Denna studie undersöker hur Pildammsparken kan bidra till social hållbarhet med fokus på deekosystemtjänster som parken innehar. Fokuset i studien syftar till överlappningen mellanden ekologiska och sociala delen av hållbar utveckling. Studien syftar på att undersöka vilkakvaliteter i parken som attraherar människor dit samt att studera parkens betydelse för Malmöstads identitet. Tidigare studier har bekräftat att parker bistår människor med minskadestressnivåer genom bullerdämpning och utformning av socialt umgänge. Studien tillämparkvantitativ och kvalitativ ansats. Den kvantitativa ansatsen tillämpas för att mätaekosystemtjänster medan den kvalitativa tillämpas för att tolka vad människors beteendenoch bilder på sociala medier kan säga om deras uppfattning av Pildammsparken. Vidareundersöker studien om Malmö stad, i egenskap av ägare till Pildammsparken, använderparken i sin marknadsföring. Första frågeställningen i arbetet är "Hur kan Pildammsparkenutifrån sina ekosystemtjänster bidra till social hållbarhet i Malmö?’’ och andrafrågeställningen lyder "Vilket identitetsvärde har Pildammsparken för Malmö?". Resultat visar att parken bidrar med bullerdämpning, svalare miljö och utgör en plats för umgängemed möjligheter till många olika aktiviteter. Pildammsparken har också ett identitetsvärde iMalmö med historiska och kulturella arv, dock visar resultatet också på att Pildammsparkeninte åtnjuter större plats i Malmö stads marknadsföring av staden. / The following study examines how Pildammsparken can contribute to social sustainabilityusing ecosystem services. Previous studies have confirmed that ecosystem services in parkscontribute people with variety of things, such as noise and stress reduction. This study is alsointerested in what can be used in a park to attract visitors and be socially valued by humans.The study applies both quantitative and qualitative approaches. The quantitative approach isapplied to measure ecosystem services, while the qualitative application to interpret whatpeople's behaviors and images on social media can say about their perception ofPildammsparken. Furthermore, the study examines whether the city of Malmö, in its capacityas an owner of Pildammsparken, uses the park in its marketing. The first question in thisstudy has been "How can Pildammsparken contribute to social sustainability in Malmothrough its ecosystem services?" and the second one " What is the identity value ofPildammsparken for Malmö?". The results show that Pildammsparken can help with noisereduction, cooler environment, and acts as a great place to socialize and perform outdooractivities. Pildammsparken also has an identity value which pictures on social media confirmwith its cultural heritage. The results also show that Pildammsparken rarely comes up inMalmo city’s marketing of the city.

Studiens syfte är att undersöka Nyköpings miljöarbete genom att tillämpa en metod baserad på intervjuer och dokumentanalys. Studien analyserar stadens framsteg och initiativ inom hållbarhetsområdet och att identifiera framgångsfaktorer för dess miljöarbete samt dess motgångar Genom en kombination av semistrukturerade intervjuer med nyckelaktörer och granskning av relevanta dokument som detaljplaner och översiktsplanen erhålls en detaljerad bild av Nyköpings miljöarbete. Dessa data används sedan för att identifiera och analysera de faktorer som har bidragit till stadens framgångar inom hållbarhetsområdet men även för eventuella motgångar i planeringen. Studiens vetenskapliga bidrag ligger i dess undersökning av Nyköpings miljöarbete genom en tvärvetenskaplig ansats. Genom att kombinera kvalitativa intervjuer med dokumentanalys ger studien en djupare förståelse för stadens miljöstrategier och deras implementering. Dessutom bidrar studien till kunskapsbasen genom att identifiera och analysera framgångsfaktorer och motgångar för Nyköpings hållbarhetsarbete, vilket kan vara användbart för andra städer och kommuner som strävar efter att förbättra sin miljöprestanda. Genom att sprida kunskap om framgångsrika strategier och praxis kan uppsatsen bidra till att främja hållbar stadsutveckling och ge impulser till framtida forskning och policyformulering inom området, men också visa på eventuella misstag och brister.

Dagens kläd- och textilindustri har enorma hållbarhetsproblem. Den genererar väldiga mängder avfall, är mycket resurs- och energikrävande och släpper ut stora mängder giftiga ämnen som förorenar miljön. Den här studien syftar till att undersöka hur svensk ull, som är en mer hållbar fiber, kan användas inom design för att bidra till en cirkulär ekonomi, hållbar utveckning och hållbar konsumtion. För att undersöka detta genomfördes en intervju med projektledaren för Axfoundations projekt The Swedish Wool Initiative Johan Sidenmark samt en enkätundersökning hos ett urval konsumenter. Resultatet visade på att det finns en efterfrågan på produkter i svensk ull både från konsumenter och företag. Den här efterfrågan möjliggör en uppskalning av en svensk ullindustri. Det visade också på att det finns en svårighet i att förändra konsumenters köpbeteende samt normer och värderingar, vilket försvårar möjligheterna att skapa textilier som bidrar till hållbar utveckling och konsumtion. Tova skapades för att ta vara på svensk ull som annars till stor del slängs. Det är idag svårt att ta vara på den. Några av anledningarna till det är bland annat att många svenska fårbesättningar är små och att raser och kvalitet på ullen varierar, vilket gör det svårt att producera garn till textilier i den skala som spinnerier kräver. Tova har i stället dragit nytta av de hindren och producerar och säljer därför tovade väskor av svensk ull där varken raser, färger eller kvalitet blir ett hinder utan i stället det som skapar väskornas unika utseende. De naturliga färgerna som finns på ullen blandas med växtfärgad ull, vilket gör varje väska unik. De förblir också naturligt nedbrytbara och kan komposteras när de har använts klart.

I denna studie undersöks hållbar turism utifrån tre olika perspektiv: nationellt policy-perspektiv, kommunala strategier och företagsperspektiv. Syftet med undersökningen är att se vad hållbar turism innebär utifrån dessa nivåer, och vad för likheter och skillnader det finns mellan perspektiven. Materialet består av en dokumentanalys samt intervjuer med en representant för Haparanda kommun och en lokal turistföretagare. Resultaten utifrån nationell nivå visar på en bred attityd kring regional utveckling där samarbete, samverkan och utbildning kan leda till hållbar turism. Liknande visades på kommunal nivå där man såg att nivåerna var samstämmiga. Samarbetet med organisationen Heart of Lapland som arbetar med platsutveckling och marknadsföring sågs som grunden för att kunna bedriva hållbar turismutveckling framåt. Utifrån den lokala nivån identifierades naturen, närmiljön och hjärtat för verksamheten som byggstenar för turismen men där även utmaningar och skillnader fanns. Mycket av det som skiljer sig åt mot nationell nivå handlar om förutsättningarna och möjligheterna som lokal turistföretagare har.

Syftet med denna studie är att analysera och beskriva kockars och pedagogers uppfattning om måltidspedagogik i förskolans verksamhet. Detta för att ta reda på förhållningsättet och tillvägagångsättet som verksam personal väljer för att utöva måltidspedagogik i vardagen. Utifrån syftet formuleras två frågeställningar: På vilket sätt beskriver respondenterna barns lärande i måltidspedagogik och hur beskriver respondenterna att de möjliggör och arbetar för att främja barns kunskap om kost och hälsa. Frågeställningarna besvaras genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, två barnskötare och två kockar som respondenter. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys och begrepp hämtade från sociokulturella perspektivet för att hitta mönster och likheter. Enligt deltagarnas uppfattningar om måltidspedagogik är att det bidrar med viktig kunskap till barnen för att ge förutsättningar att kunna stegvis nå en hållbar livsstil. I resultatet framgår det att pedagogernas förhållningsätt är en viktig faktor när det kommer till att vara en god förebild. Att stötta och utmana barnen är avgörande för barns utveckling i måltidspedagogik. Något som framgick tydligt i respondenternas svar var att måltidspedagogik är en viktig del i förskolan då barnen äter många måltider på förskolan / <p>Betyg i Ladok 240513.</p>

The purpose of this study is to write a continuation of previous thesis that was based on qualitative interviews of how to work with environment and nature in preschool. I want to examine to what degree the teachers work with the different parts that was presented in the previous study. My method was to make a quantitative web based survey that all the staff that works with the children in the selected preschools could answer. Throughout my study I found that preschools around Sweden are working with different methods when they work with environment and nature. All the methods presented in the survey had been used by almost all the respondents. The survey showed that it was an advantage to be able to work practically with the children. Most respondents had a personal interest in the subject, but the level of education that the respondents had did not seem to influence their interest. Experience did not influence the extent of work with environment and nature, however, the study shows that it was easier to work with the subject with children in groups aged 3-5, compared to other age groups. The biggest obstacles in working with environment and nature were too big groups and too little time.

Denna uppsats undersöker hur kommuner med stark industritradition behandlar social hållbarhet och hur sociala hållbarhetsaspekter i dessa implementeras vid industriomvandlingsprojekt. Detta görs genom att utifrån uppsatsens forskningsöversikt definiera nyckelord som appliceras i kvalitativa innehållsanalyser på kommunala plandokument. De översiktliga planerna består av Ljungby kommuns fördjupade översiktsplan för stadens centrum, Tierps kommuns översiktsplan och Lindesbergs kommuns fördjupade översiktsplan för tätorten. I de två sistnämnda kommunerna har även detaljplanedokument som berör industriomvandling analyserats. I analyserna framkommer att många av de aspekter som utifrån teorin beskrivs som betydelsefulla för social hållbarhet i planering förekommer i de översiktliga plandokumenten men behandlas mindre utförligt och frekvent på en detaljerad plannivå i industriomvandlingsprojekt. På detaljplanenivå uppmärksammas istället för nyckelorden i flera fall översiktsplanernas beskrivningar av nyckelorden. Uppsatsen innehåller även ett gestaltningsförslag för omvandling av ett centralt beläget industriområde i Ljungby. En deltagande observation genomfördes med syfte att skapa ett underlag för omvandling. De åtgärder som föreslås utgår från goda exempel på hur de ur forskningsöversikten definierade nyckelorden konkretiserats i de undersökta planerna. I förslaget framkommer att det främst var de översiktliga planernas strategier som var lämpliga att implementera. Det visar också att sociala hållbarhetsaspekter är realiserbara i industriomvandlingsprojekt på en mer detaljerad nivå. Uppsatsen visar att social hållbarhet uppmärksammas i de undersökta kommunernas planering men snarare på en allmän översiktlig nivå än i specifika planförslag som berör industriomvandling.

No description available.

Hållbar utveckling och miljöfrågor är ett högst aktuellt tema, inom designområdet har man länge jobbat  med dessa frågor, inom konsten händer inte lika mycket. Hur kan man arbeta med hållbarhetsfrågor inom bildämnet? Ett av gymnasieskolans mål handlar om att varje elev ska visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Hur kan det målet bearbetas och tolkas ur ett bildpedagogiskt perspektiv? Vilka strategier, metoder och material användbara för bildämnet blir resultatet när målet används som utgångspunkt i undersökningen? Utifrån ett lärarperspektiv skaffar jag mig genom undersökningen kunskaper som möjliggör det för mig och andra bildlärare att bidra till att det målet går att uppfylla. I arbetet används målet som utgångspunkt när material, metoder och strategier undersöks ur konstnärligt och miljömässigt perspektiv. Empirin i form av den praktiska och konstnärliga undersökningen, samt en studiecirkel där hållbarhetsfrågor kopplat till konstnärligt arbete diskuteras, analyseras med hjälp av hållbarhetsteorier. Utöver att analyseras i uppsatsen så visas också den praktiska och konstnärliga undersökningens resultat på Konstfacks vårutställning. Föremålen som visas är resultatet av de strategier, metoder och material som har undersökts. Jag har bland annat tillverkat och arbetat med biologiskt nedbrytbara material som trolldeg och återvunna material som pappier maché gjort av papper från skräpinsamlingen på Konstfack. Jag har undersökt strategier för att minska material och jobbat med återanvänt material som till exempel uttjänta strumpbyxor, men också med material som är möjligt att återanvända om och om igen som vax. Flera av de objekt som visas i utställningen är sammanfogade på så sätt att de är möjliga att plocka isär och använda på andra sätt eller återvinna, också det en hållbarhetsstrategi. Själva utställningsformen är ett försök till effektivt materialanvändande på så sätt att ett stort utrymme tas i anspråk genom användande av relativt lite material. Omsorg om miljön har varit  genomgående i arbetet, i undersökning och gestaltning men även genom valet att skriva uppsatsen i ett typsnitt som använder lite trycksvärta. Syftet är att undersökningens resultat ska inspirera och bidra med kunskap om hur man kan arbeta med och tänka kring bild- och designundervisning utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

No description available.