<p>I studien har jag med hjälp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lärandeprocessen i årskurs två i ett tema-arbete för hållbar utveckling. Jag har använt aktionsforskning som metod och syftet har varit att både dokumentera och förbättra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen där jag själv och en kollega är lärare.</p><p>Resultatet av studien visar att eleverna blev bättre på att framföra sina åsikter och lyssna på varandra. Eleverna har fått övning i, och kan använda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gång har elevernas texter utvecklats och de har lärt sig att använda inhämtade kunskaper för att förbättra sina texter. Resultatet visar att eleverna har kunnat ta någon annans perspektiv och att deras vyer har vidgats. Genom enskilda samtal med eleverna har lärarna fått erfara hur viktigt det är att veta elevernas förkunskaper för att kunna ge eleverna kunskaper och utmaningar som ligger i elevens proximala utvecklingszon.</p>

Bakgrund  Hållbart byggande tillsammans med hållbar stadsutveckling har  fått allt mer uppmärksamhet den senaste tiden. I stadsdelen Hyllie i Malmö pågår ett stadsbyggnadsprojekt där hållbarhetsaspekten har haft stor betydelse. Det råder dock skilda åsikter kring huruvida kommunernas inverkan på bostadsbyggandet är en fördel för bebyggelsen eller ej. Vissa säger att även om yttre påtryckning är den vanligaste anledningen till att företag bygger hållbart så kan projektet aldrig bli bra om företagets inre motivation inte stämmer överens, med detta sagt är det viktigt att företaget har andra faktorer som motiverar dem att genomföra miljösatsningar utöver kraven som ställs från kommunen. Det har genomförts studier där kommunen styrt byggprojekten och ställt skallkrav på byggföretagen (Pandis, 2014; Lundberg, 2013) men eftersom situationen i Hyllie är annorlunda och byggherrarna har haft relativt fria tyglar är det särskilt intressant att studera vilka andra drivkrafter utöver kommunens påverkan som har drivit fram miljösatsningarna.   Syfte: Studien syftar till att skapa en djupare förståelse för motiven till miljöinvesteringar i stadsbyggnadsprojekt och genom detta bidra till ökad kunskap kring hur kommunerna bäst kan arbeta för att främja miljösatsningar inom byggbranschen.   Metod: Studien har genomförts som en fallstudie på projektet i Hyllie, Malmö ur ett kvalitativt perspektiv. För insamling och bearbetning av data genomförde vi i denna studie både en dokumentstudie av de kommunala dokumenten och intervjuer med nyckelaktörer.  Studien delades således upp i två delstudier där den första studien syftade till att beskriva den kontext som vår fallstudie befinner sig i. Den andra delstudien som var en intervjustudie, syftade till att undersöka vilka motiv som låg bakom miljöinvesteringar i Hyllie.   Slutsats: Malmö stad har utgjort det huvudsakliga motivet till att miljöinvesteringar har genomförts i Hyllie. Vidare ser vi att legitimitet, lönsamhet och företagets intressenter utgör ytterligare motiv till att miljöinvesteringar genomförs i området. Vilka motiv som motiverat byggföretagen har i sin tur påverkats av följande tre faktorer; företags storlek, förvaltning/ickeförvaltning  samt ägandeförhållande. / Background: Sustainable building and sustainable city development has received a lot attention in the last decades. In Hyllie in Malmö there is an ongoing city development project in which sustainability has been of great importance. However, there are differing opinions about whether local impact on residential construction is an advantage for settlement or not. Some say that even if the external pressure is the most common reason that companies build sustainable, the project can never be successful if the company's internal motivation is not consistent with that being said, it is important that the company has other factors that motivate them to implement environmental initiatives in addition to the requirements compiled from the municipality. There have been studies in which the municipality controlled construction projects and set mandatory requirements on the construction companies (Pandis, 2014; Lundberg, 2013), but since the situation in Hyllie is different and the developers have had relatively free reign, it is particularly important to examine what other forces beyond municipal influence that has pushed forward environmental initiatives.   Purpose: The study aims to create a deeper understanding of the motives for environmental investment in city building projects and through this contribute to increased knowledge about how the municipalities’ best can work to promote environmental investments in the construction industry.   Method: The study was conducted as a case study on the project in Hyllie, Malmö from a qualitative perspective. For the collection and processing of data, we conducted both a document study of local government documents and interviews with key players. The study was thus divided into two sub-studies in which the first study aimed to describe the project. The second study was an interview study and aimed to investigate the motives behind the environmental investments in Hyllie.   Conclusions: City of Malmö has been the primary motive for environmental investments that have been implemented in Hyllie. Furthermore, we see that legitimacy, profitability and the company's stakeholders constitute additional motivations for environmental investment in the area. Which motive matters the most is in turn influenced by the following three factors; company size, management/non-management and ownership.

No description available.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur olika lärare tänker kring att arbeta med hållbar utveckling i sin undervisning utifrån dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hållbarhet. Vi ville se hur lärare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har använt oss av en intervjustudie med fyra lärare på två olika skolor. Lärarna undervisade i olika ämnen, såsom svenska, samhällsoriterande ämnen och naturorienterande ämnen. Vi har använt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ”learning by doing”. Vi anser att denna teori passar bra in i dagens samhälle och undervisning. Resultatet visar att det är skillnad i arbetet med hållbar utveckling när det kommer till skolornas inriktning samt lärarnas bakgrund och personliga intresse. Lärarana tyckte att hållbar utveckling var ett komplext begrepp och studien påvisar även svårigheter att integrera de tre dimensionerna i undervisningen.

Klimatförändringar med en framtida temperaturökning som följd kommer sannolikt leda till kraftigare nederbörd för Sveriges del, vilket i sin tur ökar riskerna för översvämningar. En sådan utveckling skulle bli särskilt problematisk för infrastruktur och bebyggelse i anslutning till vatten. Samtidigt som översvämningsriskerna förväntas öka i Sveriges uppfattas ändå boende med närhet till vatten som attraktivt och eftersträvansvärt vilket leder många kommuner till att vilja göra satsningar på nybyggnationer inom sådana områden. Karlstad är en av de svenska städer som bedöms komma att drabbas hårt av översvämningar till följd av klimatförändringarna men samtidigt också en av de städer där inriktningen på att bygga och utveckla områden vid vatten är tydlig. I Sverige har varje kommun, enligt plan- och bygglagen (2010:911), ansvaret för den fysiska planeringen och stadsutvecklingen. För att kunna leva upp till lagstadgade krav på hållbar utveckling är hänsyn till de hot och risker samhället står inför en central del. Hållbar utveckling kan förstås som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” och består av tre dimensioner: den ekologiska, den sociala och den ekonomiska dimensionen. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka kommunala bedömningsgrunder för att uppnå hållbar utveckling i relation till översvämningsrisker och stadsutveckling i vattennära områden. Studien har utformats som en fallstudie med Karlstads kommun som exempel där lagstiftning och kommunala dokument med relevans för ämnet har granskats. Granskningen av materialet har skett genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har visat att även om kommunen har hållbar utveckling som uttryckt ideal för stadsplaneringen och att hänsyn tas till översvämningsrisker, är det ekonomiska hänsynstaganden som hamnar i förgrunden. Balansen mellan de tre dimensionerna i hållbar utveckling tycks saknas men brist på tydligt redovisade avvägningsgrunder har försvårat bedömningen. En ökad tydlighet skulle således kunna leda till mer transparenta och legitima beslut om att exploatera vattennära områden.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder lärare använder vid undervisning för hållbar utveckling i grundskolans tidigare år. För att operationalisera begreppet hållbar utveckling i vår studie använde vi oss av fyra av de förmågor som presenteras i Inger Björneloos studie; förmågan att se helheter och sammanhang, förmågan att med inlevelse ha förståelse för andra människors livssituation, förmågan att se sin delaktighet och sitt ansvar samt förmågan att argumentera för olika ståndpunkter. Vi undersökte i vilken utsträckning relationen mellan lärares metodval och ett specifikt undervisningsinnehåll överensstämmer med de miljöundervisningstraditioner som växt fram i den svenska skolan. Studien bygger på en enkät som delades ut till lärare i en liten kommun i Sverige. För att analysera våra data använde vi oss till viss del av programmet IBM SPSS Statistics 22.Resultatet visade att det inte var några markanta skillnader gällande lärares metodval vid undervisning för hållbar utveckling. De metoder som användes mest var diskussioner och multimedia som förmedlande/förklarande metod. Angående miljöundervisningstraditionerna så var det endast två lärare som kunde kategoriseras under en av de befintliga miljöundervisningstraditionerna. De resterande lärarna kategoriserades istället in under blandningar mellan de tre miljöundervisningstraditionerna. Dessa blandningar hade ingen påverkan på lärarnas metodval. De slutsatser vi kunde dra var att relationen mellan metod och förmåga, d.v.s. hållbar utveckling som undervisningsinnehåll, har betydelse. Valet av metod styrs av förmåga, d.v.s. undervisningsinnehåll.Den här studien är en kartläggning av metodval, d.v.s. en beskrivning av vilka metoder som används vid undervisning för hållbar utveckling. Framtida studier bör inriktas på hur lärare didaktiskt reflekterar om sina metodval i relation till lärandet av hållbar utveckling som undervisningsinnehåll.

Denna studies huvudsyfte var att undersöka hur lärarstudenter vid Karlstads universitet förstår begreppet hållbar utveckling och dess tre dimensioner: ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. För att besvara studiens huvudsyfte har denna studie delats upp i två huvudfrågeställningar, nämligen: 1) Vad betyder begreppet hållbar utveckling för lärarstudenter? 2) Vad betyder de tre olika dimensioner av hållbar utveckling för lärarstudenter och hur ser lärarstudenterna på samspelet mellan dessa dimensioner? Metoden som användes för att besvara dessa två huvudfrågeställningar var kvalitativ intervjuteknik. 20 lärarstudenter har deltagit i denna studie. Utifrån 20 intervjuade lärarstudenter hade enbart 16 lärarstudenter någon uppfattning om begreppet hållbar utveckling. Fyra lärarstudenter visade inga kunskaper alls om begreppet hållbar utveckling. Av de resterande 16 lärarstudenterna har 2 visat goda kunskaper om begreppet hållbar utveckling genom att beskriva den ur ett holistiskt perspektiv. Åtta lärarstudenter beskrev begreppet hållbar utvecklig enbart ur ett ekologiskt perspektiv utan att betrakta de andra hållbarhetsdimensioner överhuvudtaget. Två lärarstudenter beskrev begreppet hållbar utveckling enbart ur ett eget perspektiv utan att betrakta någon av de olika dimensionerna av hållbarhet. Fyra lärarstudenter beskrev hållbar utveckling utifrån ett antropocentriskt perspektiv, där människan står i centrum utan att koppla sina beskrivningar till någon dimension av hållbar utveckling. Utifrån de 16 lärarstudenter kunde enbart 2 studenter dela hållbar utveckling i tre olika dimensioner men deras kunskaper om dessa dimensioner visade sig vara väldigt svaga, samt de visade väldigt lite förståelse om samspelet mellan dessa dimensioner. Nyckelord: Hållbar utveckling, ekologisk, ekonomisk och, social hållbarhet, lärarstudenter. / The purpose of this study is to investigate how teachers at Karlstad University interpret the concept of sustainable development and its three dimensions: ecological, economic and social sustainability. To answer the main purpose of this study it has been divided into 2 main questions. 1) What does the term sustainable development represent for teacher-students? 2) What do the 3 different dimensions mean for teacher-students and The method used to answer these two main questions was the qualitative interview technique. Twenty teacher-students were a part of this study. Out of twenty teacher-students only sixteen of them had some knowledge about the concept of sustainable development. Four of them had little to no knowledge about the concept, among the sixteen remaining teacher-students two showed good knowledge of the concept of sustainable development by describing it from a holistic perspective. Eight teacher-students described the concept of sustainable development exclusively from the ecological perspective without considering other dimensions of sustainability. Two teacher-students described the concept of sustainable development only from their own perspective, without including other dimensions of sustainability. Four teacher-students described sustainable development based on an anthropocentric perspective, where people are at the core of the world, without linking their descriptions to any other dimension of sustainable development. Out of this sixteen teacher-students only 2 of them knew how to divide sustainable development into three different dimensions but their understanding of those dimensions showed to be very low also they showed very little understanding of interactions between these dimensions. Key words: Sustainable development, ecological, economic and social sustainability, teacher students

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om undervisning av hållbar utveckling inom NO-ämnet i årskurserna F-3. I studien används en kvalitativ metod som bygger på semistrukturerade intervjuer. De som intervjuats är fem F-3 lärare. Teorin som både motiverar studien och som använts för att tolka resultaten är konstruktivismen. Enligt resultatet så finns det beroende på miljö, olika möjligheter och utmaningar för att undervisa hållbar utveckling inom NO-ämnet. Exempelvis, är vissa delar av hållbar utveckling abstrakta för barn för att förstå innehållet. Dessutom ska undervisningen genomföras på ett sådant sätt att eleverna skapar ett personligt förhållningssätt med miljön där de bor. Lärarna bör även undervisa på ett sätt som utvecklar elevernas förmåga att tänka kritiskt.

The municipalities of Sweden have a great responsibility when it comes to adapt the physical planning to a more sustainable development. The development of the society depends upon the growth of new communities and other public services, but to build new communities in a long-term sustainable manner you need good methods and guidance. This study presents four sustainability certification scheme intended to improve and adapt the planning, implementation and performance of new communities and infrastructure project to more sustainable methods based on economic, ecological and social sustainability. These systems are the latest versions of environmental classifications and similar rating schemes, but with a broader focus since they also include the social aspect of sustainability. This study aims to investigate what role sustainability certification schemes can play in local planning for sustainable development. The study compares the certification systems criteria to the tools and goals that the Swedish municipalities have been provided with, to lead efforts towards a more sustainable society. These tools include: the Swedish environmental objective “A good built environment” as well as the Swedish strategy for sustainable development. The study also includes a survey and interviews which have been conducted to examine the local interest and knowledge of those systems as well as to find out what local authorities is in need of regarding its sustainability efforts. The study concludes that certification schemes may contribute to most of the issues that the municipalities requested during the survey and interviews; in particular better structure of their work on sustainability issues and a improved dialogue between different actors. The results demonstrate that the knowledge about the systems is relatively low, since half of the municipalities have not heard of sustainability certification systems. All though, the municipalities are clearly interested in the certification systems and especially to gain more knowledge and information about them. The interviewed municipalities were generally interested in, and saw several benefits with, the systems. Sustainability certification schemes also correspond well with several aspects of the different objectives and tools that have been studied, especially the environmental objective "A Good Built Environment". / Kommunerna i Sverige har ett stort ansvar när det gäller anpassningen av den fysiska planeringen till ett mer hållbart samhälle. Samhällets utveckling är beroende av att nya stadsdelar och andra samhällsfunktioner byggs, men för att detta skall göras på ett långsiktigt hållbart sätt behövs goda vägvisare och metoder. Den här studien redogör för fyra hållbarhetscertifieringssystem som syftar till att förbättra och anpassa planeringen, tillämpningen och prestandan av nya stadsdelar och infrastrukturprojekt till mer hållbara metoder baserade på ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. Dessa certifieringssystem är den senaste varianten inom miljöklassningar och certifieringar och har ett bredare grepp i och med att de även inkluderar den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Syftet med studien är att undersöka vilken roll hållbarhetscertifieringssystem kan spela i kommunernas planering för en hållbar samhällsutveckling. Studien har valt att jämföra certifieringssystemens kriterier med de verktyg och mål som kommunerna har tillhanda för att leda arbetet mot ett mer hållbart samhälle bl.a. miljömålet god bebyggd miljö och den svenska strategin för hållbar utveckling. I studien ingår även en enkätundersökning och intervjuer som har genomförts för att undersöka kommunernas intresse och kännedom om dessa system samt ta reda på vad kommunerna behöver hjälp med i sitt hållbarhetsarbete. Studien drar slutsatsen att certifieringssystemen kan bidra till de flesta av de frågor som kommunerna efterfrågar, framförallt bättre struktur i sitt hållbarhetsarbete och förbättrad dialog mellan olika aktörer. Resultaten av enkäten påvisar att kännedomen om systemen är relativt låg då hälften av kommunerna inte hört talas om hållbarhetscertifieringssystemen. Däremot visar kommunerna ett tydligt intresse för systemen och då framförallt för att få mer kunskap och information om dem. Intervjukommunerna var i huvudsak intresserade och såg flera fördelar med systemen. Hållbarhetscertifieringssystemen visar sig även överrensstämma väl med flertalet aspekter av de olika målen och verktygen som studerats, speciellt miljömålet ”God bebyggd miljö”.

No description available.