Today, the tourism sector is the fastest growing industry in the world and also includes one of the foremost for instance in the number of work and added tax. The sector entails a lot of positive factors but also negative consequences, such as overexploitation and wear on natural areas. However, even the visitor industry contributes to smaller localities boost by creating new jobs where depopulation occurs. This study focuses on the town Kisa in Kinda Municipality. The purpose of the study is to highlight the importance of tourism for migration to a town and to show the importance of developing sustainable destinations. In the results of this study it emerges that more job opportunities are requested by respondents for increasing Kisas attractiveness. Given that employment is increasing the most in the tourism sector today, the town should focus even more on tourism. Kisas profile should be clarified. Today there is a negative image of the destination, from the bank robbery and police murders in 1999. This image should be replaced and reinforce positive. Many respondents associate the town with the ski resort Tolvmannabacken and this could be the local brand. However, I believe that they need to diversify and offer year-round activities, rather than at present only winter activities if they are to become Kisas symbol outward. With a strong brand and a distinctive profile, Kisa will be able to attract more visitors and potential migrants in the long term. To become more sustainable as a destination, Kisa should invest more on ecotourism, reduce seasonality through better marketing of off-season and by working harder to achieve sustainability certifications. / I dag är turismsektorn den mest snabbväxande industrin i hela världen och hör även till en av de främsta inom bland annat antal arbeten och skatteintäkter. Sektorn för med sig mycket positivt men även negativa konsekvenser, såsom överexploatering och slitage på naturområden. Dock kan även besöksnäringen bidra till mindre orters uppsving genom att skapa nya arbetstillfällen där avfolkning sker. Denna studie fokuserar på orten Kisa i Kinda kommun. Syftet med förliggande studie är att belysa betydelsen av turism vid inflyttning till en ort, samt visa på vikten av att destinationer utvecklas hållbart. I resultatet av denna studie framkommer det att arbetstillfällen efterfrågas av respondenterna för att öka Kisas attraktionskraft. Med tanke på att sysselsättningen ökar mest inom turistsektorn i dag bör orten satsa ännu mer på turism. Kisas profil bör göras tydligare. I dag finns en negativ image av orten, från bankrånet och polismorden 1999. Denna image bör bytas ut och förstärkas av något positivt. Många respondenter förknippar orten med skidanläggningen Tolvmannabacken och denna skulle kunna bli ortens varumärke. Jag tror dock att de måste bredda sig och erbjuda året-runt aktiviteter, i stället för i dagens läge bara vinteraktiviteter om de ska bli Kisas symbol utåt sätt. Med ett starkt varumärke och en tydlig profil, kommer de att kunna attrahera fler besökare och potentiella inflyttare på sikt. För att bli mer hållbara bör Kisa satsa mer på ekoturism, minska säsongsvariationerna genom bättre marknadsföring av lågsäsonger och genom att arbeta hårdare för att erhålla hållbarhetscertifieringar.

Byggemenskap är ett begrepp, direkt översätt från tyskans ”baugemeinschaft”, som innebär att en grupp människor i egen regi planerar, låter bygga och använder en byggnad. Denna byggform som varit mycket framgångsrik i Tyskland sedan en tid, har så smått spridit sig till Sverige och resulterat i bl.a. ett bostadshus i Malmö som vann Sveriges främsta arkitekturpris, Kasper Salin-priset, år 2009. Byggformen och konceptet byggemenskap har ännu inte etablerat sig på den svenska marknaden men intresset växer då det finns flera fördelar för samhället och dess medborgare. Med detta arbete ringar vi in och lyfter fram vad byggemenskaper är, vad det medför och vilken plats det kan ta i dagens bostads- och samhällsplanering. Vi undersöker om det finns hinder som kan vara en bidragande anledning till att konceptet inte utvecklats i Sverige och Karlstad, och vad man på kommunal nivå kan göra för att underlätta byggemenskapers framgång. För att se vad en byggemenskap kan resultera i på en given plats utför vi ett projekt med en fiktiv grupp (byggemenskap), där vi kombinerar byggemenskapens mål med mål framtagna för hållbar stadsutveckling. Byggemenskapen (den fiktiva) har sin utgångspunkt i en grupp småbarnfamiljer som vill skapa sitt eget boende i staden istället för att bygga var sin villa på landet, vilket är en mycket tydlig trend för denna målgrupp. Projektområdet utgörs av tomten Sköldpaddan 6, i stadsdelen Haga i Karlstad, som är en central och attraktiv tomt med närhet till stadens många funktioner och kvalitéer. Projektområdet utformas för att uppfylla både gruppens och samhällets mål. För att länka samman och göra gemensam sak av några av de samhällsenliga målen, gruppens mål och egna intressen, kom vi fram till två stycken fokusområden; ytor och trafik. Yteffektivitet är ett nyckelord i staden med många funktioner på liten yta som skall ge en bra helhet. Bilen används av många, även i staden, och det är inte en hållbar situation. I utformandet av området ersätts den privata bilen med en bilpool och användandet av cykeln främjas. Byggemenskaper skapar och bygger sina egna hem och förverkligar sina drömmar samt bidrar till att utveckla staden i en positiv riktning. Byggemenskap som planeringsverktyg för stads- och samhällsplanerare handlar först och främst om mångfald och brukardeltagande. Varje byggemenskap är unik och det är det som skiljer sig från det ”konventionella byggandet” där bostadsbyggandet ser mer likriktat ut. Genom konceptet byggemenskap har man ett intressant verktyg vilket ligger i linje med nationella och kommunala mål i den mån att det bidrar till blandad bebyggelse och upplåtelseformer, ökat engagemang och brukardeltagande. Det Karlstad kommun kan göra för att hjälpa, bidraga och underlätta för byggemenskaper är att utbilda och informera internt, till att börja med, och även sprida kunskap och skapa intresse bland allmänheten genom seminarier och dylikt. Man bör även ta kontakt med ”Föreningen för byggemenskaper” som vill agera plattform för byggemenskaper i Sverige och som sitter på mycket kunskap. Det finns inget som hindrar en utveckling av konceptet byggemenskaper, men om kommunen tror på konceptet och vill uppmuntra till det så kan man ta vissa åtgärder som bland annat att avsätta tomter och områden för att markanvisa speciellt för byggemenskaper. / Buildingcommunity is a concept, directly translated from the German "baugemeinschaft," which means that a group of people plan, build and use a building together. This structural form which has been very successful in Germany for some time, has somewhat spread to Sweden and resulted in such a residential building in Malmö, who won Sweden's top architecture prize, the Kasper Salin Prize, in 2009. The way of building and “concept” of buildingcommunity have not yet established itself on the Swedish market but interest is growing when there are several benefits to the community and its citizens. With this work we target and highlights what buildingcommunities are, what it entails and what place it can take in today's residential and society planning. We examine whether there are obstacles that can be a contributing reason why the concept is not developed in Sweden and Karlstad , and what one, at the municipal level, can do to facilitate buildingcommunities success. To see what a buildingcommunity can result in at a given location, we carry out a project with a fictional group (buildingcommunity), combining the communities goals with goals developed for sustainable urban development. The fictional buldingcommunity has its origins in a group of families (with small children)who want to create their own accommodation in the city instead of building a country villa, which is a very marked trend for this target group. The project area is Sköldpaddan 6, in the district of Haga in Karlstad, which is a central and attractive property close to the many features and qualities in the city. The project area is designed to meet both the group and the goals of society. To link together and make common cause of some of the social league goals, team goals and own interests, we came up with two focus areas: space and traffic. Space efficiency is a key word in the city with many features in a small space that will provide a good overview. The car is used by many, even in the city, and it is not a sustainable situation. In shaping the area, the private car gets replaced by a carpool and the use of the bicycle is promoted. Buildingcommunity create and build their own homes and live out their dreams and contribute to the development of the city in a positive direction. Buildingcommunity is a planning tool for urban and community planners, where it is first and foremost about diversity and user participation. Each buildingcommunity is unique and it is different from the "conventional construction" where residential construction looks more similar. Through the concept of buildingcommunity, one has an interesting tool. Buildingcommunity is in line with national and local objectives to the extent that it contributes to mixed housing and tenure, engagement and user participation. What the Karlstad municipality can do to help, contribute and facilitate buildingcommunities is to educate and inform in-house, to begin with, and also spread awareness and generate interest among the public through seminars and so forth. One should also contact the "Association of buildingcommunities" who want to act as a platform for buildingcommunities in Sweden and who also possess in a lot of knowledge. There is nothing to prevent a development of the concept buildingcommunity, but if the municipality believes in the concept and wants to encourage it, one can take certain measures including allocating plots and areas of land especially for buildingcommunities.

Titel: Corporate Social Responsibility inom fastighetsbranschen, en fallstudie om bostadsföretaget Bostad AB Mimer Seminariedatum: 2013-05-29 Högskola: Mälardalens högskola, Västerås Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik (EST) Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15hp (FÖA300) Författare: David Berg, Alexandra Bredahl, Kristoffer Karlsson Examinator: Cecilia Erixon Handledare: Birgitta Schwartz Sidantal: 36 Bilagor: 4 Nyckelord: CSR, kommunalägda bostadsföretag, hållbar utveckling, samhällsansvar Frågeställning: • Hur och varför arbetar Mimer med CSR? • Hur kombinerar Mimer affärsmässighet med samhällsansvar? • Vilka förbättringsmöjligheter finns i Mimers CSR-arbete? Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen varför ett kommunalt bostadsföretag som Mimer väljer att investera i hållbar samhällsutveckling samt undersöka om det finns något samband mellan samhällsansvar och ekonomisk vinst. Metod: En kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats som genomfördes med  semistrukturerade intervjuer från ett urval av anställda på ett kommunalägt bostadsföretag. Slutsats: För att uppfylla sitt lagliga ansvar om att agera utefter affärsmässiga principer måste ett kommunalägt bostadsföretag som Mimer kombinera ett  miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att kombinera dessa delar kan Mimer agera som ett ansvarsfullt företag och uppfylla intressenternas förväntningar och krav. Mimer använder CSR som en sätt att förbättra sitt anseende och skapa ekonomisk vinning på lång sikt. Genom att kommunicera detta internt och externt kan Mimer stärka sitt varumärke och skapa konkurrensfördelar. För att kunna utvecklas ytterligare kan Mimer engagera sig i olika samarbeten för finna nya vägar att utveckla sitt CSR-arbete. De CSR-projekt som Mimer idag arbetar med ökar efterfrågan till bostadsområdena, samtidigt som de ökar värdet på fastighetsbeståndet. Detta är resultatet av ett affärsmässigt hållbarhetstänk där Mimer arbetar långsiktigt för företaget och kundernas bästa.

The building and plant sectors represent a large part of Sweden’s energy use. Putting energy requirements in public procurement as a tool for reducing energy consumption in the building and plant sectors is therefor an opportunity that operators can take advantage of. The aim of this thesis was to map the energy requirements in procurement that operators in the public sector use today in building and plant projects. The analysis was made with respect to if the energy requirements corresponded to the parts with large energy use in building and plant projects and also in which way energy requirements in procurement are written in the contract. From the mapping were also good examples further investigated to serve as recommendations to operators who want to develop their work with energy requirements in procurement. The study show that participants in the building sector use the greatest number of energy requirements in the operational phase of the building, which studies have shown to be the phase with greatest energy use. The plant sector uses most energy requirements for fuel, vehicles and machinery used in the construction phase. Building materials are also a major energy user in both sectors, but neither of them has energy requirements for that. Both sectors consider more requirements on the service that the contractor shall perform than on the contractor. The study also shows that efforts to make sure that the requirements are fulfilled are a critical point where there are major flaws today. The best operators identified in case studies are Dalarna County, Akademiska Hus, Transport Administration and Tyreso municipality. Based on the mapping, these operators all proved to have distinctive energy requirements or working method with energy requirements in contracts.

I dagens media kan vi dagligen läsa om miljö och miljöpåverkan. Hur vår livsstil bidrar till olika konsekvenser för natur och djur. Hållbar utveckling är ett begrepp som nämns i och med detta. Återvinningen är en del i arbetet med att nå hållbar utveckling, där syftet med återvinningen är att använda sig av det material som redan finns för att skapa nytt material. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) så ska pedagogerna utveckla barns förståelse för de olika kretsloppen och hur människor, samhälle och natur påverkar varandra. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskolorna arbetar med återvinning, samt synliggöra pedagogernas syn på det. Involveras barnen i arbetet? Vilka möjligheter finns det med arbetet med återvinning? Ser pedagogerna några hinder? Hur viktigt anser de att återvinning i förskolan är för miljön? Metoden för studien är en kartläggande undersökning med enkät samt kvalitativ intervju som komplement. Den baseras på en mindre kommun i Södermanlands län där 5 centrala och 2 landsbygd förskolor ingick i studien. Resultatet visar en enighet i svaren kring återvinning bland personalen. Dock med vissa skillnader.

I den svenska skolan ska elever utbildas för hållbar utveckling. Eleverna bör då enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tänkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstår konsekvenser av de beslut som människor behöver ta vad gäller miljö- och framtidsfrågor, både lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns när det gäller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar ställning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever på femte terminen på det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvämligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta ställning i dessa. De ändrade gärna sina utgångsståndpunkter och det kan tolkas som om eleverna sökte konsensus. För att eleverna ska bli de kritiskt tänkande demokratiska medborgare som lärande för hållbar utveckling strävar mot måste de få tillfällen att öva på att diskutera och att ta rationella beslut.

No description available.

Companies must constantly adapt to new concepts emerging in society. Socialresponsibility and sustainable development are modern concepts of today and offer avariety of activities to choose from. Therefore companies ask themselves: what areour goals and how do we reach them?The purpose of this study is to examine the possibility of creating a simplifiedmodel,targeted towards management for prioritization and decisions on variousinvestmentspromoting the environment. The research focuses on companies from themanufacturing industries. To gain better understanding of how companies’ work onthese issues interviews was held with Environmental- and CSR-managers. CEO wasinterviewed to learn how decisions of investments related to environmental- andsustainability issues were made. ISO 26000, a standard for social responsibility, and “Creating Sustainable Value”, amodel describing how working with sustainability can increase the value of thecompany, was used as a theoretical base. The study concluded that this model couldact as a tool for companies looking to take a holistic approach in their sustainabilityeffort. Two organizational structures within CSR were investigated and the resultshows that they either integrated the issue into the entire organization or chose toplace it into one single group. Both types work well as long as it is clear whichstructure the companies have chosen and the purpose of it. To motivate companies to work more actively with sustainability issues newlegislation will have the greatest effect. Also the concept of investments promotingthe environment needs to be clearer and better defined so that it easier can beincluded in the economic calculations.

Denna litteraturstudie har syftat till att synliggöra användningspotentialen av aska kopplat till ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Aska, som klassas som en avfallsprodukt, används idag i stor omfattning i olika applikationer. I examensarbetet har en kartläggning gjorts över skillnader i sammansättning mellan olika typer av aska samt vilka regelverk som gäller vid användning av aska. Vidare har sex användningsområden för aska studerats och i arbetet klargörs vilka vinster, såväl ekonomiska som miljömässiga, och miljörisker som finns förenade med att använda aska. Användningsområdena har ställts mot miljöbalkens definition av hållbar utveckling och mot några av Sveriges miljömål för att på så sätt kunna bedöma om askanvändningen bidrar till en hållbar utveckling. Undersökningen visar att totalhalterna av ämnen kan skilja sig mycket åt mellan olika typer av aska. Det finns därför ett behov av en noggrann klassificering och karaktärisering av såväl askor som bränslen. Det finns även ett behov av förtydligade regelverk för askanvändningen samt av vägledningar som miljömyndigheterna kan använda sig av vid tillståndsprövningen. För miljömyndigheterna finns också ett behov av ett livscykelperspektiv där de, förutom lokal miljöaspekter, även bör se över regionala och globala miljöaspekter av askanvändningen. Resultatet visar på att val applikation av aska idag styrs mycket av ekonomiska skäl snarare än av miljömässiga och tekniska skäl. Resultatet visar också att det finns utrymme för lagstiftare och miljömyndigheter att kunna styra användningen, exempelvis med ekonomiska styrmedel, av aska mot en mer hållbar användning. Undersökningen av om askanvändningen bidrar till en hållbar utveckling är en komplicerad fråga men en slutsats som dras av arbetet är att det bidrar till en hållbar utveckling om det tas hänsyn till tre aspekter, nämligen: att alla rekommenderade säkerhetsåtgärder följs, att askan har ett lågt innehåll av miljöstörande ämnen och att val av plats där askan ska användas väljs i enlighet med platsspecifika miljömål. / The aim of this study has been to reveal the potential for using ash from an environmental and sustainability point of view. Ash, often classified as a waste product, is today used to a great extent in many different applications. In this thesis a literature survey has been done in order to map different types of ash and its chemical composition as well as regulation regarding the use of ash. Furthermore, six specific applications for ash have been examined, in terms of advantages and disadvantages, from both an environmental and economic perspective. The six applications have been assessed as to whether or not they are sustainable according to Swedish laws and national aims for sustainable development. The study shows the content differs considerable between different types of ash. Therefore, there is a need for a meticulous classification and characterisation of ash similar to that done for fuels. Furthermore the results show that environmental authorities lack clear guidelines for licensing and approvals, and there is therefore a need for such guidelines. For the environmental authorities there is also a need for a life cycle perspective where they, besides local environmental issues, also should review regional and global environmental aspects of the use of ash. The results also reveal that the choice of what the ash is used for is largely determined by economic factors rather than environmental and technical concerns. However, it is possible for legislators and environmental authorities to guide the use of ash towards more sustainable development, for example with the help of fiscal incentives. How the use of ash can contribute to sustainable development is an issue of some complexity. However, the clear message given is that this could be achieved if the following three aspects are taken into account: if all recommended safety measures are complied with, if the ash contains a low amount of pollutants, and if the decision as to where the ash is to be located is selected according to site-specific environmental goals.

Huvudsyftet med denna studie var att se hur pojkar och flickor hjälper till vid matsituationen i förskolan. Studien är genomförd ur ett genusperspektiv där Hirdmans (2001) teori om genuskontrakt har använts som analysverktyg och resultatet vidare diskuterats ur ett jämställdhetsperspektiv som en aspekt av hållbar utveckling. För att undersöka detta har observation använts som metod. Resultatet visar att både pojkar och flickor hjälper till, ibland på lika sätt och ibland på olika sätt. Genuskontraktet finns till viss del implementerad på avdelningen där observationerna har utförts. Exempelvis har flickorna visat ett större behov av en vuxens åsikt än vad pojkarna har vid vissa situationer vilket i sin tur kan leda till att pojkarna känner en större frihet att ta för sig. Med detta finns en risk att mannen som norm kvarstår i samhället, om pojkarna ser sig som de starka och flickorna ser sig som de svaga, vilket i sin tur försvårar strävan mot jämställdhet och hållbar utveckling. Å andra sidan har några observationer visat på att pojkarna till större del än flickorna vill hjälpa till med avdukningen vilket säger emot en stor del av tidigare forskning som säger att det oftast är flickor som agerar "hjälpredor". Eftersom inte genuskontraktet går att urskilja under alla observationer råder en viss jämställdhet vilket bidrar till en hållbar utveckling.