Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare ser på begreppet hållbar utveckling.  Frågeställningarna handlar om hur förskollärare arbetat med hållbar utveckling och vilka konflikter, möjligheter och lösningar de stött på eller kan tänka sig skulle kunna uppstå i ett sådant arbete.    Arbetet är inspirerat av ett poststrukturellt och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där kunskap ses som något socialt och språkligt konstruerat. Detta perspektiv hänger samman med de valda metoderna; fokusgruppsintervju och kortare enskilda intervjuer med förskollärare. Diskursanalysen som sedan gjorts på det insamlade materialet utgår också från detta teoretiska perspektiv.     I resultatet framkommer att flera olika synsätt bidrar till att skapa olika hållbarhetsdiskurser och att det påverkar vad som blir ett lärande för hållbar utveckling i förskolan. Till exempel påverkar en antropocentrisk natursyn hur begreppet hållbar utveckling kan förstås och i mötet med förskolediskurs skapas konflikter, möjligheter och lösningar. I en antropocentrisk natursyn värderas mänsklig aktivitet och mänsklighetens bästa högre än till exempel djur eller växters liv. I resultatet framkommer till exempel att förskollärarna använder uttryck som ”ta hand om” och ”värna om” naturen vilket kan tyda på en antropocentrisk natursyn.      Förskollärarna pratar om att plocka skräp och återvinna men de tycks främst arbeta med den sociala aspekten av en hållbar utveckling och barns trygghet. Att arbeta med hållbar utveckling är svårt, säger de, och det kan till exempel leda till konflikter i ett arbetslag om en person vill arbeta mer med det än vad de andra i arbetslaget vill.

En stor del av den energi som används till uppvärmning, elproduktion eller fjärrvärme kommer från förbränning. En del av bränslet är avfall, såsom t.ex. sopor, plaster medan en ansenlig del är biomassa. Vid förbränning bildas primärt koldioxid, vatten och andra gaser men obrännbara ämnen bildar partiklar som kallas aska, och delas in i två huvudkategorier, botten- och flygaska. Bottenaskan ansamlas i botten av brännkammaren, medan de partiklar som dras med av rökgaserna kallas flygaska. Aska som fastnar på värmeöverförande ytor minskar värmeöverföringen och därmed verkningsgraden hos anläggningen (Niklasson & Davidsson 2009). För att påverka askans komposition och egenskaper kan bränsleadditiv tillsättas bränslet. Anledningarna är både miljömässiga och ekonomiska. Vid förbränning av avfall innehåller bränslet ofta klor (Cl) samt alkalimetaller (litium (L), natrium (Na) och kalium (K)), vilka tillsammans bildar kraftigt korrosiva klorider, som bidrar till korrosion och beläggningar som hindrar värmeöverföring, och minskar verkningsgraden. Särskilt problematiskt i samband med korrosion är föreningarna KCl (kaliumklorid) och natriumklorid (NaCl) vid höga temperaturer (Davidsson 2011). Tillsatser av additiv kan även reducera risken för agglomeration, att askpartiklar i bädden fastnar/klibbar i varandra och bildar större partiklar och binder fast i sanden. Detta skapar stora problem i fluidbäddar då fluidiseringen minskar, vilket försämrar omblandningen och förbränningen. För att undersöka om halterna av klor, små partiklar med en aerodynamisk diameter på under 10 μm, samt mängden hårt sittande beläggningar kan reduceras utfördes försök med två svåra bränslen. Ett var returvirke från husrivningar (RT-flis), innehållande plast-, färg-, tapetrester mm. Det andra var hushållsavfall framställt på syntetisk väg (SA). Bränslena provades rent, samt med tillsats av svavel respektive kaolin. Resultatet från denna studie visar att tillsatser i bränslet av additiven svavel och kaolin klart sänker halten av partiklar med en aerodynamisk diameter på under 10 μm. Detta minskar vidhäftigheten/klibbigheten, förmågan att fästa på ytor, hos smältor och beläggningar. Klorhalten i beläggningar och askor sjönk markant, särskilt för klorhalten i beläggningar från RT-flis. Sänkt klorhalt innebär reducering i korrosionshastigheten och vidhäftigheten. Även beläggningarna som satt hårt fast minskade med additiv, medan de löst sittande ökade, vilket minskar behovet av tuffare och mer (för anläggningen) tärande ask- och beläggningsbekämpande metoder, såsom ånginsprutning under högt tryck. Alla resultaten är totalt sett positiva för både ekonomi och miljö med ökad verkningsgrad och mindre slitage, vilket innebär mindre behov av att bryta nytt material.

Hållbar utveckling handlar om samspelet mellan tre dimensioner av hållbarhet; social, ekologisk och ekonomisk. Enligt Boverkets vision för 2025 ska allt byggande vara hållbart med fokus på livskvalitet, god hälsa, hushållning med resurser och flexibilitet. Allt husbyggande och allt boende innebär ingrepp i naturens kretslopp. Genom medvetna val av material och metoder kan dessa ingrepp minskas och gynna utvecklingen för hållbart byggande. LEVA Husfabrik tillverkar nyckelfärdiga koncepthus hus i massivträ. Företaget har en uttalad vilja om att mot kund tydliggöra hur deras materialval påverkar hållbarhet. För att gå LEVAs vilja till mötes utreder rapporten begreppet hållbarhet, företagets materialval samt materialets betydelse för en generell husköpare. Ett hus från LEVA sätts också i jämförelse med ett traditionellt träregelhus för att identifiera skillnader gällande hållbarhet. Litteraturstudier, intervjuer samt en enkätundersökning ligger till grund för rapportens arbete. Hållbarhet har visat sig vara ett komplext begrepp som är svårt att mäta och bedöma. Utifrån de aspekter av hållbarhet som i rapporten behandlas, anses ett LEVA-hus vara en bra produkt. Enkätundersökningen visar att materialval har stor betydelse för många kunder, men är för de flesta inte en avgörande faktor. Enkäten visar också att kunderna förväntar sig att husleverantören gör bra materialval med hänsyn till miljöaspekter, snarare än att kunden själv ska göra valen. Jämförelsen visar att ett hus från LEVA är bättre än ett träregelhus gällande aspekter som kopplas till social och ekologisk hållbarhet. Ett träregelhus är billigare än ett LEVA-hus, men då priset endast är en del av den ekonomiska hållbarheten, bedöms de lika ur ett ekonomiskt perspektiv. Förbättringsmöjligheter gällande material och miljömärkning har identifierats och presenteras i rapporten. / Sustainable development is about the interaction between the three dimensions of sustainability; social, ecological and economic. Swedish Building Authority “Boverket”, has a vision for 2025, saying that all construction will be sustainable with a focus on quality of life, good health, conservation of resources and flexibility. All building construction and accommodation has impact on nature. A conscious choice of building materials and methods, can reduce the impact and promote sustainable construction.   LEVA house factory is a manufacturer of pre-fabricated houses made of solid wood. The company has a stated will to make clear to the customer how their materials are doing regarding sustainability. This report is investigating the concept of sustainability, the company´s building materials and the material´s importance for a general customer. A house from LEVA is also compared to a traditional wooden house to identify differences regarding sustainability. Literature studies, interviews, and a web based survey are the basis for this report. Sustainability has turned out to be a complex concept and is difficult to assess. According to the aspects we have analyzed in the report, a LEVA house is considered a good product. The results from the survey shows that building materials is of great importance for many customers, but for most people not a decisive factor. The survey also shows that customers expect the construction company to make good choices regarding environmental aspects, rather than making the decisions themselves. The comparison shows that a LEVA house is better than a regular wooden house regarding aspects linked to social and ecological sustainability. A wooden house is considerably cheaper than a LEVA house, but as the price only is a part of the economic sustainability, the two houses are judged equally from an economic perspective.  The report presents improvement opportunities within building materials and eco labeling.

Denna studies syfte är att undersöka förskolepedagogers förhållande till hållbar utveckling ioch delvis utanför förskoleverksamheten. Frågeställningarna är “hur beskriver förskollärare sin syn på hållbar utveckling” och “hur beskriver förskollärare sitt arbete för en hållbar utveckling”. Metoden som användes för att undersöka dessa frågor är kvalitativa intervjuer. Tre arbetande förskollärare intervjuades. Pedagogerna beskriver i resultatet att de ser ekologi, sociala relationer och ekonomi samt hälsa som aspekter av hållbar utveckling. Pedagogerna beskriver sitt arbete för hållbar utveckling som dels ett ständigt närvarande förhållningssätt men också genom en rad olika aktiviteter. Dessa aktiviteter är bland annat konflikthantering och relationsbyggande, återvinning och naturvård, kompostering och odling samt utflykter och naturmöten. Resultaten visar att pedagogerna bedriver en normerande undervisning med fokus på dels sociala aspekter som etik och hänsyn för varandra och dels natur och miljövårdsfrågor.

No description available.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad som framträder som SO i lärares tal om undervisning som handlar om hållbar utveckling. För att ta reda på detta har kvalitativa intervjuer gjorts med ett antal lärare. Lärarna som deltagit i studien arbetar alla inom F-3 klass samt att de bedriver undervisning i SO. Min första forskningsfråga handlar om vad lärarna förknippar med begreppet hållbar utveckling. Flera av lärarna i denna studie associerar direkt till att vi ska ha en värld som håller länge, medan några av lärarna spontant tänkte på sopsortering och återvinning av olika slag. Det som framträder som SO i undervisning kring hållbar utveckling är bland annat, att lärarna arbetar mycket med miljöfrågor utifrån elevernas vardag. Något som alla respondenter i denna studie har gemensamt är att de arbetar mot den ekologiska delen av hållbar utveckling, alltså värna om jordens natur och miljö. Sista forskningsfrågan i denna studie handlar om svårigheter/utmaningar som framträtt via intervjuerna, kopplat till SO-undervisning. En svårighet/utmaning som framträtt är, att få nyanlända elever att förstå både det praktiska och de teoretiska delarna när det handlar om hållbar utveckling. / <p>SO</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Uppsala kommun arbetar med jämställdhet och miljömässigt hållbar utveckling inom trafikplaneringen. Tyngd har legat vid hur begreppen uppfattas, prioriteras och implementeras. För att svara på syftet har fem planeringsdokument analyserats och en gruppintervju har utförts med trafikplanerare på Uppsala kommun. Resultaten visar att den miljömässiga hållbarheten ges mer plats i trafikplaneringen. Delvis på grund av miljöfrågans tyngd, men även på grund av att mer resurser och kunskap finns kring denna fråga. Inom aspekten miljömässig hållbarhet arbetar kommunen mycket med att försvåra bilanvändning och uppmuntra till hållbara transportsätt. Jämställdhet ges väldigt lite plats inom trafikplaneringen men hos trafikplanerarna framkommer under intervjun en medvetenhet angående vad som brukar räknas som jämställdhetssatsningar. Tydligt framträdande är också hur trafikplanerarna har en uppfattning om att arbete med miljömässigt hållbara transporter, i längden leder till att jämställdhet gynnas. Det finns ingen ovilja mot att arbeta med jämställdhet men resurser och kunskap saknas. Generellt framträder att det ofta krävs att en samhällelig vinst kan göras, för att direktiv ska implementeras.

Bakgrund: Bakgrunden till studien grundas i ett intresse för hållbar utveckling och vilket förhållningssätt vi som blivande förskollärare bör ha för att kunna påverka och bidra till ett fortsatt lärande för hållbar utveckling i barnens vuxna liv. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger agerar i arbetet utifrån barns delaktighet och inflytande i en Grön Flagg förskola. Studien syftar även till att undersöka hur pedagogernas förhållningssätt påverkar barnen i arbetet för hållbar utveckling. Metod: Studien bygger på kvalitativa metoder där observationer har gjorts på alla pedagoger och en fokusgruppsintervju har genomförts med tre pedagoger. Resultat: Resultatet av studien synliggör att pedagogernas förhållningssätt har betydelse för hur barn ges delaktighet och inflytande i arbetet för hållbar utveckling. Resultatet visar också att pedagogerna är engagerade i att arbetet bedrivs på ett lustfyllt sätt för att ge barnen möjlighet till ett lärande på längre sikt. Det framkommer en skillnad på hur barnen ges delaktighet och inflytande.

Den här studien handlar om att undersöka hur man genom grafisk design och nudging kan få ett urval svenskar att äta insekter. Jag har genomfört en visuell research och en surveyundersökning. I den visuella researchen undersöktes de designelementen som ett antal livsmedelsförpackningar med insekter har, som säljs i västvärlden idag. I surveyundersökningen studerades det vart gränsen går för att visa insekter på livsmedelsförpackningar genom olika designelement. Resultatet visade att det finns sköra gränser för hur man får kommunicera innehållet insekter genom grafisk design. Det är mer specifikt svårt att sälja förpackningar i västvärlden där man kommunicerar insekter genom bilder och lättare genom text och illustration.

Allt fler har börjat kritisera det vardagsliv som vi i utvecklade länder lever, där hög konsumtion, flygresor och annan markant klimatpåverkan blivit vardag (Claesson, 2018). 2018 var året som Sverige upplevde värmerekord med följder som både torka och bränder. Sommarens extrema väder har bidragit till att klimatet fått mer fokus i samhällsdebatten, och både privatpersoners och företags påverkan på klimatet har blivit föremål för diskussion (Frid, 2018). Diskussionen har även blivit aktuell inom besöksnäringen. Turistsektorn lyfter fram dess påverkan på miljön och det är en av de största utmaningar som beslutsfattare inom besöksnäringen står inför idag, både regionalt, nationellt och internationellt (Tillväxtverket, 2019). Syftet med studien har således varit att undersöka hur svensk besöksnäring på landsbygden arbetar med en hållbar utveckling ställt i relation till Agenda 2030. Hur arbetar den svenska besöksnäringen idag med hållbarhet och hur verkar den i en av vår tids mest komplexa omställningar? För att besvara detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex personer som är verksamma i sex olika populära turistdestinationer på den svenska landsbygden. Dessa turistdestinationer ligger till grund för studiens empiriska material. Resultatet visade att det är ett begränsat antal anläggningar som aktivt arbetar med hållbar utveckling inkorporerat i verksamheten, även om allt fler har börjat arbeta mer aktivt med hållbarhet. Studien bidrar till en djupare förståelse kring den svenska besöksnäringens arbete med hållbarhetsfrågor, samt hur det skiljer sig utifrån verksamheternas geografiska läge. Studien bidrar också med ett kunskapsunderlag för hur den svenska besöksnäringen kan utvecklas för en mer hållbar framtid.