Syftet är att beskriva dels hur några förskolebarn upplever sitt inflytande och dels hur barns inflytande gestaltas vid en förskola som arbetar specifikt med hållbar utveckling.Det som främst diskuteras är vad barnen har för möjligheter till inflytande genom att ta eget ansvar, stå upp för sina val, uttrycka sina tankar och åsikter, vilken möjlighet de har att påverka vardagen på förskolan samt om de får sin röst hörd av både pedagoger och kamrater. Valet av undersökningen baseras på att det finns lite forskning inom ramen för barns inflytande, demokrati och hållbar utveckling i förskolan. Vilket har fått vårt intresse att öka, för vi vill veta mer om just detta ämne.För att detta ska kunna ske är det väsentligt att barnen redan i förskolan får möjlighet att påverka innehållet i både planerad som oplanerad aktivitet i den dagliga verksamheten. Resultatet visar på att barnen får inflytande i den fria leken, då de har möjlighet till val men att de är begränsade. I förskolans planerade och oplanerade aktiviteter ser vi att barnen inte får inflytande.

Syftet med denna undersökning var att se vad pedagogerna har för förhållande och hur de genom egna erfarenheter definierar hållbar utveckling, samt att få möjlighet att höra hur de arbetar med hållbar utveckling och miljöfrågor i förskolan och därtill även hur de ser att barnen förstått innehållet i arbetet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna och resultatet visar att pedagogernas förhållande skiljer sig lite åt, men en gemensam nämnare är att det till stor del ligger på tankeplanet hos de flesta av dem. När det kommer till barnens förståelse så menar pedagogerna att barnen förstått när de själva börjar ställa mer frågor och när de själva uppmärksammar ämnet.

No description available.

No description available.

The world is in a stage of climate crisis where the average temperature is rising, with consequences such as, melting ice sheets, increasing sea levels, and floods. The climate panel of the UN, IPCC, has stated that this is a reaction of anthropogenic emissions of greenhouse gases. The most important gas is carbon dioxide, which contributes with 80 per cent to the on going climate crisis. The increasing emissions of carbon dioxide are connected to human consumption patterns. This puts pressure on the earth, as humans demand more and more resources. Today the earth needs one and a half year to regenerate the resources humans’ demand of it, by the year 2030 we will need two planets in order to cope with this increasing demand of resources. At a global level it is established that richer countries have a stronger consumption pattern than poorer, and thus generate higher levels of carbon dioxide emissions. The goal of this essay was to examine if this pattern appeared the same at a local level; to see if different socioeconomic profiles lead to variations regarding consumption and thus emissions of carbon dioxide. This study has shown that socioeconomic factors play a part regarding sustainable development, where more wealthy residential areas contribute with higher levels of carbon dioxide emissions than the poorer do. Thus, what this essay has shown is that the global pattern is consistent with the local.

Eftersom jag anser att det är ytterst viktigt att värna om och ta tillvara på vår natur och miljö på rätt sätt, betämde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i våra förskolor är om återvinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att märka någon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor där ett aktivt arbete med hållbar utveckling pågick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville också ta reda på vad hållbar utveckling betydde för förskollärarna och om de arbetade med detta på förskolan. Mina undersökningar visade mig att det går att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende på om pedagogerna inte arbetar med frågor rörande natur och återvinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag såg även att hållbar utveckling som arbetsmetod är en bristvara i förskolor, även förskollärarnas engagemang var lägre än jag väntat mig. / From my wiew it is most important to take care of our environment and that is why I decided to study preschool children and their knowledge of recycling and the lifecycle of different materials. I wanted to find out if children´s thoughts in preschools which worked with environmental issues were different from thoughts of children in preschools that did´nt. My studies showed that there is a slight difference in the environmental awareness of the children, depending on wether or not the teachers are relating to environmental issues in their daily activity with children. Also I wanted to look at the preschool teachers thoughts about sustainable development, and if they applied those in their daily work with children. My results indicated lesser use of the theme, as well as a lower commitment from preschool teachers than I had expected.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur naturen och människans relation till naturen beskrivs i barnböcker, riktade mot förskolan, för att diskutera det i förhållande till utbildning för hållbar utveckling. I föreliggande examensarbete har en ekokritisk studie av materialet genom textanalys gjorts för att analysera hur barnlitteraturen beskriver människans förhållningssätt till naturen. Studiens resultat visar att biocentrismen, som främjar ett samspel mellan människa och natur, är dominerande i litteraturen samt att den senmoderna antropocentrismen, med människan i centrum men med fokus på ett resursvist leverne, var tydligt representerad.      Slutsatsen av studien är att flera av böckerna i urvalet verkar vara möjliga att använda i utbildning för hållbar utveckling då de fokuserar på naturen, visar på mänskligt ansvar samt tillskriver naturen ett egenvärde. Trots att studien har fokus på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling så är även övriga två dimensioner närvarande. Människan uppmanas att vara resursvis vilket kan kopplas till den ekonomiska dimensionen. Böckerna tar också upp den sociala dimensionen genom att visa på moralisk relevans, jämlikhet och rättvisa. Om böckerna ska användas inom utbildning för hållbar utveckling i förskolan bör de ligga som underlag för diskussioner och vidare arbete men kan inte i sig själva bidra till en hållbar utveckling

Titel: Antarktis -utvecklingsmöjligheter och hinder för researrangörer Författare: Dominique Fügedi  Kurs: Turismvetenskap C  Institution: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet  Handledare: Christer Foghagen Problem: Resmålet Antarktis är högst aktuellt idag inte minst då Antarktis har blivit ett allt vanligare dröm resmål för resenären. Antarktis är även en värdefull plats rent vetenskapligt och det finns regler hur man får vistas där . De mänskliga aktiviteterna som förekommer på Antarktis genom turismen dit kan även öka mängden koldioxid i atmosfären och havet, något som kan påverka havsmiljön och dess surhet men även djuren och växterna. Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka utvecklings möjligheter och hinder det finns med resmål som Antarktis för researrangörerna rörande både kunden och researrangörerna utifrån researrangörernas perspektiv. Metod: Uppsatsen har utförts genom tre intervjuer av personal från olika researrangörer med Antarktis med i deras utbud av resor. Intervjuerna har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Studien visade att intresset Antarktis ser ut att växa och utvecklas som resmål samtidigt som det är en relativt liten marknad där man vill hålla turismen småskalig och reglerad för att inte exploatera Antarktis som destination. Det ökade intresset att resa dit har även medfört ett större tryck att bevara Antarktis. Det är hårt reglerat och väl informerat hur man ska bete sig och vad man får göra och inte göra under vistelsen som turist och den mänskliga aktiviteten påverkar inte djurlivet och miljön på Antarktis i större grad, men detta innebär att man fortsätter att följa reglementen och eventuellt hårdare restriktioner kommer att införas som kan bidra till en mer hållbar utveckling där fartygen t.ex. börjar använda sig av en miljö vänligare olja i framtiden. Resorna som researrangörerna har till Antarktis bygger till stor del på kunskap och insikt och tycks exkludera risk, och ses inte som något större hinder då researrangörerna använder sig av en standard risk behandlings alternativ med erfaren och utbildad personal ombord, evakueringsskydd och försäkringar och man identifierar eventuellt risk.

No description available.

No description available.