Sammanfattning Bakgrund: Vi har arbetat inom förskola i fyra år och har de tre senaste åren utbildat oss till förskollärare utan att någon gång stött på ämnet barns fysiska integritet trots att det är ett av fem barn som blir sexuellt utnyttjade. Det finns mycket tidigare forskning om sexuella övergrepp men denna studie är avgränsad till fysisk integritet i förskolan vilket det tyvärr fanns begränsat med tidigare forskning om. Vi anser därför att denna studie är välbehövlig och intressant att genomföra. Studien vill påvisa hur förskollärare kan lära barnen att de har rätten till sin kropp och att andras fysiska integritet ska respekteras. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur förskolepersonal arbetar med och ser på barns fysiska integritet i förskolan. Metod: Den valda metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer som genomförts med fem kvinnliga förskollärare och två kvinnliga barnskötare i ett åldersspann mellan 25-53 från tre olika förskolor. För att analysera intervjumaterialet har vi använt oss av kategorisering och datastyrd kodning. Resultat: Studiens resultat visar att deltagarna arbetar på olika sätt med barns fysiska integritet t.ex. genom arbete med känslor, dramatiseringar av olika slag, musik, massage och samarbetsövningar. Samtliga deltagare är medvetna om att både de och barnen ska respektera varandras fysiska integritet och att det är ett arbete som pågår hela tiden vilket underlättas om förskolepersonalen är närvarande för att kunna stötta barnen. Deltagarna påvisar också en medvetenhet gällande situationer som måste utföras på grund av hygienskäl men som kan bli problematiska vid t.ex. tidspress.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om bilderböcker riktade till barn med tema döden kan förankras i forskning kring hur vuxna bör tala med barn om nämnda ämne. Studiens metod är kvalitativ textanalys och studien utgår från diskursanalys som teoretiskt perspektiv. I resultatet framkommer att de diskurser som finns i bilderböckerna gällande döden är följande fyra; diskursen om att döden är livets slut, diskursen om att den avlidne blir en ängel i himlen, diskursen om att den avlidne bör begravas samt diskursen om att man ska känna sorg och nedstämdhet. Diskurserna stämmer relativt väl överens med tidigare forskning angående hur vuxna bör angripa ämnet i förhållande till barn. Studien finner således att de analyserade bilderböckerna motsvarar de riktlinjer som finns gällande hur vuxna bör prata med barn om döden på ett relativt tillfredsställande sätt. Bilderböckerna är dock sällan tillräckligt konkreta och informativa, vilket riktlinjerna betonar vara mycket viktigt.

Bakgrund: Det arbetet bygger på är att förskollärare kan dra fördel av det musikaliska arbetet på förskolan för att främja barns språkutveckling. Jederlund (2011) lyfter fram att det finns samband mellan musik och språkande då språket till stor del består av rytm och takt.    Syfte: Studiens ändamål är att ta reda på hur förskollärare arbetar med musik i språkutvecklande syfte.   Metod: Denna del består av hur det empiriska materialet samlades in och arbetets tillvägagångssätt. Alltså det empiriska materialet av semistrukturerade intervjuer med nio förskollärares tankar på arbetet med musik.    Resultat: Resultaten av studien visar vilka förutsättningar och kunskaper som krävs och vilken syn och betydelse pedagogernas egna musikaliska kompetenser har för att musiken ska upplevas som givande för språkutvecklingen för barn i förskolan. Svaren från respondenterna är uppdelade i åtta kategorier: förskollärares kunskaper om musik i språkutvecklande syfte, förskollärarnas arbete med språkutveckling och med musik, syftet med musikaktiviteterna, arbetet med musik i språkutvecklande syfte, musik för att främja barns språk, förskollärarnas förutsättningar och verktyg för arbete med musik och språk, förskollärarnas önskningar för fortsatt arbete inom ämnet och har respondenternas användande av musik i språkutvecklingen förändrats?

Bakgrund: Bakgrunden till denna studie är att hållbar utveckling är ett område i förskolan som behöver stärkas, då vår framtid enligt Pramling Samuelsson (2017) bygger på att vi lär oss leva hållbart. Enligt läroplanen i förskolan (Skolverket, 2016) är det förskollärarens ansvar att stimulera barnen till att bli ansvarstagande individer. Det är därför viktigt att förskolan arbetar med att undervisa barnen i naturvetenskap (Ärlemalm-Hagsér, 2012).  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur barn i förskolan kan utveckla en förståelse för naturvetenskapliga sammanhang, med fokus på energiförbrukning i relation till hållbar utveckling. Metod: För att få svar på mina forskningsfrågor har jag använt mig av en kvalitativ studie där en lärstudie använts för att undervisa barn i förskolan om vattenkraft, elenergi och hållbar utveckling. Vid planeringen och genomförande av lärstudien har variationsteori använts. Samtliga fyra undervisningstillfällen pågick under ca 35 - 60 minuter och videofilmades i sin helhet. Samtalen i videoinspelningarna analyserades utifrån variationsteori (Vallberg Roth, 2017).  Resultat: Resultatet av studien visar att förskolebarn i fyra- och femårsåldern kan skapa en begynnande förståelse för komplexa naturvetenskapliga sammanhang. Detta genom förskollärare som vågar utmana och stimulera barnen till att vidareutveckla sina tankar och idéer inom ämnesområdet. Studien visar att förskolebarn har intresse av att undersöka och förstå hur vardagsfunktioner i närmiljön fungerar och hur våra handlingar kan påverka miljön. Studien visar därmed att det finns stora möjligheter för förskolan att lägga grunden för en utveckling mot ett hållbart samhälle.

Abstract   ”I hate you!” -         An essay about preschool teacher's challenges with extroverted children   Behavior problems among extroverted preschool-aged children have been subject to a lively debate for many years. Research in this area is extensive. Preschool teachers have a lot of information available to them about how extroverted children should be interacted with in practice. However, many important issues remain unanswered. One of these issues concerns the subjective feelings that arise in the preschool teacher in its meeting with an extroverted child. The subjective feelings may give rise to unprofessional behavior and thus becoming an obstacle.                                                                                                                                           This scientific essay concerns two similar situations in which extroverted children are the focus, but where I as a teacher react differently in each situation. My aim has been to highlight the extent to which the teacher's feelings - in this case my own - prevents the preschool teacher to sustain a professional behavior towards extroverted child. In the first situation, I acted instinctively, driven by fear of the children’s and my own safety. In the second situation, I could act more professionally.                       In this paper, I reflect on the reasons why I, as a preschool teacher and educator, reacted differently in the two situations. Furthermore, I reflect on what importance the preschool teacher's knowledge of extroverted children may have for the teacher’s treatment and interactions with these children. In addition, I seek to analyze reactions and perceptions that arise in the two situations.

Redan vid tidig ålder börjar människan att bearbeta språket och vi utvecklar det genom att använda alla våra sinnen samt i rika kommunikations världar. Syftet med studien är att belysa vad fem förskollärare har för erfarenheter och strategier om och hur tecken som stöd är ett hjälpmedel för barnets språkutveckling. Då alla barn utvecklas i olika nivåer, det vill säga att en del barn lär sig att tala tidigt i livet medan andra barn tar tid på sig. Därför behövs olika hjälpmedel och även kunskaper hos de vuxna för att kunna möta alla barns olika men ändå unika behov. Som metod till denna studie har vi använt oss av en kvalitativ undersökning då vi har intervjuat fem förskollärare med hjälp av ljudinspelning. I våra intervjuer visade det sig att förskollärarna ser tecken som stöd som ett positivt hjälpmedel till barnets språkutveckling. Men det skiljer sig om hur förskollärarna arbetar med det och hur mycket. Resultatet visar att vid användning av tecken som stöd har samspelet en stor del, både mellan vuxna och barn samt barn och barn. Då det även är viktigt med ögonkontakten mellan individerna som samtalar för att kunna se och uppfatta vad den andre menar. Resultatet visar även att tecken som stöd används som ett hjälpmedel till att varje barn ska kunna uttrycka och göra sig förstådd på ett eller annat vis.

I denna studie har vi analyserat barnlitteratur som läses i förskolan. Vi har haft både ett genus- och ettmultimodalt perspektiv. Syftet var att analysera barnlitteratur, som används inom förskolan, för attundersöka hur genusstereotyper framställs i både bild och skrift. Urvalet av böcker utgick från applikationen Polyglutt som används i en stor del av Sveriges förskolor och således når många barn. Vid analysen av böckerna användes Hirdmans (1988) genusteorier och Nikolajevas (2007) schema förgenusstereotyper. I resultatet så framkom en tudelad bild gällande genusstereotyper. Karaktärerna i böckerna framställs på ett genusstereotypt vis när det kommer till deras utseende, men deras handlingar är mer komplexa och går ibland emot det stereotypa. Vidare framkom också att det var en övervägande andel manliga karaktärer i de böcker som analyserats, vilket överensstämmer med tidigare forskning. I diskussionen lyfts den viktiga roll som pedagoger har när det kommer till atthjälpa barn att tolka karaktärerna i litteraturen. Barn som tittar i böckerna själva och mest fokuserar på bilderna nås enbart av en genusstereotyp bild, för att komma åt den mer komplexa bilden krävs en medveten pedagog. Slutsatsen är att barnlitteratur innehåller komplexa karaktärer som kan framställas olika i bild och skrift. Detta gör pedagoger, deras kunskap om genusstereotyper och deras arbete vid läsning av barnlitteratur till mycket viktiga faktorer i ett proaktivt arbete mot genusstereotyper. / <p>Betyg i Ladok, 201221.</p>

Upp till 300 barn drabbas varje år av cancer, de vanligaste cancerformerna för barn är hjärntumörer och leukemi. De flesta barn som drabbas är mellan 4-5 år och befinner sig mitt uppe i sin motoriska utveckling. Cancerdiagnosen påverkar familjen som helhet men det är framförallt det cancersjuka barnen som drabbas, hela barnens levnadssätt förändras. En vardag som tidigare kretsat kring dagis, skola och lek, handlar nu istället om sjukhusbesök och behandlingar. I nuläget finns det bristfälligt med studier om hur barnen upplever sin nya livssituation efter sin cancerdiagnos. Av den orsaken är syftet med studien att redogöra för barnens och föräldrarnas upplevelser av vardagslivet ett år efter barnens cancerdiagnos, med fokus på barnens upplevelser. För att kunna svara på syftet fick författarna åtta transkriberade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys baserad på Lundman och Hällgren Graneheim (2008). Till följd av analysen utarbetades meningsenheter, koder och slutligen underkategorier som ledde fram till fyra huvudkategorier; Sjukdomen som en del av livet, Hitta tillbaka till livet innan sjukdomen, Barnet vill ha kontroll och Känsla av utanförskap. Barnen fokuserade på sin självbild, sitt deltagande i sin egen vård och hur deras syskon påverkas av cancern. Detta är viktig kunskap för sjuksköterskor inom barncancervården. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Barn i svenska förskolor vistas utomhus dagligen. I forskning, som kan förstås ha olika former avbarncentrerade perspektiv, undersöks i första hand hur olika utomhusmiljöer påverkar barns utvecklingoch lärande. Ett fåtal studier har istället strävat efter att decentrera barnet i sin forskning, genom attlyfta fram ting och organismer (performativa agenter) som aktiva i den kunskap som produceras omrelationerna mellan barn och dessa andra agenter när barn vistas i olika utomhusmiljöer. Mot bakgrundav detta forskningsläge handlar min problemställning om att förstå mer om olika studier som studerarrelationen mellan barn i förskoleåldern och olika utomhusmiljöer när olika typer av forskning mötsoch läses i relation till varandra. Syftet med denna magisteruppsats är alltså att undersöka vilken ny kunskap rörande relationernamellan barn och olika utomhusmiljöer som blir möjlig att producera, genom att läsa samman och irelation till varandra olika typer av tidigare forskning: forskning som kan förstås som merbarncentrerad såväl som forskning som har ett mer decentrerat synsätt på barns relationer till och medomvärlden. Forskningsstudierna utgör för mig de data som jag analyserar; först separat och sedan irelation till varandra, för att om möjligt producera ny kunskap om hur vi kan förstå relationerna mellanbarn i förskoleåldern och olika utomhusmiljöer. För att genomföra denna sammanläsning av datavänder jag mig till Karen Barads (2007) teori agentisk realism och genomför i enlighet med denna endiffraktiv litteraturanalys. En diffraktiv metod syftar i den här uppsatsen till att dels förstå någracentrala premisser för kunskapsproduktionen i den tidigare forskningen. Dels undersöka möjlighetenatt producera eventuell ny kunskap, när två studier med olika premisser rörandecentrerandet/decentrerandet av barnens relationer till olika utomhusmiljöer läses samman. Resultatenav analyserna visar att i studier genomförda med barncentrerade perspektiv är det ändå möjligt attsynliggöra att dessa även lägger vikt på en rad andra relationer, som inte nödvändigtvis uteslutande ärbarncentrerade och mellanmänskliga. Dessa relationer inkluderar oftast även materialiteterna i barnenskroppar för att förstå relationerna till de ting och utomhusmiljöer som barnen intra-agerar med. Detvisar sig också att studier som strävar efter ett decentrerande av barnen i själva verket även resulterar ien redovisning av mer barncentrerad kunskap. När studierna läses samman är det alltså möjligt attskapa ny kunskap, som är mer mångfacetterad och sammanflätad, rörande relationerna mellan barn iförskoleåldern och olika utomhusmiljöer. Denna kunskap får konsekvenser för hur förskollärare kantänka när de planerar sin praktik med förskolebarn och olika utomhusmiljöer.