<p>Avsikten med denna uppsats var att undersöka och ta reda på vad hållbar turismutveckling innebär för Gotland och hur turism mer specifikt påverkar Gotlands arbete med att ernå en långsiktig och hållbar utveckling. Mina frågeställningar blev därför:</p><p>1. Finns det en gemensam definition för hållbar turismutveckling på Gotland, och hur ser den då ut?</p><p>2. Hur ser arbetet med att skapa en hållbar turismutveckling på destination ut mer specifikt?</p><p>3. Är/utgör turismen och Stockholmsveckan ett potentiellt hot mot hållbar utveckling för destinationen i allmänhet?</p><p>4. Om så, är detta något som destinationens aktörer och intressenter har tagit i beaktning och vilka åtgärder finns/görs för att motverka detta?</p><p>För att besvara dessa frågor har jag genomfört en kvalitativ fallstudie innehållande intervjuer och granskning av diverse litteratur inom ämnet. Informationen har sedan analyserats utifrån mina valda teoretiska utgångspunkter vilka bland annat behandlar hållbar turismutveckling med utgångspunkt ur ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet, såväl allmänt som specifikt för Gotland. Jag har bland annat kommit fram till att Gotland idag har en relativt god syn på vad det innebär att arbeta mot en hållbar turismutveckling, vilken även kan ses i deras utvecklingsprogram, arbeten och satsningar inom regionen. Dock är det viktigt att poängtera att Gotlands arbete mot en hållbar turismutveckling befinner sig i ett tidigt stadium varför vissa brister förekommer. Exempelvis ter sig somliga handlingar i praktiken inte lika självklara, eller på ett sådant sätt, som teorin förespråkar.</p>

<p>Idag är hållbar utveckling ett aktuellt begrepp då väldigt mycket kretsar kring jordens välbefinnande. På samma sätt är turismen ett aktuellt ämne då denna näring växer i snabb takt och väntas bli en av de största näringarna i världen. Därför ansåg vi det intressant att väva ihop dessa högaktuella ämnen och se hur de påverkar samhället och i synnerhet Åland. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur myndighetsutövare på Åland tillämpar hållbar utveckling inom turismnäringen. För att kunna uppnå syftet har vi genom ett kvalitativt och systematiskt sätt inhämtat och sammanställt material för att få ett så gott resultat som möjligt.</p><p>Åland är idag starkt betonat av turismen då turismen står för 34,8 % av den totala BNP, dock räknas även passagerarsjöfarten in i denna siffra. Trots att turismen är så pass stor på Åland och trots att Åland bedriver en viss naturturism används ännu inga uttalade begrepp som ekoturism. Utifrån denna studie har vi kunnat konstatera att kunskapen om hållbar turismutveckling finns, dock på olika nivåer. Problemet är, bland turismföretagare, att det inte finns tillräckligt med engagemang och än så länge för liten ekonomisk vinning i att handla mer hållbart. Ålands Turistförbund har i samarbetet med Agenda 21 bjudit in en representant från skidorten Whistler i Kanada för att föreläsa om deras arbete för hållbar utveckling. Denna ort har kommit att bli lite som en förebild för Åland, dock krävs det väldigt mycket arbetet förrän resultat uppnås. Startskottet för ett hållbart tänkande i Whistler var den svenska organisationen ”Det Naturliga Steget” och det är kanske något liknande program som Åland borde anta för att komma in i en hållbar turismutveckling.</p><p>För att Åland ska kunna bli en mer ”grön” destination och arbeta mer för hållbar utveckling krävs det även att Ålands Landskapsregering instiftar lagar och regleringar och på samma gång uppmuntrar turismföretagarna ekonomiskt.</p><p>Vi hoppas att detta arbete ska ge en inblick i hur arbetet för hållbar turismutveckling på Åland genomförs och att arbetet bidrar till eftertanke och en ökad förståelse. Vi vill passa på att tacka de respondenter som glatt ställt upp på intervjuer och på så vis bidragit till arbetets resultat.</p><p>Trevlig läsning!</p>

Idag är hållbar utveckling ett aktuellt begrepp då väldigt mycket kretsar kring jordens välbefinnande. På samma sätt är turismen ett aktuellt ämne då denna näring växer i snabb takt och väntas bli en av de största näringarna i världen. Därför ansåg vi det intressant att väva ihop dessa högaktuella ämnen och se hur de påverkar samhället och i synnerhet Åland. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur myndighetsutövare på Åland tillämpar hållbar utveckling inom turismnäringen. För att kunna uppnå syftet har vi genom ett kvalitativt och systematiskt sätt inhämtat och sammanställt material för att få ett så gott resultat som möjligt. Åland är idag starkt betonat av turismen då turismen står för 34,8 % av den totala BNP, dock räknas även passagerarsjöfarten in i denna siffra. Trots att turismen är så pass stor på Åland och trots att Åland bedriver en viss naturturism används ännu inga uttalade begrepp som ekoturism. Utifrån denna studie har vi kunnat konstatera att kunskapen om hållbar turismutveckling finns, dock på olika nivåer. Problemet är, bland turismföretagare, att det inte finns tillräckligt med engagemang och än så länge för liten ekonomisk vinning i att handla mer hållbart. Ålands Turistförbund har i samarbetet med Agenda 21 bjudit in en representant från skidorten Whistler i Kanada för att föreläsa om deras arbete för hållbar utveckling. Denna ort har kommit att bli lite som en förebild för Åland, dock krävs det väldigt mycket arbetet förrän resultat uppnås. Startskottet för ett hållbart tänkande i Whistler var den svenska organisationen ”Det Naturliga Steget” och det är kanske något liknande program som Åland borde anta för att komma in i en hållbar turismutveckling. För att Åland ska kunna bli en mer ”grön” destination och arbeta mer för hållbar utveckling krävs det även att Ålands Landskapsregering instiftar lagar och regleringar och på samma gång uppmuntrar turismföretagarna ekonomiskt. Vi hoppas att detta arbete ska ge en inblick i hur arbetet för hållbar turismutveckling på Åland genomförs och att arbetet bidrar till eftertanke och en ökad förståelse. Vi vill passa på att tacka de respondenter som glatt ställt upp på intervjuer och på så vis bidragit till arbetets resultat. Trevlig läsning!

Avsikten med denna uppsats var att undersöka och ta reda på vad hållbar turismutveckling innebär för Gotland och hur turism mer specifikt påverkar Gotlands arbete med att ernå en långsiktig och hållbar utveckling. Mina frågeställningar blev därför: 1. Finns det en gemensam definition för hållbar turismutveckling på Gotland, och hur ser den då ut? 2. Hur ser arbetet med att skapa en hållbar turismutveckling på destination ut mer specifikt? 3. Är/utgör turismen och Stockholmsveckan ett potentiellt hot mot hållbar utveckling för destinationen i allmänhet? 4. Om så, är detta något som destinationens aktörer och intressenter har tagit i beaktning och vilka åtgärder finns/görs för att motverka detta? För att besvara dessa frågor har jag genomfört en kvalitativ fallstudie innehållande intervjuer och granskning av diverse litteratur inom ämnet. Informationen har sedan analyserats utifrån mina valda teoretiska utgångspunkter vilka bland annat behandlar hållbar turismutveckling med utgångspunkt ur ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet, såväl allmänt som specifikt för Gotland. Jag har bland annat kommit fram till att Gotland idag har en relativt god syn på vad det innebär att arbeta mot en hållbar turismutveckling, vilken även kan ses i deras utvecklingsprogram, arbeten och satsningar inom regionen. Dock är det viktigt att poängtera att Gotlands arbete mot en hållbar turismutveckling befinner sig i ett tidigt stadium varför vissa brister förekommer. Exempelvis ter sig somliga handlingar i praktiken inte lika självklara, eller på ett sådant sätt, som teorin förespråkar.

AbstraktAndreas Bergqvist och Jon ErikssonTitel: Hållbar utveckling – En studie om pedagogers handlingssätt och elevers tankarEngelsk titel: Sustainable Development - A study of teachers 'practices and students' thoughtsHållbar utveckling (HUT) är ett komplicerat område som är svårt att definiera eftersom det har olika betydelse för olika individer. Både politiker och akademiker har kritiserat begreppet. HUT kräver att människor tar ansvar samt visar solidaritet till kommande generationer, andra folkgrupper och nationer. Här krävs det helhetssyn på människans och samhällets behov. Varje dag överkonsumerar vi människor, framförallt i västvärlden jordens tillgångar och det måste ske en förändring så snart som möjligt. Överkonsumtionen har skapat miljöproblem och dessa är starkt kopplade till den livsstil av överflöd och all för stor konsumtion per person som sker.Syftet med examensarbetet är att genom kvalitativa intervjuer med både pedagoger och elever undersöka varför skolan ska undervisa om hållbar utveckling. Samt varför det är så viktigt att informera om det. Här har två frågeställningar använts för att göra undersökningen mer givande. Frågeställningarna behandlar dels varför det är betydelsefullt att skolan undervisar om HUT samt hur pedagogerna kan göra för att väcka elevernas intresse för hållbar utveckling.Vad som framkommer av resultatet är att såväl pedagoger som elever som tillfrågats att delta i intervjuerna tycker att det är viktigt att undervisa om hållbar utveckling. Därför att ämnet är relevant till samhället vi lever i. Pedagogernas egna intresse tillsammans med läroplanen låg till grund för deras undervisning om hållbar utveckling. Resultat vi kunde se var att elevernas kunskaper var goda i området och hade ett stort intresse och var väl medvetna om miljön och människans påverkan på denna.

No description available.

No description available.

Fenomenet matsvinn är ett ämne som alltmer har uppmärksammats de senaste åren. Syftet med den här uppsatsen är att genom en strukturerad enkät med både öppna och slutna frågor undersöka vilka tankar som gymnasieelever har om att slänga mat? Ett annat syfte med studien är att belysa ämnet matsvinn ur ett ekologiskt hållbart utvecklingsperspektiv. Uppsatsens studie visar att gymnasieelever slänger livsmedel i varierande mängd. Anledningar de anger till att de gör det är problem med att portionera till sig själv eller att maten inte är god. Eleverna har tankar om att det påverkar miljön och ekonomin men flertalet verkar inte kunna koppla samman det med ekologisk hållbar utveckling. Skolan och samhället i övrigt bör arbeta aktivt med att uppmärksamma eleverna på den hållbara utvecklingen ur alla vinklar. När det gäller att definiera matsvinn så visar uppsatsens belysning av ämnet att det inte finns någon gemensam definition vilket anses problematiskt i arbetet med att minska livsmedelsslöseriet. Nyckelord: Matsvinn, ekologisk hållbar utveckling

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om den image som ett resebolag vill skapa med hjälp av platsmarknadsföring uppfattas av resenärerna. Frågeställning: Hur marknadsför resebolag ett specifikt resmål? Hur uppfattar resenärer platsmarknadsföringen av ett specifikt resmål? Varför väljer resebolag att ha en hållbar inriktning? Metod: I föreliggande studie har insamlingen av det empiriska materialet gjorts via kvalitativa metoder, en semistrukturerad telefonintervju med Apollos Marknadsföringsansvarige och tre stycken gruppintervjuer med ett slumpmässigt urval av deltagare, som motsvarar Apollos kunder. Teoretisk referensram: Studien har utgått från teorier och tidigare forskning som gjorts kring Platsmarknadsföring, imageskapande åt en destination, hållbar turismutveckling samt olika marknadsföringsstrategier. Sammanfattad slutsats: Utifrån min undersökning av ett resebolags marknadsföringsstrategi åt ett specifikt resmål som har tolkats av resenärer kan ett konstaterande göras att effekten av marknadsföringen genomgående mottogs positivt av resenären dock inte inom området hållbar turismutveckling. Min slutsats av undersökningen visar att Apollos främsta utmaning är att konkretisera sitt ansvar av en hållbar utveckling av resmålet Tobago.

Konkurrensen mellan regioner har triggat det varumärkesbyggande som idag är en stor del av många regioners utvecklingsarbete. Turismen och resandet ökar konstant. Även det allmänna intresset för hållbar utveckling och ett mer utbrett miljöarbete tar fart. Tillsammans ses hållbar turism och ekoturism som de viktigaste faktorerna i framtidens resande. Lockandet av just turism med hjälp av destinationsutveckling blir ofta en förlängning av ett varumärkesbyggande för en region. Halmstad är Sveriges 18:e största kommun med cirka 93 000 invånare. Stränderna och sommaren har gjort staden till en stor allmänt känd turistort. Men hur fungerar Halmstads imageskapande och kommuniceringen av denna bild? Studiens syfte är att öka kunskapen om hur väl den tänkta, förmedlade bilden av Halmstad som turistdestination överensstämmer med den bild som turister faktiskt upplever samt förtydliga hur kommuniceringen av denna bild fungerar och ge förslag på förbättringar i arbetet. Studiens frågeställning blir då följaktligen. • Vilken uttänkt och projicerad image av destinationen Halmstad vill Kommun/Region förmedla till svenska besökare? • Hur mycket av den tänkta, förmedlade bilden av turismdestinationen Halmstad upplever besökaren? • Hur stor plats har begreppet hållbar utveckling i den projicerade och den uppfattade bilden Halmstad? En teoretisk referensram som förklarar de grundläggande principerna inom imageskapande, det subjektiva perspektivet och problematiken med att fastställa kärnvärden och en lyckad platsmarknadsföring har legat till grund för den fortsatta forskningen i studien. För en väl utförd studie har en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod använts. Aktuella hemsidor, diverse publicerat material samt en intervju med Halmstads &amp; Co:s kommunikationschef Sarah Sundqvist Johanneson har legat till grund för den projicerade bild av Halmstad som analysen bidragit med. Därefter har en webenkät utförts för att se hur väl denna tänkta bild uppfattas av stadens besökare. Resultaten från de båda delarna överensstämmer relativt väl och Halmstads kommunikationsfokus ligger mest på sommaraktiviteter som hav, sol och bad. Sport med golf, kultur/konst och de tre hjärtana får även viss plats men är inte alls i samma utsträckning förknippat med Halmstad. En hållbar utveckling eller ett aktiv miljöarbete får i princip ingen exponering och det blir även tydligt i enkätens associationer.