<p>This licentiate dissertation is about the democratic aspects of science education. 264 student teachers provided their written reflections on various arguments for scientific knowledge and literacy, often situating these in relation to their own school experiences. Many of them believe that scientific literacy is necessary, particularly for dealing with social issues related to nature and the environment. Also, many of them have missed - and are now requesting - democratic arguments in science education, describing current methods of science education as difficult, boring, and old-fashioned. They are surprised to see that scientific literacy and education can be motivated for democratic purposes, but they also report experiencing a clash between democracy and science with regard to both content and educational methods.</p><p>The lack of democracy aspects in science education and the contrast between subject matter and democracy form the starting point of this project, which problematises the relationship between teachers' two main tasks: teaching subject matter and fostering democratic citizens. Supported by socio-cultural perspectives on learning as well as research into the importance of dialogue for education in both subject matter and democratic competence, I propose that dialogue-based efforts could help bridge the gap between subject matter and democracy in science education. By democracy, I primarily refer to deliberative processes in which participants engage in mutual communication to discover how well their own and others' arguments hold up when seen from a universal perspective. The idea that deliberative discussions are of both democratic and educational importance suggests that this type of dialogue can be seen as one possibility to integrate the teaching of subject matter and democratic competence.</p><p>I suggest that education for <em>sustainable development</em> is a conceivable way to integrate discussions about complex social issues and scientific facts. I also outline a possible teaching scenario in which pupils engage in deliberative discussions on a theme involving these areas.</p> / <p>Avhandlingen behandlar demokratiaspekten i naturvetenskaplig undervisning. 264 lärarstudenter har skriftligen reflekterat över olika argument för naturvetenskaplig kunskapsbildning, och då ofta satt dessa i relation till egna skolerfarenheter. Flertalet menar att naturvetenskapliga kunskaper är nödvändiga, framför allt för att hantera samhällsfrågor om natur och miljö. Många har saknat och efterfrågar demokratiargument i naturvetenskaplig ämnesundervisning, vilken de beskriver som svår, tråkig och omodern. De ser med förvåning att naturvetenskaplig kunskap kan motiveras av demokratiskäl, men de uttrycker att de snarast upplevt en motsättning mellan demokrati och naturvetenskap, vad gäller såväl innehåll som undervisningsformer.</p><p>De upplevda bristerna på demokratiaspekter och motsättningarna mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning blev utgångspunkt för det fortsatta arbetet, som belyser förhållandet mellan lärarens dubbla uppgift; ämnesuppdraget och demokratiuppdraget. Denna tudelade uppgift innebär, som jag ser det, att lärarstudenter bör träna möjliga vägar att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund inom ramen för sin ämnesdidaktiska utbildning.</p><p>Med stöd i sociokulturellt perspektiv på lärande samt forskning kring samtalets betydelse för såväl ämnesmässigt lärande som demokratisk utveckling föreslår jag samtalsinriktade ansatser för att överbrygga klyftan mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning. Med demokrati avser jag främst deliberativa processer där deltagarna i en ömsesidig kommunikation prövar hur långt egna och andras argument håller i ett universellt perspektiv. Tanken om det deliberativa samtalets såväl demokratiska som kunskapsutvecklande betydelse gör att sådana samtal kan ses som en möjlighet att i undervisningen integrera ämnesuppdraget med demokratiuppdraget.</p><p>Jag föreslår <em>hållbar utveckling</em> som ett tänkbart undervisningsområde för integrativa ansatser i form av samtal kring komplexa samhällsfrågor med naturvetenskapligt faktainnehåll. Jag skisserar även ett tänkt undervisningsscenario med deliberativa elevsamtal kring ett tema med sådant innehåll.</p>

Denna studie undersöker klimatfrågans utveckling inom svensk politik. Tidigare forskning inom området visar på en internationell trend vad gäller klimatfrågans säkerhetisering där Europeiska unionen anses ledande." Studiens huvudsakliga syfte är därför att visa var klimatfrågan inom svensk politik idag befinner sig i säkerhetiseringsprocessen samt hur frågan utvecklats sedan 1990-talets början till idag och huruvida klimatfrågan i Sverige följer den internationella trend av säkerhetisering. Min studie syftar därför till att bidra med ytterligare forskning inom detta område på det svenska nationella planet, men som samtidigt kan placeras in i ett internationellt sammanhangStudien behandlar endast den politiska diskursen kring frågan som tar sig uttryck i motioner, propositioner samt skrivelser och ämnar inte undersöka allmänhetens uppfattning eller acceptans av denna diskurs. Klimatfrågans utveckling analyseras ur Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteoretiska perspektiv, med hjälp av diskursanalys och diskursteoretiska begrepp, under tre tidsperioder 1990 – 1994, 2000 – 2004 samt 2008 – 2014. Studien undersöker tre dimensioner av klimatfrågan; problemframställningen, det refererade objektet och lösningen.Resultatet visar att det sedan 1990-talet påbörjats en säkerhetiseringsprocess och kommer vidare fram till att klimatfrågan idag delvis befinner sig inom det säkerhetiserade stadiet. Utifrån resultatet dras slutsatsen att Sverige följer den internationella trend som finns. Dock behövs ytterligare forskning, för att fastställa huruvida full säkerhetisering ägt rum på området, studiens resultat kan därför anses utgöra grunden för vidare forskning av säkerhetiseringens institutionalisering och allmänhetens acceptans. / <p>2015-06-03</p>

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 uppfattar begreppet hållbar utveckling samt undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena och dess relevans för elever i årskurs 1-3. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare beskriver att de planerar och genomför undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena i årskurs 1-3. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare. Resultatet visar att lärare ser på hållbar utveckling och undervisning kring detta utifrån tre perspektiv som i studien benämns som miljö, socialt perspektiv samt ett omfattande begrepp. Det mest framträdande perspektivet är miljö följt av ett socialt perspektiv. Genom undervisning kopplat till hållbar utveckling i So får eleverna lära sig om hur man tar hand om naturen men även om sociala och samhälleliga frågor. Undervisningen bidrar även till att eleverna får kunskaper om demokrati samt till att ge eleverna förståelse för andra människors situation. I studien framkommer att lärare ser undervisning om hållbar utveckling som relevant för elever i årskurs 1-3 gällande miljö och sociala frågor. / <p>SO</p>

Avdelningen vatten och renhållning på Tekniska Verken i Kiruna AB (TVAB) har idag avsättningsproblem på restprodukter som förekommer på kommunala avloppsreningsverket i Kiruna. Rensavfallet från första reningstaget blandas idag in tillsammans med flis och avfall i avfallspannan på Kiruna kraftvärmeverk. Avloppsslam och fettavskiljarslam förblir lagrandes på reningsverket. TVAB vill se över hanteringen av producerad avloppsslam. Förbränning med eventuell utvinning av fosfor från bottenaska i en enskild anläggning i anslutning till reningsverket är därför ett alternativ som har undersökts i detta arbete. Syftet med examensarbetet är att utifrån en teknoekonomisk analys utreda ifall förbränning av avloppsslam och restprodukter i en ny förbränningsanläggning är ett tänkbart alternativ för Kiruna kommun. Det som specifikt ska utredas är om det utifrån Kirunas förutsättningar, såsom tillgång på bränslen och värmeavsättning, är tekniskt möjligt och ekonomiskt intressant att investera i en ny förbränningsanläggning. Varje år produceras ca 870 ton TS avloppsslam som lagras på slamplattan på Kiruna reningsverk. Tillsammans med slam från Kavaheden i Gällivare uppgår den totala slammängden i Kiruna med omnejd till ca 1500 ton TS per år. Det uppskattas finnas ca 27 ton TS i form av rensavfall och 45 ton TS i form av fettavskiljarslam. Dessa restprodukter antas kunna samförbrännas tillsammans med slam om det finns specialanpassad förbränningsutrustning som klarar av att hantera dessa bränslen. Vid förbränning av dessa slammängder bedöms mellan ca 10 respektive 18 ton TS fosfor återfinnas i den producerade bottenaskan beroende på om slam importeras från Gällivare eller inte. Eftersom bottenaskan kan innehålla höga halter tungmetaller är det dock inte säkert att tillvaratagande av växttillgängligt fosfor är möjligt för TVAB. Spetslasten som nyttjar olja och bio-olja vid kraftvärmeverket utgör en värmemängd på ca 10 GWh och skulle kunna ersättas av en ny förbränningsanläggning på 4 MW med en drifttid om 2800 timmar. Vid en drifttid på 7500 timmar kan en värmemängd om ca 30 GWh produceras vilket ytterligare kan ersätta en del av mellanlasten vid kraftvärmeverket som utgörs av pellets och spillvärme från LKABs verksamheter. För att kunna leverera 10- eller 30 GWh fjärrvärme i anläggning på 4 MW kommer det behöva importeras RT-flis från HRS-miljö i Narvik eftersom slammen och rensavfallet inte räcker till. Att importera slam från Gällivare kommun är mindre lönsamt än att importera RT-flis från Narvik. En årlig bränslekostnadsbesparing på 5,2 Mkr kan åstadkommas vid fallet om en drifttid på 2800 timmar när olja/bio-olja ersätts med slam/RT mix. Vid fallet om en drifttid på 7500 timmar, då spets- och mellanlast ersätts (30 GWh), blir motsvarande bränslekostnadsbesparing 4,2 Mkr/år i fallet med import av slam från Gällivare och 6,1 Mkr/år utan slamimport. Vid nyttjande av rosterteknik från Jernforsen behöver slammen inte torkas om slamandelen i bränsleblandningen är under 700 ton TS i fallet med en drifttid på 2800 timmar. Förbränningsalternativet med RT-slam mixen med en drifttid på 7500 timmar är lönsammare än att endast nyttja anläggningen under 2800 timmar. I fallet med en drifttid på 7500 timmar påverkas potentiellt fjärrvärmeleveranssäkerheten om pelletspannan ersätts. Resultatet från den ekonomiska analysen utförd på fallet vid en drifttid om 2800 timmar med en slam-RT flis mix ger en bränslekostnadsbesparing som genererar ett inbetalningsöverskott på 9,4 Mkr per år och ett nettonuvärde på 54 Mkr i slutet av en avskrivningstid på 20 år. Det ekonomiska värdet av den fosfor som produceras är relativt lågt och har ingen signifikant påverkan på lönsamheten. Att investera i en 4 MW fjärrvärmeanläggning med rosterteknik som nyttjar en bränslemix av slam och RT-flis som har en drifttid på 2800 timmar/år är därför en tänkbar lösning som i dagsläget både gynnar Kiruna Kraft AB och avdelningen vatten och renhållning.

Denna studie syftar till att belysa hur hållbar utveckling och återanvändning behandlas i olika undervisningssammanhang utifrån de tre undervisningstraditionerna; faktabaserade, normerande och pluralistiska. Studien synliggör även barns delaktighet i det hållbara arbetet. Förskolans läroplan är tolkningsbar och eftersom hållbar utveckling inte nämns explicit i dokumentet kan uppfattningen, över vad hållbar utveckling är, variera. Bakgrunden till studien är att vi vill undersöka hur hållbar utveckling och återanvändning praktiseras, i de två förskolorna vi undersökt, som mål för undervisningen. Studiens material samlades in av oss studenter, genom anteckningar samt aktivt deltagande i undervisningen. Resultatet visar att den normerande och den pluralistiska undervisningstraditionen dominerade i projekten medan den faktabaserade undervisningstraditionen fick minst utrymme.

In this paper we will investigate sustainable events. The aim is to gain a deeper understanding of how thoughtful Goteborg &amp; Co work socially and ecologically sustainable with their events. What will be investigated is what positive and negative effects that can occur with events based on the two sustainability aspects. Through in-depth interviews we have gained an idea of ​​the organizers' role in sustainability. The theories underlying the investigation have touched on sustainability concepts in events, ISO 20121, and strategies for achieving sustainable events. The empirical material is based on deep interviews with selected respondents from environmental management as well as Goteborg &amp; Co. Further in the analysis and conclusion we have come to the conclusion that sustainability is extremely important. Organizers are working on sustainability in their events, partly because it promotes the marketing concept and partly to reduce environmental impact by raising awareness among visitors to think more sustainable. The authors conclude that the organizers are on track but that there is still sustainability work that the events need to improve. We have also noted that both small and large festivals should invest more in working sustainably to achieve sustainable long-term success. / Studien undersöker hållbara evenemang. Syftet är att få en djupare förståelse kring hur genomtänkt Göteborg &amp; Co arbetar socialt samt ekologiskt hållbart med sina evenemang. Det som kommer att undersökas är vilka positiva och negativa effekter som kan uppstå med evenemangen utifrån de två hållbarhetsaspekterna. Genom djupintervjuer har vi fått en uppfattning om arrangörernas roll inom hållbarhetsarbetet. Teorierna som ligger till grund för undersökningen har berört hållbarhetsbegrepp inom evenemang, ISO 20121 samt strategier för att uppnå hållbara evenemang. Det empiriska materialet är baserat på djupintervjuer med utvalda respondenter från Miljöförvaltningen samt Göteborg &amp; Co.Vidare i analysen och slutsatsen har studien visat att hållbarhet är enormt viktigt. Arrangörerna arbetar med hållbarhet i deras evenemang, dels för att det främjar marknadsföringskonceptet och dels för att minska miljöpåverkan genom att öka medvetandet hos besökarna att tänka mer hållbart.Författarna drar slutsatsen att arrangörerna på god väg, men att det fortfarande finns hållbarhets arbeten som  evenemangen behöver förbättra sig inom. Vi har även noterat att både små och stora festivaler bör satsa mer på att arbeta hållbart för att uppnå hållbar framgång på lång sikt.

Bakgrund: Bakgrunden till denna studie är att hållbar utveckling är ett område i förskolan som behöver stärkas, då vår framtid enligt Pramling Samuelsson (2017) bygger på att vi lär oss leva hållbart. Enligt läroplanen i förskolan (Skolverket, 2016) är det förskollärarens ansvar att stimulera barnen till att bli ansvarstagande individer. Det är därför viktigt att förskolan arbetar med att undervisa barnen i naturvetenskap (Ärlemalm-Hagsér, 2012).  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur barn i förskolan kan utveckla en förståelse för naturvetenskapliga sammanhang, med fokus på energiförbrukning i relation till hållbar utveckling. Metod: För att få svar på mina forskningsfrågor har jag använt mig av en kvalitativ studie där en lärstudie använts för att undervisa barn i förskolan om vattenkraft, elenergi och hållbar utveckling. Vid planeringen och genomförande av lärstudien har variationsteori använts. Samtliga fyra undervisningstillfällen pågick under ca 35 - 60 minuter och videofilmades i sin helhet. Samtalen i videoinspelningarna analyserades utifrån variationsteori (Vallberg Roth, 2017).  Resultat: Resultatet av studien visar att förskolebarn i fyra- och femårsåldern kan skapa en begynnande förståelse för komplexa naturvetenskapliga sammanhang. Detta genom förskollärare som vågar utmana och stimulera barnen till att vidareutveckla sina tankar och idéer inom ämnesområdet. Studien visar att förskolebarn har intresse av att undersöka och förstå hur vardagsfunktioner i närmiljön fungerar och hur våra handlingar kan påverka miljön. Studien visar därmed att det finns stora möjligheter för förskolan att lägga grunden för en utveckling mot ett hållbart samhälle.

This licentiate dissertation is about the democratic aspects of science education. 264 student teachers provided their written reflections on various arguments for scientific knowledge and literacy, often situating these in relation to their own school experiences. Many of them believe that scientific literacy is necessary, particularly for dealing with social issues related to nature and the environment. Also, many of them have missed - and are now requesting - democratic arguments in science education, describing current methods of science education as difficult, boring, and old-fashioned. They are surprised to see that scientific literacy and education can be motivated for democratic purposes, but they also report experiencing a clash between democracy and science with regard to both content and educational methods. The lack of democracy aspects in science education and the contrast between subject matter and democracy form the starting point of this project, which problematises the relationship between teachers' two main tasks: teaching subject matter and fostering democratic citizens. Supported by socio-cultural perspectives on learning as well as research into the importance of dialogue for education in both subject matter and democratic competence, I propose that dialogue-based efforts could help bridge the gap between subject matter and democracy in science education. By democracy, I primarily refer to deliberative processes in which participants engage in mutual communication to discover how well their own and others' arguments hold up when seen from a universal perspective. The idea that deliberative discussions are of both democratic and educational importance suggests that this type of dialogue can be seen as one possibility to integrate the teaching of subject matter and democratic competence. I suggest that education for sustainable development is a conceivable way to integrate discussions about complex social issues and scientific facts. I also outline a possible teaching scenario in which pupils engage in deliberative discussions on a theme involving these areas. / Avhandlingen behandlar demokratiaspekten i naturvetenskaplig undervisning. 264 lärarstudenter har skriftligen reflekterat över olika argument för naturvetenskaplig kunskapsbildning, och då ofta satt dessa i relation till egna skolerfarenheter. Flertalet menar att naturvetenskapliga kunskaper är nödvändiga, framför allt för att hantera samhällsfrågor om natur och miljö. Många har saknat och efterfrågar demokratiargument i naturvetenskaplig ämnesundervisning, vilken de beskriver som svår, tråkig och omodern. De ser med förvåning att naturvetenskaplig kunskap kan motiveras av demokratiskäl, men de uttrycker att de snarast upplevt en motsättning mellan demokrati och naturvetenskap, vad gäller såväl innehåll som undervisningsformer. De upplevda bristerna på demokratiaspekter och motsättningarna mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning blev utgångspunkt för det fortsatta arbetet, som belyser förhållandet mellan lärarens dubbla uppgift; ämnesuppdraget och demokratiuppdraget. Denna tudelade uppgift innebär, som jag ser det, att lärarstudenter bör träna möjliga vägar att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund inom ramen för sin ämnesdidaktiska utbildning. Med stöd i sociokulturellt perspektiv på lärande samt forskning kring samtalets betydelse för såväl ämnesmässigt lärande som demokratisk utveckling föreslår jag samtalsinriktade ansatser för att överbrygga klyftan mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning. Med demokrati avser jag främst deliberativa processer där deltagarna i en ömsesidig kommunikation prövar hur långt egna och andras argument håller i ett universellt perspektiv. Tanken om det deliberativa samtalets såväl demokratiska som kunskapsutvecklande betydelse gör att sådana samtal kan ses som en möjlighet att i undervisningen integrera ämnesuppdraget med demokratiuppdraget. Jag föreslår hållbar utveckling som ett tänkbart undervisningsområde för integrativa ansatser i form av samtal kring komplexa samhällsfrågor med naturvetenskapligt faktainnehåll. Jag skisserar även ett tänkt undervisningsscenario med deliberativa elevsamtal kring ett tema med sådant innehåll.

The aim of this study was to examine the attitudes the students in the 6th grade in a school in Sweden had against sustainable development and if transformational learning could help to change their attitudes and action competence for sustainable development. This was done through surveys and observations of lessons and exercises and focus group discussions. The observations were supplemented with audio recordings and notes.   The pupils' attitudes were mostly normative action-oriented, meaning that pupils "acted" for sustainable development in accordance with current norm such as recycling, reuse, energy saving. The pupils were categorized according to the subject position they occupied in the discussions and the identified subjects´ vas overpowering, responsible and powerless. Most pupils had a powerless subject position and felt that they had a limited ability to influence their environment or the global environment, or that someone else was responsible to change.   Teaching series and valuations exercises contributed to a changed approach by the pupils´ subject position changes. It change from a predominantly with a powerless subject position, to a more responsible subject position. A contributing factor was that the pupils acquired knowledge of the substance, were able to identify their opportunities and had the will to act.

The purpose of the study was to clarify and deepen knowledge about teaching for sustainable development in preschool. This was done by examining the working methods used and the factors that influence which of the three areas of sustainable development are highlighted in the teaching, and whether these sub-disciplines are given equal attention. The five respondents selected are all professional preschool teachers in private and municipal preschools without eco-certification. Data were collected using qualitative interviews wich were transcribed and analyzed according to thematic analysis. Furthermore, the results were analyzed and interpreted on the basis of sustainable development's three areas of economic, environmentally and socially sustainable development and also the respondents views on teaching for sustainable development. The results were also analyzed and interpreted using Davis’s (2010) view of children's agency for sustainable development. The result shows that the environmental area gets the most attention in the respondents' reflections in the study, closely followed by the social area. Furthermore, the results show that the methods used in the work for sustainable development in preschool are mainly to use digital aids and new technologies, role-plays, discussions, literature, recycling, source sorting, reuse and being in nature. The view of children's agency in the work for sustainable development varied between respondents and between different areas, but the children's interest was shown in the study to have a major impact on which area was highlighted. Other influencing factors were the influence of management as well as the educators own interest and knowledge.