Bakgrund: Arbetet med hållbar utveckling har ökat väsentligt under det senaste decenniet och många begrepp har tagits fram för att beskriva detta arbete, exempelvis CSR och Triple Bottom Line. Begreppen syftar till att ta hänsyn till de tre delarna ekonomi, miljö och sociala frågor i ett företags verksamhet. Även riktlinjer har skapats för att kunna mäta detta arbete. Global Reporting Initiative, som bildades 1997, är en av de främsta och har under det senaste årtiondet blivit väl etablerat och ett internationellt erkänt ramverk. Även i Sverige redovisar många företag enligt riktlinjerna och år 2007 tog näringsdepartementet ett beslut som innebar att alla statliga bolag nu ska redovisa en hållbarhetsredovisning enligt GRI. Syfte: Syftet med vår uppsats är att jämföra statliga bolag med privata för att se skillnaden i hur de arbetar med hållbar utveckling. Eftersom de statliga bolagen nu har lagkrav på sig, vill vi även se hur skillnaderna ser ut mellan företagen när det gäller användandet av GRI:s riktlinjer. Eftersom olika branscher har olika krav på sig när det gäller dessa frågor, har vi undersökt två miljöpåverkande branscher, gruv- och skogsindustrin, för att se hur dessa förhöll sig till hållbar utveckling och arbetet kring detta. Utgångspunkten av uppsatsen har skett utifrån följande problemformulering: Hur skiljer sig arbetet med hållbar utveckling i statliga jämfört med privatägda företag inom den svenska gruv- och skogsindustrin? Metod: Uppsatsen har genomförts utifrån en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Detta tillvägagångssätt anser vi passar vårt syfte bra, då vi både vill utgå från tidigare teorier men även från empiriskt material. Materialet har samlats in genom telefonintervjuer samt en dokumentundersökning av deras hållbarhetsredovisningar för att se hur väl de tillämpar GRI:s ramverk. Dokumentstudien har genomförts med hjälp av ett poängsystem, för att på ett lättare sätt kunna urskilja vem/vilka som har de mest omfattande hållbarhetsredovisningarna. Resultat: Resultatet av vår studie visar att de finns skillnader mellan hur statliga och privata företag arbetar med hållbar utveckling. De mest utmärkande skillnaderna syns i incitamenten samt vilka intressenter som företagen prioriterar. När det gäller resultatet av dokumentundersökningen blev skillnaderna relativt små, vilket tyder på att de statliga efter lagändringen nu kommit ikapp de privata företagen i hållbarhetsredovisningen. Vid jämförelsen mellan gruv- och skogsindustrin visade det sig dock att skogsindustrin i genomsnitt redovisade mer indikatorer och därför erhöll fler poäng. Vad gäller lagändringen ansåg de privata företagen att de inte påverkats av denna i sitt arbete, utan omställningen visade sig vara störst bland de statliga som tidigare inte använt sig av GRI:s ramverk.

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en självklar plats i samhällsplaneringen och städers utformning har anpassats efter att många använder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvändandet är den fysiska utformningen av våra samhällen viktiga men också människors beteende. Mobility management innefattar en rad åtgärder för att just påverka människors beteende och attityder för att främja ett mer, främst miljömässigt, hållbart resande. I denna uppsats undersöks om uppställda förslag, från rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhällsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad. Detta har undersökts genom samtal med tjänstemän inom Stockholm stad, tjänstemän på andra kommuner och representanter från byggföretag som är verksamma som byggherrar inom staden. Okunskap om effekterna hos mobility management-åtgärder samt osäkerhet kring hur detaljstyrande som staden kan vara kring dessa frågor i samhällsplaneringen är de två stora hinder som redogörs för i denna uppsats. Till detta kan tilläggas att arbetet med mobility management måste komma in tidigt i planprocessen, bygglov anses för sent av såväl byggherrar som tjänstemän. Inställningen till mobility management och osäkerheten kring detaljstyrningen kan även kopplas till tidigare forskning inom området som visar att förankring och motivering av åtgärderna är viktigt. Samtidigt kan det diskuteras huruvida en diskurs om bilens självklara plats i samhällsplaneringen ligger bakom den okunskap som finns om mobility management. Slutligen kan det konstateras att MaxLupoSE kan komma till bukt med dessa hinder genom klarare riktlinjer men att det i grunden handlar om vilka politiska mål som sätts upp för samhällsbyggandet.

Abstract (in English)During the last fifty years, the waste in an average Swedish household has increased by about five hundred percent. In order to manage (eller take care of) all of this new waste, Swedes need a method of facilitating the handling process. In this report, both the habits and needs among private households across Sweden are investigated, followed by a pertinent solution to the waste problem. This solution is a container with two compartments, using the standarddimensions of a grocery store paper bag.

Med tanke på den senare tidens debatt om klimathot och finanskris kan vi idag se en allt större efterfrågan av hållbar utveckling och etiskt försvarbara investeringar, tillsammans med ett ökat tryck på företagsledningar och styrelser för ett ansvarsfullt företagande. Faktum kvarstår dock att ekonomisk tillväxt måste främjas. Detta kan inte, varken i dagsläget eller i framtiden, stå som två separata utmaningar utan måste integreras i varandra. Riskkapital är en viktig faktor för ekonomisk tillväxt och därför vilar ett tungt ansvar på riskkapitalinvesterares axlar att anta denna utmaning. Denna uppsats utreder i vilken utsträckning svenska riskkapitalbolag implementerar frågor om hållbar utveckling och etiska investeringar i sin verksamhet, så kallade ESG- frågor. Genom att utföra en innehållsanalys av alla registrerade medlemmar på Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA, som vid den tidpunkten var 125 st., har vi poängsatt och jämfört olika typer av riskkapitalbolag för att se i vilken utsträckning de faktiskt arbetar med den här typen av frågor. Det instrument vi använt oss av för denna undersökning är en kodningsmanual uppbyggd för att avkoda riskkapitalbolagens hemsidor. Med hjälp av denna har vi kunnat poängsätta samtliga riskkapitalbolag och sedan genom olika klassifikationer jämföra olika riskkapitalgruppers ESG-poäng med varandra för att se vilka grupper som arbetar mer eller mindre med hållbar utveckling och etiska investeringar. Datainsamlingsprocessen inleddes med att alla riskkapitalbolags hemsidor gjordes om till PDF-filer för att lättare kunna söka efter nyckelord som har med ESG-frågor att göra. Sedan poängsattes alla riskkapitalbolag i kategorierna Miljöansvar, Socialt ansvar, Bolagsstyrningsfrågor, Transparens, Kön och Negativ screening. Detta sattes sedan in i ett Excel-dokument vilket gjorde det lätt att jämföra och analysera bolagen. Några exempel på olika grupper vi jämfört är Offentliga Vs. Privata bolag och Buyout Vs. VC bolag. I vår analysdel redovisar vi tydliga skillnader mellan olika typer av riskkapitalbolag genom diagram och tabeller, samt återkopplar dessa till teori och presenterar vidare analyser. Resultaten pekar på en generellt sett låg ESG- hänsyn i många av dem riskkapitalbolagen vi tittat på även om det finns ett antal som avviker, speciellt inom vissa typer av riskkapitalbolag. Vi har till exempel kunnat konstatera att riskkapitalbolag som investerar på den internationella marknaden har i genomsnitt ett högre poängsnitt än de som investerar på den nationella eller regionala marknaden. Vi har också sett att riskkapitalbolag som investerar i portföljbolagens senare faser arbetar mer med ESG- frågor än riskkapitalbolag som investerar i tidigare faser. Denna uppsats presenterar på ett tydligt sätt hur svenska riskkapitalbolag arbetar med frågor om hållbar utveckling och etiskt ansvarsfulla investeringar och vilka skillnader som finns mellan olika typer av riskkapitalbolag. Eftersom vi gått igenom och analyserat alla Sveriges riskkapitalbolag är detta en väldigt omfattande studie med extremt tydliga resultat som på ett stort sätt bidrar till forskningen inom området. Vi kan också enkelt konstatera att mer forskning inom området behövs och vi ger även i denna uppsats förslag på hur detta skulle kunna gå till och redovisar också de begränsningar som finns inom just denna studie.

No description available.

Vad gömmer sig bakom alla de produkter som vi finner ute i butikerna? Eller v c ni gömmer sig bakom alla dessa produkter? Varför måste vi köpa, köpa, köpa, utan urskillningsförmåga och ibland helt utan vare sig vett eller tanke på vilka konsekvenser vår köpmani får för andra människor i andra delar av världen, men kanske framför allt för oss själva. Jorden är och förblir rund... I mitt examensarbete, bestående av uppsats, interaktiv gestaltning och performance vill jag belysa och uppmärksamma hur det ser ut inom textilindustrin idag. Mötet mellan dessa två världar är ett ekorrhjul som går snabbare och snabbare. Genom att uppmärksamma förhållandena vill jag övertala betraktaren till att tänka efter. Den konstnärliga gestaltningen av examensarbetet behandlar textilindustrins smutsiga baksida och börjar i "fabriken". Där tillverkas tumavtryck på löpande band av siden. Genom att smutsa ner dig själv och skriva på det Textila Uppropet - Get D irty for Human R ights! är du aktivt med och förändrar framtidsutsikterna inom textilindustrin. Första delen av uppsatsen behandlar de tankar och ideer, mina och andras, som följt mig som jobbar med de textila materialen. Personligen räknar jag även läder, skinn och päls till dessa då dessa material används till beklädnad och skor. Den behandlar även förhållanden inom industrin, mänskliga rättigheter, miljö och hållbar utveckling. Andra delen av uppsatsen behandlar min gestaltnings process. Tankar, ord och bild blir till en helhet, där verket via mina händer får stå i centrum. Verket kommer sedan att fulländas under Vårutställningen 2011 med hjälp av besökarna. Hela projektet bygger på att jag vill kunna använda de textila materialen även i framtiden, utan dåligt samvete och utan att vara tvungen att befatta mig med konstiga konstgjorda material som bara bidrar till människors försämrade hälsa och miljöförstöring, både i första och andra ledet (vid tillverkning och som avfall) det är dags att tänka framåt! Vår gemensamma framtid kan vara bättre för alla!

Corporate Social Responsibility, CSR, är idén om att företag ska ta samhällsansvar. Sambandet mellan CSR och företags eventuella lönsamhet är omdiskuterat. Många anser att CSR är nödvändigt för företag som vill vara kvar på en föränderlig marknad där konsumenter ställer andra krav på företag än att de enbart ska erbjuda produkter. Företag satsar mycket på CSR och vi vill anta att det tagits strategiska beslut bakom dessa investeringar. Strategier bör innehålla företagens mål för CSR-arbetet. För att kunna nå mål förmodar vi att det i företagen finns förståelse för vilken typ av CSR-arbete som leder till vad. Vi vill tro att insatser utvärderas för att företagen sedan ska kunna avgöra vilken lönsamhet det genererat företaget. Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka hur svenska företag utformar sina CSR-strategier. Vi har undersökt om företagen utvärderar dessa strategier och om de mäter värdet av CSR-investeringarna för att kunna härleda en eventuell lönsamhet ur företagens perspektiv. Vi frågade oss om detta skiljer sig mellan olika branscher och mellan företag med olika ägarstrukturer. Vi har intervjuat personer som arbetar med CSR i svenska företag vars arbete har rankats högt i Sustainable brands undersökning från 2011. Resultatet från intervjuerna visar att alla företag ser CSR som lönsamt, direkt eller indirekt. Samtliga av företagsrespondenterna uppger att företagen har mål och strategier med sitt CSR- och hållbarhetsarbete. Dock råder det oklarheter om hur CSR kan mätas och om det ska mätas överhuvudtaget. Här frågar vi oss hur detta hänger samman. CSR och hållbarhetsarbete anses vara lönsamt men fortfarande är det svårt att bevisa det genom mätning av aktiviteterna. Strategier för CSR-arbete formuleras alltså inte utifrån mätning och utvärdering av tidigare CSR-arbete. Slutligen konstaterar vi att CSR skiljer sig mellan branscher på så vis att varje företag identifierar vad som är relevant för deras verksamhet och intressenter. Samtliga företag arbetar efter strategin att CSR ska vara relevant just för deras verksamhet för att det ska vara lönsamt.

Huvudsyftet med examensarbetet var att utveckla ett arbetsmaterial för förskolan med inriktning på naturvetenskap – hållbar utveckling. Ett andra syfte var att undersöka om lärare finner inspiration till att använda det i sin verksamhet för att utmana barns nyfikenhet och intresse. Resultatet blev Miljöresan, ett häfte innehållande aktiviteter och lekar med fokus på återvinning och återanvändning som avsågs att utmana barns nyfikenhet och intresse kring naturvetenskap. Det var även tänkt att inspirera lärare till att arbeta med detta ämne samt att det skulle kunna ses som ett hjälpmedel för att nå strävansmålen i förskolans läroplan (Utbildningsdepartementet, 2010a) [Lpfö 98] För att undersöka hur Miljöresan upplevdes av lärare och barn har undersökningen utgått från tre forskningsfrågor som berör huruvida det utmanade barns nyfikenhet, om lärarna fann inspiration samt om det kunde vara till en hjälp för att nå strävansmålen i Lpfö 98. Detta har skett genom att låta barn och lärare testa delar ur materialet. De datainsamlingsmetoder som användes var videoobservation, samtal med barn och lärare samt en enkätundersökning. Resultatet av undersökningen visade att Miljöresan tycks utmana barns nyfikenhet, att lärare fann inspiration av arbetsmaterialet då de ansåg att innehållet var varierande och lusfyllt samtidigt som det kan hjälpa dem att nå strävansmålen i Lpfö 98. Lärarna var dessutom positiva till att använda arbetsmaterialet i sin verksamhet då de inte mött ett liknande arbetsmaterial med inriktning mot naturvetenskap och hållbar utveckling i förskolan. Slutsatsen som dras av detta blev att Miljöresan, som behandlar ett ämne som ligger rätt i tiden, borde ses som ett uppskattat hjälpmedel för lärare i förskolan.

Begreppet hållbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det förespråkar ansvar och ett helhetsperspektiv på jordens utveckling. Dock har begreppet även kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie är att synliggöra geografilärares förhållningssätt och föreställningar gällande begreppet hållbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning på gymnasiet. Studien bygger på en enkät och intervjuer genomförda med geografilärare verksamma på gymnasieskolor runt om i Sverige och visar på både svårigheter och möjligheter i undervisningen om hållbar utveckling. Resultatet visar att läroplan och kursplaner inte nödvändigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lärarna moderniserat sin undervisning från traditionell läroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg. / 2010ht4649

Jag har genomfört en enkätstudie om högstadielärares kunskaper i hållbar utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar på tre högstadieskolor. Det var 21 lärare som svarade på enkäterna. Dessutom "medgav" 13 lärare att de inte hade kunskap om hållbar utveckling. Nästan alla lärarna var emot att ha hållbar utveckling som eget ämne med egen kursplan eftersom hållbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i fråga om vad som är rätt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering där respekten för naturen finns med. Lärarnas metoder för att få in hållbar utveckling i de olika ämnena var många och vissa briljanta. Lärarna var eniga om att det finns miljöhot, där man kan känna en viss oro i svaren. Lärarnas begränsade kunskap om hållbar utveckling speglade av sig på eleverna. Om hållbar utveckling blev ett ämne med kursplan, skulle undervisningen kunna bli likvärdig och eleverna skulle få en bredare utbildning.