<p>En hållbar utveckling definierades av Brundtlandkommissionen inför FN:s världskonferens om miljö och utveckling som <em>”…en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”</em>. Begreppet innefattar hänsynstagande till ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, något som företag kan presentera genom hållbarhetsredovisning. Definitionen är ett bra exempel på hur komplext begreppet är och ger utrymme för tolkningar, vilket gör att företag som anammar idén själva kan bestämma hur de ska arbeta med hållbarhetsfrågor. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva och analysera vilka faktorer företag på Stockholmsbörsen väljer att redogöra för i presentationen av sitt ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvarstagande, och om det går att urskilja något mönster i valet av faktorer beroende på företags storlek.</p><p>                      För att besvara syftet granskades presentationen av hållbarhetsarbete i såväl hållbarhets- och årsredovisningar som hemsidor för ett urval av företag, av olika storlek, på Stockholmsbörsen. Granskningen gjordes med hjälp av Global Reporting Initiatives (GRI) ramverk för hållbarhetsredovisning. Resultaten visar att spridningen är stor i vad och vilken utsträckning företagen redovisar, men att de större företagen redovisar mest. Spridningen kan bero på att det inte är lagstadgat för andra än statliga företag att utforma hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Oavsett legalt krav eller inte på att anamma själva redovisningsprincipen är det upp till företag som använder sig av GRI att själva välja vilka riktlinjer inom ramverket som ska redovisas. För att fler företag ska implementera och redovisa hållbarhetsarbete, och därmed bidra på vägen till en hållbar utveckling, kan ett lagstadgande vara nödvändigt för samtliga företag. Dels att utforma hållbarhetsredovisning enligt GRI, dels att lagstadga vissa av riktlinjerna inom ramverket.</p>

En hållbar utveckling definierades av Brundtlandkommissionen inför FN:s världskonferens om miljö och utveckling som ”…en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Begreppet innefattar hänsynstagande till ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, något som företag kan presentera genom hållbarhetsredovisning. Definitionen är ett bra exempel på hur komplext begreppet är och ger utrymme för tolkningar, vilket gör att företag som anammar idén själva kan bestämma hur de ska arbeta med hållbarhetsfrågor. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva och analysera vilka faktorer företag på Stockholmsbörsen väljer att redogöra för i presentationen av sitt ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvarstagande, och om det går att urskilja något mönster i valet av faktorer beroende på företags storlek.                       För att besvara syftet granskades presentationen av hållbarhetsarbete i såväl hållbarhets- och årsredovisningar som hemsidor för ett urval av företag, av olika storlek, på Stockholmsbörsen. Granskningen gjordes med hjälp av Global Reporting Initiatives (GRI) ramverk för hållbarhetsredovisning. Resultaten visar att spridningen är stor i vad och vilken utsträckning företagen redovisar, men att de större företagen redovisar mest. Spridningen kan bero på att det inte är lagstadgat för andra än statliga företag att utforma hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Oavsett legalt krav eller inte på att anamma själva redovisningsprincipen är det upp till företag som använder sig av GRI att själva välja vilka riktlinjer inom ramverket som ska redovisas. För att fler företag ska implementera och redovisa hållbarhetsarbete, och därmed bidra på vägen till en hållbar utveckling, kan ett lagstadgande vara nödvändigt för samtliga företag. Dels att utforma hållbarhetsredovisning enligt GRI, dels att lagstadga vissa av riktlinjerna inom ramverket.

No description available.

Den här undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hållbar utveckling från några elever i slutet av skolår 5. Dessa har jämförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlärningens processer. Utifrån de två gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vår undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvärderingar Tema tillståndet i världen samt att elevernas tankar är fragmentariska och att de känner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har även sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hållbar utveckling, nämligen ekologiska, ekonomiska och sociala.

Syftet med denna undersökning är att via en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer belysa hållbar utveckling i ett socialt sammanhang i skolan. Hur resonerar lärare och elever om den sociala miljön och språket i skolan? Lärarna har skilda uppfattningar om hur det sociala klimatet är och eleverna använder ett fult språk till varandra men tar det oftast inte på allvar. Flera elever uttryckte att de vill ha ordning och reda samt lugn och ro i skolan. Vår slutsats är att både lärarna och eleverna kan ha blivit "hemmablinda" och därför inte tycker att den sociala miljön i skolan är så hård som vi upplever. Det kan också vara så att den naturliga språkutvecklingen har bidragit till att de fula och kränkande orden har kommit in i vardagen. Det är enligt oss viktigt att alla i skolans värld arbetar för en hållbar utveckling i ett socialt sammanhang och att det genomsyrar läraren själv samt undervisningen.

Detta arbete handlar om vikten av att elever utvecklar en förståelse för resurshantering och ekologiska processer i naturen. Denna förståelse är betydelsefull för en ekologiskt hållbar utveckling. Hållbar utveckling innefattas även av sociala och ekonomiska aspekter, vilket jag även tar upp i min litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats. I sex intervjuer med elever i 10-11 års ålder har jag undersökt vilken förståelse de har för processer som återvinning och kretslopp. Jag har även ställt frågor kring hur skolan bidragit till denna förståelse samt hur de använder skogen och skolträdgården som lärmiljö. Resultatet visar att eleverna var medvetna om att material kan återvinnas, men de hade ingen utvecklad förståelse för varför det är viktigt att återvinna. Ekologiska processer som kretslopp är svåra att uppfatta för elever i denna ålder, vilket också märks i resultatet. Slutligen visar också min undersökning att undervisning utomhus inte alltid leder till att eleverna tar till sig de kunskaper som läraren avser.

Denna studie inriktar sig på bevarande av åkermarksareal utifrån ett hållbart resurshanteringsperspektiv. Syftet är att analysera förutsättningarna för åkermarkens bevarande genom en kartläggning av faktiskt och önskvärt handlingsutrymme på regional nivå i Sverige. Studien utgår ifrån ett induktivt förhållningssätt men har fäste i vetenskaplig litteratur om lagar/reglers efterlevnad och implementeringsbarriärer. Det empiriska materialet bygger på en metodikkombination. Intervjuer har utförts vid Östergötlands länsstyrelse för att kartlägga det praktiska, upplevda samt önskvärda handlingsutrymme för åkermarkens bevarande.  En textanalys av lagar, mål -och policydokument har kompletterat intervjuanalysen genom att synliggöra den regionala nivåns formella handlingsutrymme i frågan. Studien synliggör bristerna i regionalt handlingsutrymme men även betydelsen av detta. Studien framhåller vikten av att stärka upp regionala och nationella instrument i frågan och att inte bortse från åkermarkens vikt ur ett hållbart perspektiv.

I studien undersöks hur användbart materialet och modellen Ät S.M.A.R.T. är för att elever i grundskolan ska få möjlighet att nå upp till de kunskapskrav som presenteras som mål i kursplanen, vilket stöd det ger lärarna att ge förutsättningar för detta samt vilket resultatet blir av användningen. Syftet är att validera användningen av materialet Ät S.M.A.R.T. i hem--‐ och konsumentkunskapsundervisningen i grundskolan. För detta har flera metoder använts. Dels har teoretiska analyser av innehållsvaliditeten hos materialet genomförts genom att undersöka materialets samstämmighet till kursplan och kunskapsformer. Även kvalitativa intervjuer med lärare har genomförts för att skapa en bild av det praktiska användandet. Resultatet ger en bild av lärarnas användande av materialet och deras arbetssätt som bland annat består av större arbetsområden med både praktiska och teoretiska inslag, med kompletterande material och arbetsformer. Resultatet från analyserna av innehållsvaliditeten visar att materialet i tillräcklig grad samstämmer med kursplaner och kunskapsformer för att en användning ska vara befogad. Detta leder till en diskussion om att materialet inte ensamt kan användas för att eleverna ska nå kursplanens mål och utveckla kunskapsformer. Även materialets fördelar och sätt att användas diskuteras, samt vikten av att generellt validera användningen av material som används i undervisning.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka uppfattningar som finns angående möjligheter och begränsningar för användandet av informations- och kommunikationsteknik med ett perspektiv på hållbar utveckling i grundskolan. Uppsatsen tar avstamp i kvalitativ metod vilken använts vid intervjuer av lärare och IT-pedagoger. Intervjuresultatet visar på att lärare ställer sig positiva till IKT. Lärarna anser även att hållbar utveckling är betydelsefullt. Samtliga intervjuade påpekar vikten av att ha ett tydligt syfte bakom IKT-användande. Utbildningsnivån bland lärare är relativt låg både i fråga om HUT och IKT. Lärare efterfrågar därför ytterligare kompetensutveckling. Studien visar att IKT-verktyg ger stora möjligheter att utveckla och variera undervisningen och att fortbildning för lärare är viktig för att utveckling ska kunna ske.

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lärande. I uppsatsen presenteras begreppet hållbar lärandemiljö som innebär ett klassrumsklimat där lärare arbetar med ett längre tidsperspektiv i åtanke, alltså hur ett gott klassrumsklimat kan upprätthållas över lång tid. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, med människors individuella bakgrunder i åtanke. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad en lärare kan göra för att skapa en hållbar lärandemiljö, samt hur olika lärare ser på elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie och resultatet är hämtat från två vetenskapliga databaser. Vi har analyserat sju vetenskapligt granskade artiklar för att få fram vårt resultat, som vi sedan har delat upp tematiskt. Utifrån resultatet kan det utläsas att ett förebyggande arbete, god planering och en positiv elevsyn är nyckeln till att skapa ett gott klassrumsklimat. Resultatet visar att en lärare som möter sina elever positivt även får ett positivt bemötande tillbaka. Det visar sig även att lärares bedömning av elevers beteende i stor utsträckning är kontextuell och beroende både av omkringliggande omständigheter samt läraren själv.