Inledning: Olika typer av kött har olika stor påverkan på klimatet. Kött från idisslare anses ha högst klimatpåverkan eftersom deras metabolism ger upphov till metangas, samtidigt som idisslare har stort värde som vårdare av det svenska landskapet med öppna marker och biologisk mångfald.   Syfte: Syftet med denna studie var att med hjälp av sensorisk analys studera om köttfärssås tillagad med ekologiskt respektive konventionellt producerat nötkött samt köttfärssås med reducerad mängd kött påverkar konsumenters gillande. Syftet var också att beräkna innehåll av järn och vitamin B12 i köttfärssåserna för att jämföra med rekommenderat näringsinnehåll enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer.   Metod/material: En kvantitativ datainsamling har gjorts med hjälp av 25 konsumenter som deltagit i sensoriska konsumenttester av köttfärssåser, där ingredienserna dels varit anonyma, dels framgått i klartext.   Resultat: Konsumenter visade större gillande för köttfärssås tillagad av konventionellt producerat nötkött vid anonyma prov och större gillande för köttfärssås tillagad av ekologiskt producerat nötkött när de informerades om innehållet.  Enstaka konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött vid anonyma prov och ett fåtal konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött när de informerades om innehållet. Innehållet av järn och vitamin B12 är tillräckligt i en köttfärssås med reducerad mängd kött enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer.   Slutsats: Studien visar att det kan vara möjligt att påverka konsumenters uppfattning om en matvara om konsumenten får information om matvarans ursprung. / C-uppsatser

Den globala turismen har ökat enormt de senaste åren och behovet av hållbar destinationsutveckling har ökat tillsammans med turismen. Med en bättre kunskap om hur destinationen kan påverkas, både positivt och negativt av turismen, har det blivit allt viktigare att ha en hållbar plan om hur destinationen ska bevaras och fortsätta vara tillgänglig för turism. Syftet med studien var att undersöka effekter av hållbar utveckling i Skåne då Tourism in Skåne har gått ut med att de vill att Skåne ska bli Sveriges mest hållbara destination. Några av Skånes kommuner har toppat listor över Sveriges mest hållbara kommuner och bland dessa hittar man Helsingborg och Malmö. Därav finns det ett underliggande syfte att undersöka hur Helsingborg och Malmö arbetar med hållbar utveckling idag och vad hållbar utveckling har för betydelse för besökare och lokalbefolkning vid de två destinationerna. För att kunna besvara syftet och frågeställningen har kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkätundersökningar genomförts. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av resultaten från intervjuerna, enkätundersökningen och tidigare forskning inom området hållbar utveckling. Hållbar utveckling medför en rad olika effekter, både positiva och negativa, på de två destinationerna Helsingborg och Malmö. De negativa effekterna är svåra att upptäcka och destinationerna vill inte gärna berätta om negativa effekter som uppstår vid utveckling av sin destination. I Helsingborg och Malmö har man börjat arbeta med hållbar utveckling för att det är en självklarhet och som destination blir man inte unik för att man arbetar med hållbar utveckling eftersom alla andra arbetar med det och det kan ses som en negativ effekt. En annan är att det finns en okunskap, förvirring och osäkerhet bland människorna när man pratar om hållbar utveckling. De positiva effekterna av hållbar utveckling är väldigt tydliga att upptäcka, som destination är det självklart att man vill visa och berätta om det. Arbetar man med hållbar utveckling är det viktigt att hållbarheten genomsyrar allt man gör och som åskådare av hållbarhetsarbetet upplever man också att det finns många positiva effekter. För dem är det viktigt att man arbetar med hållbar utveckling, att det syns och man lägger märke till arbetet som sker i sin hemstad. För att lyckas är det viktigt att hålla fast vid sin strategi och kontinuerligt arbeta tillsammans med alla aktörer på destinationen.

No description available.

The objective of this study is to examine the sustainability of recovering industrial wasteheat from several heat sources in a foundry constructed in a plant belonging to ITT Waterand Wastewater in Emmaboda, Sweden. A triple bottom line perspective will be appliedto achieve this objective. The triple bottom line approach takes into account ecologicaland social performance in addition to financial performance. The technology forrecovering the waste heat is a Borehole Thermal Energy Storage (BTES) which is aconstruction consisting of 140 vertical boreholes, 150 meters deep with an internal spaceof four meters.The calculated amount of energy for storage is approximately 3800 MWh annually. Ofthis amount 2500 MWh are expected to be utilized, while storage losses accounts for theremaining part. The value of the recovered heat is 2,78 million SEK. The project entails aprice cut of 80 % between the stored heat and the current price for district heating.Negative environmental impacts from the borehole site are expected to be marginal. Theenvironmental gains consist of a direct carbon dioxide reduction by approximately 22tons and 1296 tons if the recovered waste heat is to replace oil based heating.By Conclusion: The project is desirable from a triple bottom line perspective since iteconomically feasible and environmentally friendly and contributes to a transition toenergy efficient society.

Bakgrund: Ett detaljhandelsföretags arbete med hållbar utveckling skulle kunna förbättra villkoren i produktionsleden. De kan säkerställa att villkoren i leverantörskedjan inte bidrar till miljöförstöring eller kränker mänskliga rättigheter. Ett detaljhandelsföretags arbete inom hållbarhet skulle kunna möta kunders krav på att produkter är tillverkade under miljömässiga och anständiga sociala villkor. Ett företag som arbetar med hållbar utveckling skulle kunna öka lönsamheten och konkurrenskraften på olika sätt. En hållbarhetsstrategi skulle kunna minska risker för negativ publicitet som påverkar imagen. Det skulle också kunna leda till ett starkare varumärke.   Syfte: Att öka förståelsen inom ämnet hållbar utveckling och bidra till kunskap inom området. Ämnesområdet är aktuellt för detaljhandelsföretag att ta hänsyn till då konsekvenserna av miljöproblemen gör sig påminda.   Metod: Uppsatsen består av fallstudier av två företag inom detaljhandeln. En kvalitativ forskningsmetodik med en abduktiv forskningsansats har använts. Insamlingen av data har skett genom kvalitativa intervjuer med ett av fallföretagen och en hållbarhetsredovisning i det andra fallet.   Resultat, slutsatser: I studien presenteras en rad skäl till varför hållbar utveckling är viktigt att ta hänsyn till för detaljisterna. Det är viktigt att beakta hållbarhetens tre målklasser, leverantörskedjan, sortiment och styrning samt anställda och konsumenter. Detta för att kunna skapa en strategi över hur detaljhandelsföretag ska kunna arbeta med hållbar utveckling för att nå lönsamhet och konkurrensfördelar.

No description available.

För att åstadkomma en hållbar utveckling lyfts utbildning, av internationella policydokument för en hållbar utveckling, fram som mänsklighetens bästa hopp och mest effektiva medel[1]. Därför intresserar denna studie sig för hur svensk skola tar ansvar för att den potential som utbildning bär på skall utnyttjas. Studieobjektet i denna studie är läroböcker för den inledande fysikkursen på svenska gymnasieskolan, fysik A eller fysik 1. Vidare har undersökningen, med stöd i forskning om undervisning för hållbar utveckling, avgränsats ytterligare genom att endast rikta sig mot de uppgifter som finns i böckerna. Metoden som använts är en kvantitativ innehållsanalys där frågor om någon, och i så fall vilka, aspekter av hållbar utveckling och vilka kunskapsemfaser som betonas har ställts till böckernas samtliga uppgifter. I analysen av studiens resultat framgår det att fysikböcker, genom att ofta ta upp ämnen med anknytning till hållbar utveckling utan att leda den lärande in i resonemang kring hållbar utveckling, inte tar vara på den potential som fysikämnet har när det gäller undervisning för hållbar utveckling. Enligt samma resultat beror undervisningens fokus på hållbar utbildning väldigt mycket på lärarens kunskaper och engagemang. [1]UNESCO, Education for Sustainability from Rio to Johannesburg: Lessons learnt from a decade of commitment. Paris: The International Work Programme on Education, Public Awareness and Sustainability of the United Nations Commission on Sustainable Development, 2002, s. 8

No description available.

No description available.

Skolan har fått i uppdrag att implementera hållbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hållbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lärande i hållbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lärare på en gymnasieskola. Lärarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslärare, fysiklärare och samhällskunskaps-lärare. Studien visar att de intervjuade lärarnas syn på vad hållbar utveckling i undervisningen innebär varierar. Flertalet av lärarna i undersökningen anser att det är viktigt att arbeta med hållbar utveckling, men att de saknar stöd samt samarbetsformer för hur undervisningen ska bedrivas.