisningspraktik? Vi riktar studien till intresserade yrkesverksamma och blivande lärare. Vidare önskar vi att studien bidrar med en större förståelse för lärande för hållbar utveckling. Vår utgångspunkt har varit en kvalitativ studie där vi låtit intervjua åtta yrkesverksamma lärare i de samhällsorienterade ämnena F-3. Vi har analyserat empirin genom att ta avstamp i ramfaktorteorin som synliggör möjliga hinder som yttrar sig i undervisningspraktiken utifrån olika ramar. Fortsättningsvis utifrån två lärandeteorier, det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet på lärande. I resultatet synliggörs lärarnas perspektiv och upplevelser på hur undervisning för hållbar utveckling yttrar sig i undervisningspraktiken samt vilka svårigheter och begränsningar som lärarna möter, i relation till att eleverna ska utveckla handlingskompetens. Vidare belyser slutsatsen att undervisning för hållbar utveckling brister i att synliggöra dimensionernas samverkan som är det centrala i att undervisa för hållbar utveckling, för att eleverna ska ges optimala förutsättningar att utveckla handlingskompetens.

Följande uppsats har utformats som en fallstudie med komparativa inslag för att uppnå en diskussion kring vad en hållbar grundvattenresurshantering kan innebära för Skåne som är ett jordbruksintensivt och tätbefolkat län med utmärkande geologiska och klimatologiska förutsättningar sett ur ett svenskt perspektiv. Genom kvalitativ metod med induktiv logik undersöks vad som ligger bakom utformningen av Skånes grundvattenresurshantering samt vilka utmaningar en hållbar resursanvändning kan innebära i en skånsk kontext i kombination med framtidens utmaningar med ett föränderligt klimat. En litteratur- och intervjustudie tillsammans med ett teoretiskt ramverk ligger till grund för en SWOT-analys vilket behandlar Skånes situation i termer av styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Analysen indikerar på att möjligheterna för en mer hållbar hantering ligger i att förändra attityder kring vattnets fulla värde genom att synliggöra den verkliga användningen och dess effekter samt att bättre allokera och återinvestera i resursen för att stärka dess naturliga resiliens, minska resursslöseri och bättre kartlägga status. / This case study with a comparative element has the purpose to achieve a discussion about what a sustainable groundwater resource management may involve for Scania in combination with the challenges of the future in the light of climate change. This southern part of Sweden is a highly intensive agricultural region with a dens population and from a Swedish perspective quite unique in terms of geological and climatological conditions. With a qualitative method and inductive logic, a literature review and an interview study combined with a theoretical framework has provided a SWOT-analysis over Scanias strengths, weaknesses, opportunities and threats. The analysis indicates that the possibilities for a more sustainable groundwater management lies within a change of attitudes towards the groundwaters full value and the visualizing of the actual use with the effects that comes with it. Also, to allocate and better reinvest in groundwater as a natural resource to strengthen its natural resilience, reduce waste of resources and better monitoring.