<p>Syftet med det här examensarbetet är att utifrån lärares perspektiv beskriva och analysera miljöundervisning på gymnasieskolan. Eftersom jag är intresserad av den miljöundervisning som alla gymnasieelever möter valde jag att enbart fokusera på lärare som undervisar i</p><p>kärnämneskurserna samhällskunskap A och naturkunskap A. Det är framförallt tre olika</p><p>aspekter av undervisningen som studeras: innehåll, arbetssätt och mål. Jag vill skapa en bild över vad miljöundervisningen handlar om, vilka metoder lärarna använder i sin undervisning och redogöra för lärarnas tankar kring undervisningens mål och dess framtid.</p><p>Undersökningen grundar sig på både kvantitativa och kvalitativa arbetsmetoder. Dels genomfördes en enkätundersökning för att ge studien bredd, dels intervjuade jag fem lärare för att även få fram ett djup. En annan anledning till att jag använde enkäter är att jag utgick från lärarnas svar på dessa då passande intervjupersoner valdes ut. Den huvudsakliga fokusen lades sedan på intervjuerna eftersom det är genom dessa som jag bäst får fram lärarnas tankar och åsikter.</p><p>Resultaten visar att lärarna lägger stor vikt vid hållbar utveckling och att de strävar efter att öka elevernas medvetenhet. Fokus ligger på framtiden och undervisningen har ett brett perspektiv som väver in olika aspekter. Det finns en önskan om att eleverna ska bli ansvarstagande genom att se konsekvenserna av olika livsstilar och handlande. Dessutom tas aktuella ämnen gärna upp i undervisningen för att ge möjligheter till att påverka elevernas värderingar. Ett arbetssätt som lärarna uppskattar är samtal och diskussioner eftersom eleverna då behöver reflektera samtidigt som de aktiveras. Lärarna anser att det finns behov</p><p>av förbättringar, och det är tydligt att samverkan över ämnesgränserna skulle bidra till att utveckla miljöundervisningen.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att belysa hur undervisning om hållbar utveckling (UHU) integreras på gymnasieskolan. UHU är ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har därmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mål. Det som arbetet har fokuserat på är hur lärare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillämpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsättningar som styrningssystemet ger lärarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet består av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer från två gymnasieskolor i Halmstad. Rektorsintervjuerna har tjänat som komplement till de svaren som lärarna har gett och ger en synvinkel relaterad till styrningssystemet. Resultaten från intervjuerna har sedan presenterats och analyserats med hjälp utav den teorin som har valts för arbetets genomförande. Det viktigaste av det som har framkommit av resultatet är att UHU inte är ett prioriterat område på de gymnasieskolorna som jag har studerat, vilket står i kontrast till den satsningen som UHU kräver för att det skall lyckas bli integrerad i undervisningen. Orsaken till att UHU inte prioriteras är framförallt att den inte förekommer bland de prioriterade målen i de lokala styrdokumenten. I och med att UHU konkurrerar med flera andra perspektiv i de nationella styrdokumenten så krävs det en lokal prioritering.</p>

Syftet med det här examensarbetet är att utifrån lärares perspektiv beskriva och analysera miljöundervisning på gymnasieskolan. Eftersom jag är intresserad av den miljöundervisning som alla gymnasieelever möter valde jag att enbart fokusera på lärare som undervisar i kärnämneskurserna samhällskunskap A och naturkunskap A. Det är framförallt tre olika aspekter av undervisningen som studeras: innehåll, arbetssätt och mål. Jag vill skapa en bild över vad miljöundervisningen handlar om, vilka metoder lärarna använder i sin undervisning och redogöra för lärarnas tankar kring undervisningens mål och dess framtid. Undersökningen grundar sig på både kvantitativa och kvalitativa arbetsmetoder. Dels genomfördes en enkätundersökning för att ge studien bredd, dels intervjuade jag fem lärare för att även få fram ett djup. En annan anledning till att jag använde enkäter är att jag utgick från lärarnas svar på dessa då passande intervjupersoner valdes ut. Den huvudsakliga fokusen lades sedan på intervjuerna eftersom det är genom dessa som jag bäst får fram lärarnas tankar och åsikter. Resultaten visar att lärarna lägger stor vikt vid hållbar utveckling och att de strävar efter att öka elevernas medvetenhet. Fokus ligger på framtiden och undervisningen har ett brett perspektiv som väver in olika aspekter. Det finns en önskan om att eleverna ska bli ansvarstagande genom att se konsekvenserna av olika livsstilar och handlande. Dessutom tas aktuella ämnen gärna upp i undervisningen för att ge möjligheter till att påverka elevernas värderingar. Ett arbetssätt som lärarna uppskattar är samtal och diskussioner eftersom eleverna då behöver reflektera samtidigt som de aktiveras. Lärarna anser att det finns behov av förbättringar, och det är tydligt att samverkan över ämnesgränserna skulle bidra till att utveckla miljöundervisningen.

Syftet med detta arbete är att belysa hur undervisning om hållbar utveckling (UHU) integreras på gymnasieskolan. UHU är ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har därmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mål. Det som arbetet har fokuserat på är hur lärare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillämpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsättningar som styrningssystemet ger lärarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet består av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer från två gymnasieskolor i Halmstad. Rektorsintervjuerna har tjänat som komplement till de svaren som lärarna har gett och ger en synvinkel relaterad till styrningssystemet. Resultaten från intervjuerna har sedan presenterats och analyserats med hjälp utav den teorin som har valts för arbetets genomförande. Det viktigaste av det som har framkommit av resultatet är att UHU inte är ett prioriterat område på de gymnasieskolorna som jag har studerat, vilket står i kontrast till den satsningen som UHU kräver för att det skall lyckas bli integrerad i undervisningen. Orsaken till att UHU inte prioriteras är framförallt att den inte förekommer bland de prioriterade målen i de lokala styrdokumenten. I och med att UHU konkurrerar med flera andra perspektiv i de nationella styrdokumenten så krävs det en lokal prioritering.

Enligt Lgr 11 ska ett miljöperspektiv på undervisningen låta eleverna utveckla egna förhållningssätt både till närmiljö men även i ett globalt miljöperspektiv. Dessutom ska undervisningen visa på hur samhället och vi själva kan utvecklas för att skapa en hållbar utveckling (Lgr 11). Utifrån denna formulering är syftet för uppsatsen att undersöka lärare tänker kring undervisning om hållbar utveckling.Det empiriska material som använts för att nå syftet har tagit fram med hjälp av kvalitativa intervjuer. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat fram teman med utgångspunkt i våra frågeställningar och därifrån olika kategorier i vilka lärarnas analyserade svar har placerats in. Vi har sedan diskuterat våra resultat och kopplat dessa till tidigare forskning i ämnet.Vi intervjuade åtta låg- och mellanstadielärare på sex olika stora skolor. Vår analys har visat att när lärare talar om begreppet hållbar utveckling finns ett brett fokus på kommande generationer samt ett globalt perspektiv men detta smalnar in när de talar om vad de gör praktiskt i undervisningen där det mest handlar om miljön, så som kompostering och resurssparande. Vidare visar analysen att lärarnas motiv till, samt metod och innehåll när det kommer till arbetet med hållbar utveckling är nära sammankopplat med den miljöundervisningstradition som kallas för normerande. Detta innebär att lärarna i många fall vill ge eleverna ett specifikt tänk om miljöfrågor.Nyckelord:

Syftet med arbetet är att finna forskning som belyser hållbar utveckling som en del av undervisningen i de samhällsorienterande ämnena. Det vill vi göra genom att besvara frågeställningen “Vad säger forskningen om hållbar utveckling som en del av SO- undervisningen”?  Denna kunskapsöversikt är ämnad för lärare och lärarstudenter. Kunskapsöversikten vill lyfta fram komplexiteten och olika aspekter av undervisningen om hållbar utveckling där vi synliggör vikten av begreppet relaterat till vår lärarprofession som berör undervisning i grundskolan med inriktning F-3. Vi har påträffat betydelsefull forskning med användandet av olika databaser samt ämnesrelaterade sökord.  Forskningen visar att undervisning om hållbar utveckling är komplext och handlar inte endast om att lära sig ämnesinnehållet som uttryck i det centrala innehållet i den givna läroplanen som läraren förhåller sig till. Eleverna ska dessutom utveckla väsentliga kompetenser som till exempel etiska ställningstaganden och ett kritiskt tänkande för att handla hållbart i samhället. Det finns skilda tolkningar av begreppet hållbar utveckling, vilket i sin tur påverkar lärarens val av undervisningstradition, som medför en varierad undervisningspraktik. Detta beror på att undervisningen har gått från att innefatta endast ett miljöperspektiv till att även behandla ekonomiska och sociala perspektiv. Således belyser forskningen att undervisningen ska bedrivas utifrån ett ämnesintegrerat förhållningssätt eftersom det kan öka förståelsen och bilda ett sammanhang av begreppet hållbar utveckling. Det betonas att lärarens val av undervisning är beroende av kompetens och värdeladdade frågor hos läraren. Att undervisa om hållbar utveckling innebär att läraren ska inta ett kritiskt förhållningssätt till sin undervisningspraktik genom att problematisera, analysera samt medvetandegöra sina ställningstaganden relaterat till undervisningen.

Sustainable development is a concept that many people know of. In today's society, sustainability issues are often discussed in politics, at work, in home and at school. In the Swedish geography teaching at high school and upper secondary school include sustainable development as a subject content. Previous studies show that teachers are teaching about sustainable development in Swedish schools. But few studies are exactly showing what the education contains, what subject content, working methods and what didactic choices the geography teachers are making. There is no clear picture of purely practical teaching on sustainable development except that it ́s conducted at the geography lessons. Previous studies show that teachers has a very important role in how the teaching is designed, from selection of subject content to choose of working methods. This study has investigated how four active geography teachers at the high school and upper secondary school reason about their didactic choices in their teaching. Key issues in this qualitative study are, how teachers interpret sustainable development based on the curriculum, how teaching is practically implemented and what abilities the teachers want their teaching to give the students. The results of the study show that geography teachers choose to divide sustainable development into several smaller subjects. This results in the teacher working with a large variety of different work methods. In some special subject the teacher is more active and the students are passive, while in other subject are the students very active. Students are also given possibilities to reflect on their own sustainability and sustainable development, and also discuss this matters with their classmates. / Hållbar utveckling är ett begrepp som många känner till. I dagens samhälle är hållbarhetsfrågor något som diskuteras flitigt i politiken, på arbetsplatsen, i hemmet och även i skolan. I svensk geografiundervisningen på högstadiet och i gymnasieskolan ska hållbar utveckling ingå som ämnesinnehåll. Den tidigare forskningen visar att undervisningen om hållbar utveckling pågår i svenska skolor men utan att exakt veta vad som utgör ämnesinnehållet, arbetsmetoder och vilka didaktiska val som geografilärare gör. Det finns ingen tydlig bild över rent praktisk undervisning om hållbar utveckling som genomförs på geografilektionerna. Den tidigare forskningen visar på att läraren har mycket stor betydelse i hur undervisningen utformas, allt från urval av ämnesinnehåll till val av arbetssätt. Denna fallstudie har fyra verksamma geografilärare på högstadiet och gymnasieskolan intervjuas kring hur de resonerar kring didaktiska val i undervisningen. Centrala frågeställningar i denna kvalitativa undersökning är, hur lärare tolkar hållbar utveckling utifrån kursplanen, hur undervisningen praktiskt genomförs samt vilka förmågor som lärarna vill att undervisningen ska ge eleverna. Resultatet av undersökningen visar på att geografilärare väljer att dela upp hållbar utveckling i flera arbetsområden. Detta resulterar i att läraren arbetar med stor mångfald av olika arbetssätt. I vissa arbetsområden är läraren mer aktiv och eleverna passiva medan i andra arbetsområden är förhållandet tvärtom. Eleverna ges då också utrymme för att öppet reflektera över olika deras egna hållbarhet och hållbar utveckling, men samtidigt även diskutera dessa frågor med klasskamraterna.

Ett av skolans uppdrag är att belysa om olika samhällsfunktioner och hur vårt sätt att leva på kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. All undervisning ska enligt skolans styrdokument genomsyra ett övergripande miljöperspektiv, där eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de själva kan vara med och påverka och ta ansvar för den miljö de vistas i. Tidigare forskning om hållbar utveckling i skolans undervisning riktar främst in sig mot elever i de högre skolåren och barn i förskolan, men inte lika mycket till lärare och elever på lågstadiet. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse av hur lågstadielärare tolkar begreppet hållbar utveckling, hur det kommer till uttryck i deras undervisning och även vilka förmågor de önskar att eleverna utvecklar. För att undersöka detta har jag intervjuat sex lågstadielärare. Svaren har sedan analyserats och jämförts med olika lärandeteorier och tidigare forskning kring området hållbar utveckling.  Resultatet visar att lärarnas uppfattningar om begreppet hållbar utveckling i första hand handlar om ekologiska aspekter, om vårt klimat och vår natur samt hur vi på bästa sätt kan ta hand om den. Vidare går det att identifiera att deras undervisning innehåller en blandning av flera lärandeteorier men att det är övervägande normativa och pluralistiska förhållningsätt som dominerar. Dessutom upplever lärarna att läroplanens uppdrag kring området hållbar utveckling lämnar utrymme för fria tolkningar samt att det är svårt att anpassa undervisningens innehåll till en nivå som passar elever på lågstadiet. Lärarna önskar också att eleverna utvecklar färdigheter som hjälper dem att ta miljövänliga beslut. Beslut som gynnar ett hållbart samhälle.

Det här är en kvantitativ studie som undersöker hur lärare i skolans tidigare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. För att besvara studiens syfte har fyra stycken frågeställningar utformats, dessa undersöker undervisningens innehåll, arbetsmetoder, svårigheter samt om hållbar utveckling genomsyrar elevernas skolgång. Studien baseras på en internetenkät, publicerad i medlemsgrupper på Facebook.com som är riktad mot lärare och arbetande inom skolan. Totalt har 66 personer besvarat enkäten, vidare har tre stycken av dessa besvarat sex stycken följdfrågor om vilka svårigheter de upplever med undervisning om hållbar utveckling.Studiens resultat visar att det ekologiska perspektivet av hållbar utveckling är det som deltagarna anser att de har mest kunskaper om. Detta visas både genom deltagarnas egen utvärdering av sina kunskaper men också utifrån vad deras undervisning om hållbar utveckling innehåller. Arbetsmetoderna varierar mellan både praktiskt och teoretiskt arbete där undervisningen främst sker inomhus, men vid vissa tillfällen även utomhus. Till viss del genomsyrar hållbar utveckling elevernas skolgång, främst handlar det om återvinning av material samt källsortering. Av de 66 respondenterna upplever 66.2 % stora svårigheter, att det är svårt eller några svårigheter med att undervisa om hållbar utveckling. Det deltagarna anser gör undervisningen om hållbar utveckling svår är deras egen kunskap i området, att veta vad eleverna ska lära sig samt att få eleverna att förstå ett sådant komplext innehåll.Studiens kommer fram till att deltagarnas undervisning om hållbar utveckling främst riktas mot det ekologiska perspektivet genom att använda både praktiska och teoretiska arbetsmetoder och växelvis inomhus och utomhus. Hållbar utveckling ses till viss del som ett ständigt arbete som sker i skolan, där främst källsortering och återvinning av material är dagliga inslag. Att respondenterna upplever undervisningen om hållbar utveckling som svårt beror främst på bristande kunskap, vilket även gör det svårt för lärarna att utforma undervisningen innehåll. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är ett komplext och invecklat undervisningsområde och många av de som deltagit i studien anser att de skulle behöva mer kunskaper om området för att inte uppleva den som svår.

Denna studie syftar till att undersöka vad gymnasielärare berättar om olika undervisningsmetodiker i och om hållbar utveckling i ämnet Teknik. I studien berättar lärare om hur undervisning i hållbar utveckling bedrivs och hur olika undervisningsmetoder presenteras. Huruvida läraren undervisar om hållbar utveckling utifrån styrdokument och de globala målen, är beroende av lärarens utbildning och kompetens, erfarenhet, helhetsförståelse, samt utrymme och angiven tid i ämnesplanen. Underlag för denna studie är sju slumpvis utvalda behöriga lärare i teknik på gymnasieskolor inom Stockholm. I analysdelen framkom det att lärarna genomför sin undervisning i hållbar utveckling på ett varierande sätt: från diskussioner i helklassundervisning till praktiska moment i form av projektarbeten. Undersökningen presenterar ett övergripande perspektiv på lärarnas valda undervisningsmetoder. En av de viktigaste ståndpunkterna för lärarna var att ge eleverna möjligheten att knyta an till naturen och omvärlden för att bygga förståelse för hållbar utveckling och ta ställning i aktuella frågor kring hållbart samhälle. / This study aims to examine high school teachers' teaching methodologies when they teach and about sustainable development in the subject Technology. The study describes how teaching in sustainable development is conducted and different teaching methods are presented. Whether the teacher teaches about sustainable development from governing documents and the global goals can vary based on the teacher's educationand competence, experience, holistic understanding, space and time in the syllabus, etc. As a basis for this study, seven randomly selected qualified teachers oftechnology at upper secondary schools in Stockholm. In the analysis part, it appeared that the teachers carry out their teaching in Sustainable Development in a varied way: discussions in whole-class teaching to practical elements in the form of project work. The survey presents an overall perspective of the teachers' chosen teaching methods. One of the most important positions for teachers was to give students the opportunity to connect with nature and the world around them to build an understanding of sustainable development and take a stand on current issues around sustainable society.