I Kina ökar konsumtionen i takt med välfärden och det finns ett behov av en mer hållbar attityd i landet, både för konsumenter och producenter. Det blir mer och mer viktigt för vår globala hälsa och miljö med hållbar design. I den här rapporten försöker jag förtydliga vad hållbarhet innebär genom att förhålla mig och mitt examensarbete till den kinesiska marknaden. Hur skulle en hållbar möbeldesign tänkas se ut för en kinesisk marknad? I mitt examensarbete fokuserar jag på våningssängen. Det är en möbel som är lite bortglömd formmässigt men som trots allt verkar sälja väldigt bra i Kina. Jag hoppas kunna hitta en mer stilren lösning som också är mer köns och åldersneutral än de våningssängar som finns idag. Mitt arbete börjar med att försöka skapa en generell förståelse för landet som helhet och att leta efter likheter och olikheter mellan våra kulturer som kan ha betydelse för min frågeställning. I min designprocess utgår jag från olika designstrategier som fungerar som en checklista för utvecklingen av min möbel. I en funktionsanal listar jag sedan önskade funktioner som alla har egenskaper att påverka en bättre global miljö eller mänskligt välbefinnande. Mitt slutgiltiga förslag, Tortoise, är en våningssäng ämnad för unga familjer i Kina. Den är i första hand tänkt att användas i barnkammaren för en familj med 1 till 2 barn eller för en familj som ofta får besök av mor och farföräldrar, men kan lika väl stå i ett kombinerat gästrum/kontor. Sängen kan vara en stabil och rolig klätterställning på dagen, en mysig soffa för en eller flera på kvällen och en mysig och fantastiskt skön säng på natten. Sängen ser kanske inte ut som en sköldpadda, Tortoise, men den har egenskaper som stämmer väl överens med sköldpaddans symbolik, som värnar om trygghet, stabilitet och ett lång liv.  Genom mitt examensarbete med sängen i fokus har jag lagt grunden för en framtida verksamhet på en arena utanför Sverige, i en annan kultur med andra förutsättningar både beträffande kundunderlag, produktionsvillkor och attityder till hållbarhetsfrågor. Detta har också varit mitt syfte med uppgiften på längre sikt.

<p>Validerat; 20120223 (anonymous)</p>

No description available.

Världens städer expanderar kraftigt och det ökade invånarantalet leder till en stor efterfråga på bostäder och en större belastning på miljön. Det ställer i sin tur allt högre krav på att den globala stadsutvecklingen sker på ett hållbart sätt. Syftet med uppsatsen är att undersöka nybyggnationen av Rosendal i Uppsala samt på vilket sätt Rosendal kan betraktas som en ny hållbar stadsdel. För att göra det genomförs en empirisk undersökning av Rosendalsfältet, ett större nybyggnationsområde i Rosendal som är avgörande för hur hela området kommer att betraktas. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med de aktörer som är inblandade i planeringen av Rosendalsfältet samt på en litteraturstudie. Resultatet av den empiriska undersökningen visar att ambitionerna för att Rosendal ska kunna betraktas som en ny hållbar stadsdel är höga. Visionen och målen med planeringen av Rosendalsfältet stämmer väl överens med vad som krävs för en hållbar stadsutveckling. Men för att detta ska uppnås måste även dessa lyckas uppfyllas i praktiken. En stor osäkerhetsfaktor är den framtida trafikmängden i området men även boendekostnaden. Om det blir för dyrt att bo i området motverkas visionen av Rosendalsfältet som en stadsdel med mångfald.

Studien är skriven inom det utbildningsvetenskapliga området och riktar sig framför allt till personer som är verksamma inom skolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur olika bilder av hållbar utveckling skapas i samspelet mellan bild och text i två vanligt förekommande material i hem- och konsumentkunskapsundervisningen. Materialen som har granskats är S.M.A.R.T och En hållbar tacokväll. Metoden som har valts är textanalys. Inom ramen för begreppet textanalys har semiotisk analys använts. Den semiotiska analysen har använts då den hjälper till att ge en förståelse för hur text och bilder samspelar med varandra.  Studien visar att S.M.A.R.T-materialet riktar sig till yngre personer, framför allt märks detta genom att vissa livsmedel fått ändrade namn till exempel globetrotter äpple  och berest mineralvatten (bild 3 s.26). Bilderna är av den karaktären att de kan tillala unga. Bilderna är framtställda med mycket färg, lite text och ändrade namn på livsmedel. S.M.A.R.T-materialet går även igenom hur man som konsument ska tänka på miljön genom att ändra sin livsstil med små enkla medel. I skolverkets material finns många exempel på hur de semiotiska resurerna samspelar för att skapa mening. Utan texten skulle vissa av bilderna vara svårtolkade samt att läsaren inte skulle kunna ta del några fakta om varorna, som ursprungsland eller pris. Vissa av bilderna i materialen är inte tydliga vilket gör de väldigt svårtolkade, så även här förstärker texten bilden. Eftersom materialet inte har väldigt mycket eller svårtolkad text riktar sig materialet till en bredare grupp läsare.

<p>Dagens företag måste ta hänsyn till sin omvärld för att överleva på den konkurrensutsatta marknaden, i synnerhet med tanke på den globaliserade värld de verkar i. Ett konkurrensmedel som med tiden har blivit mer accepterat för företag att använda är design. Under de senaste årtiondena har design också diskuteras allt mer av bland annat företagsekonomer och designforskare och i mötet mellan de båda disciplinerna har forskningsområdet ”design management” vuxit fram. I och med ökade miljöproblem har hållbar utveckling blivit ett aktuellt begrepp och detta har också kommit att påverka designvärlden, vilket har lett till att begreppet hållbar design har myntats. Hållbar utveckling brukar definieras utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska villkor. Med hållbar design menas de teorier och metoder för design som med utgångspunkt i dessa tre aspekter kan användas för att möjliggöra mänsklig välfärd även i framtiden och för kommande generationer.</p><p>Syftet med denna uppsats är att är att belysa hur företag som arbetar med hållbar design ser på området som en möjlighet inom organisationen. Detta har gjorts genom att åtta, relativt små, företag som har en uttalad vision kring hållbar design har intervjuats kring hur de arbetar med och definierar hållbar design. Uppsatsen utgår från aktuell design managementteori och diskuterar hur företagen arbetar inom fyra olika områden som dessa teorier kan delas in i; designens värdeskapande effekt, design och marknadsföring, design och strategisk ledning samt design och innovation. Även hur de medverkande företagen resonerar kring vem som har ansvaret för hållbar design undersöks i uppsatsen.</p><p>Det går att finna både skillnader och likheter vad gäller företagen som studerats i denna uppsats samt deras arbete med hållbar design. Dessa likheter och skillnader är till stor del beroende på den bransch företagen verkar i, storleken på företagen samt informanternas bakgrund. De intervjuade personerna poängterar starkt individens ansvar för hållbar design som konsument, anställd och företagsledare. Att design kan bidra till ett hållbart samhälle är de flesta av informanterna övertygade om.</p>

<p><em>Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv få en uppfattning om hur ungdomarna ser på konsumtion och konsumtionsvanor i förhållande till ett hållbart samhälle.</em></p><p><em>Teoretiska utgångspunkter grundar sig bland annat utifrån konsumtionssamhället enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhällets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson.</em></p><p><em>Metoden som använts i studien är fokusgruppsintervjuer där fakta samlats in med hjälp av diktafon och videokamera.</em></p><p><em>Resultatredovisningen består utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrån dessa.</em></p><p><em>Ungdomarna som är uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhälle verkar vara medvetna när det gäller sin påverkanskraft mot ett hållbart samhälle genom sin konsumtion, såväl kortsiktigt som långsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien när det gäller engagemang och vilja till förändring mot ett mer hållbart samhälle.</em></p><p> </p><p><em> </em></p>

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv få en uppfattning om hur ungdomarna ser på konsumtion och konsumtionsvanor i förhållande till ett hållbart samhälle. Teoretiska utgångspunkter grundar sig bland annat utifrån konsumtionssamhället enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhällets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson. Metoden som använts i studien är fokusgruppsintervjuer där fakta samlats in med hjälp av diktafon och videokamera. Resultatredovisningen består utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrån dessa. Ungdomarna som är uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhälle verkar vara medvetna när det gäller sin påverkanskraft mot ett hållbart samhälle genom sin konsumtion, såväl kortsiktigt som långsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien när det gäller engagemang och vilja till förändring mot ett mer hållbart samhälle.

Dagens företag måste ta hänsyn till sin omvärld för att överleva på den konkurrensutsatta marknaden, i synnerhet med tanke på den globaliserade värld de verkar i. Ett konkurrensmedel som med tiden har blivit mer accepterat för företag att använda är design. Under de senaste årtiondena har design också diskuteras allt mer av bland annat företagsekonomer och designforskare och i mötet mellan de båda disciplinerna har forskningsområdet ”design management” vuxit fram. I och med ökade miljöproblem har hållbar utveckling blivit ett aktuellt begrepp och detta har också kommit att påverka designvärlden, vilket har lett till att begreppet hållbar design har myntats. Hållbar utveckling brukar definieras utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska villkor. Med hållbar design menas de teorier och metoder för design som med utgångspunkt i dessa tre aspekter kan användas för att möjliggöra mänsklig välfärd även i framtiden och för kommande generationer. Syftet med denna uppsats är att är att belysa hur företag som arbetar med hållbar design ser på området som en möjlighet inom organisationen. Detta har gjorts genom att åtta, relativt små, företag som har en uttalad vision kring hållbar design har intervjuats kring hur de arbetar med och definierar hållbar design. Uppsatsen utgår från aktuell design managementteori och diskuterar hur företagen arbetar inom fyra olika områden som dessa teorier kan delas in i; designens värdeskapande effekt, design och marknadsföring, design och strategisk ledning samt design och innovation. Även hur de medverkande företagen resonerar kring vem som har ansvaret för hållbar design undersöks i uppsatsen. Det går att finna både skillnader och likheter vad gäller företagen som studerats i denna uppsats samt deras arbete med hållbar design. Dessa likheter och skillnader är till stor del beroende på den bransch företagen verkar i, storleken på företagen samt informanternas bakgrund. De intervjuade personerna poängterar starkt individens ansvar för hållbar design som konsument, anställd och företagsledare. Att design kan bidra till ett hållbart samhälle är de flesta av informanterna övertygade om.

Enligt Lgr 11 ska ett miljöperspektiv på undervisningen låta eleverna utveckla egna förhållningssätt både till närmiljö men även i ett globalt miljöperspektiv. Dessutom ska undervisningen visa på hur samhället och vi själva kan utvecklas för att skapa en hållbar utveckling (Lgr 11). Utifrån denna formulering är syftet för uppsatsen att undersöka lärare tänker kring undervisning om hållbar utveckling.Det empiriska material som använts för att nå syftet har tagit fram med hjälp av kvalitativa intervjuer. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat fram teman med utgångspunkt i våra frågeställningar och därifrån olika kategorier i vilka lärarnas analyserade svar har placerats in. Vi har sedan diskuterat våra resultat och kopplat dessa till tidigare forskning i ämnet.Vi intervjuade åtta låg- och mellanstadielärare på sex olika stora skolor. Vår analys har visat att när lärare talar om begreppet hållbar utveckling finns ett brett fokus på kommande generationer samt ett globalt perspektiv men detta smalnar in när de talar om vad de gör praktiskt i undervisningen där det mest handlar om miljön, så som kompostering och resurssparande. Vidare visar analysen att lärarnas motiv till, samt metod och innehåll när det kommer till arbetet med hållbar utveckling är nära sammankopplat med den miljöundervisningstradition som kallas för normerande. Detta innebär att lärarna i många fall vill ge eleverna ett specifikt tänk om miljöfrågor.Nyckelord: