Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare arbetar med estetiska lärprocesser som ett verktyg att lära om hållbar utveckling. Studien utgår från en kvalitativ metod där åtta förskollärare intervjuades på åtta olika förskolor. Den sociokulturella teorin ligger som inramning för studien. Resultatet visar att förskollärarna är positiva till estetiska lärprocesser som ett verktyg och att de främst använder sig av musik för att främja den sociala dimensionen av hållbar utveckling. En viktig del i resultatet är även förskollärarens egen roll för lärandet. Baserat på studiens resultat kan en slutsats dras att det ständigt arbetas med hållbar utveckling genom estetiska lärprocesser men att det varierar i utsträckning på de olika förskolorna. Kompetensutveckling inom både estetiska lärprocesser och hållbar utveckling är att föredra.

Denna rapport beskriver det projektarbete som ligger till grund för kursen Examenarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, vid Karlstads universitet. Projektet har utförts av studenten Rebecca Glomsten i dialog med Clas Ohlson under vårterminen 2020 och omfattar 22,5 hp. Handledaren för arbetet är Johan Strandberg och examinator Leo De Vin. Den accelererade ökningen av plastprodukter för engångsbruk i kombination med plastens långa nedbrytningstid samt bristande utformning för återanvändning och återvinning har bidragit till att dagens plastanvändning är ineffektivt och ohållbar. För att driva på utvecklingen mot en cirkulär ekonomi har EU-parlamentet röstat fram ett nytt direktiv som förbjuder vissa typer av engångsprodukter i plast redan år 2021. Detta tvingar detaljhandelsföretaget att upphöra sin försäljning av berörda produkter och de behöver därmed hitta alternativa lösningar som uppfyller kundernas behov. Projektets syfte är att kartlägga användning och hantering av engångsprodukter, samt identifiera det egentliga kundbehovet i förhoppning om att komma fram till en alternativ framtidslösning som kan ersättas i Clas Ohlsons sortiment, tillfredsställa målgruppen och samtidigt bidra till hållbar utveckling. Genomförandet av arbetet har följt produktutvecklingsprocessen med faserna projektstart, förstudie, produktspecifikation, idégenerering, konceptgenerering, konceptval, slutgiltig konstruktion, utställning/redovisning och rapport/projektavslut.  Arbetet resulterade i ett moderniserat picknick-kit för flergångsanvändning, anpassat för 1 - 6 personer med hopfällbar picknickkorg, som enligt den omfattande teorin kan påvisas bidra till minskad miljöbelastning genom minskad plastanvändning och koldioxidavtryck. Flergångslösningen bidrar även till minskad konsumtion och avfall i och med produktens ökade livslängd och samtidigt minimeras risken för nedskräpning genom dess ökade värde. / This report covers a product development project conducted as Bachelor of Science thesis for the Innovation & design engineer program at Karlstad University. The project was carried out by the student Rebecca Glomsten in dialogue with Clas Ohlson during spring 2020. The work comprises 22,5 hp.    Due to the new EU single-use plastics directive, parts of Clas Ohlson's range disappear and need to be replaced by more sustainable solutions that also meet the customers’ needs.    The purpose of the project was to chart the use and handling of disposable products and identify the actual costumer needs to find an alternative solution that can be replaced in Clas Ohlson's range and satisfy the target group while contributing to a sustainable development.   The work has been conducted according to the product development phases; project start, research, product specification, idea generation, generating concept, concept selection, exhibition and project closure.    The work resulted in a modernized reusable picnic-kit, suitable for 1 - 6 people with foldable picnic basket. According to the theoretical foundation of the project, the solution can be shown to contribute to reduced environmental impact through reduced plastic use and carbon dioxide emissions. The reusable solution also contributes to reduced consumption and waste due to the increased life of the product and minimize the risk of littering through the increased value of the product.

Problemformulering: Hur styr fastighetsbolagen sina verksamheter ur ett hållbarhetsperspektiv och varför är det viktigt?   Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur fastighetsbolagen styr sina verksamheter med ett hållbarhetsfokus. Genom en ökad förståelse vill vi utforma en modell som förklarar styrningen ur alla tre dimensionerna kopplat till företagets verksamhet.     Metod: I denna studie användes en abduktiv forskningsansats. En kvalitativ studie har genomförts där sex respondenter från två olika grupper, allmännyttiga- och privata fastighetsbolag, intervjuats. Utformandet av den teoretiska referensramen har genomförts med hjälp av vetenskapliga artiklar, litteratur och internetkällor.    Slutsats: Resultaten visar att samtliga fastighetsbolag styr sitt hållbarhetsarbete utifrån tre dimensioner med den ekonomiska aspekten som utgångspunkt. Genom ett strukturerat och tydligt förhållningssätt styr bolagen sin verksamhet med hjälp av uppsatta mål och policys. Studien visar också att när verksamheten styr sitt hållbarhetsarbete utifrån dessa förhållningssätt gynnar det fastighetsbolagens intressenter.

No description available.

Den här studien är gjord i syfte att skapa förståelse för de sätt som förskollärare tolkar och reflekterar didaktiskt kring begreppet hållbar utveckling i förskolans verksamhet. Det som har undersökts är vilka innebörder som förskollärare lägger i begreppet och hur förskollärare planerar aktiviteter som de anser relaterar till hållbar utveckling. Undersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod och intervju har valts som metod för insamling av empiri. Fem förskollärare från två olika förskolor i Sverige har intervjuats vid ett tillfälle och resultatet visar att förskollärarna upplever att hållbar utveckling är ett viktigt begrepp att arbeta med i förskolan. Utifrån förskollärarnas definitioner av begreppet kunde två teman urskiljas, den ekologiska dimensionens dominans och de sociala och ekonomiska dimensionernas åsidosättande. Den ekologiska dimensionen var den dimension som visade sig mest i förskollärares definitioner det som det arbetades mest med. Utifrån förskollärarnas svar var källsortering, skräpplockning och naturmöten det som förekom mest i arbetet med begreppet i verksamheten. Planeringen inför aktiviteterna kunde ske på olika sätt, dels utifrån ett kollektivt, proaktivt planerande och dels utifrån ett individuellt, reaktivt planerande. Några av förskollärarna menar att mycket av arbetet med hållbar utveckling sker spontant och grundar sig i vad barnen visar intresse för medan andra menar att arbetet i förskolan som rör hållbar utveckling planeras vid både avdelningsträffar och andra planeringstillfällen i arbetslaget och att man då utgår från en mängd didaktiska val. För att välja innehåll uppger många av förskollärarna att man förhåller sig till styrdokument och vad som är aktuellt.

Översvämningar i samband med stora mängder regn har blivit ett stort problem i Malmö stad och orsakat stora skador hos privatpersoner och kommunen. Detta på grund av en kombination av föråldrade VA-ledningssystem, tilltagande förtätning av staden samt förändringar av klimatet. Hanteringen av dagvatten av befintliga VA-ledningssystem är inte längre hållbar vilket återkommande gör sig märkbart i olika delar av staden men en utbyggnad av dessa är inte ekonomiskt försvarbart. Genom att intervjua både privatpersoner och yrkesmässiga inom kommunen samt genom sekundäranalys av en enkätundersökning som har tillhandahållits av VA SYD har strategier utformats som kan användas för att öka intresset och motivationen hos villaägare för att enhållbar och lokal hantering av dagvatten ska bli möjlig. / Flooding as a result of large amounts of rain has become a big problem in Malmö city and has caused huge amounts of damage for private property and the municipality. This is caused due to a combination of aged sewage system, expansion of the city and climate change. The management of stormwater in existing sewage systems is no longer sustainable which makes itself noticeable recurrently in different parts of town, but a renewal of these systems is not economically defensible. Through interviews and secondary analysis of a survey provided by VA SYD, strategies have been formed that can be used towards increasing the interest and motivation with private property owners so that a sustainable, local management of stormwater can become a possibility.

Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att beskriva och analysera forskning om undervisning om och för hållbar utveckling i skolan med inriktning årskurs F-3. För att uppnå syftet ställs följande fyra frågor; Vad väljer lärare att undervisa om inom hållbar utveckling? Hur undervisar lärare om hållbar utveckling? Varför använder sig lärare av den valda undervisningsmetoden och undervisningsinnehållet? Vilka utmaningar upplever lärare finns vid undervisning om hållbar utveckling? Metoden som använts för att hitta relevant forskning är manuella sökningar och databassökningar. Begreppet hållbar utveckling innefattar tre dimensioner; miljö, social och ekonomisk hållbarhet. Forskningen som analyserats visar på att miljödimensionen får störst utrymme i undervisningen. De sociala och ekonomiska dimensionerna är mer framträdande i undervisningen i grundskolans senare år. Den analyserade forskningen visar även att lärarna upplever utmaningar i form av exempelvis läroplanens utformning, ämnets komplexitet och elevernas ålder. Utifrån den komplexitet som både vi lärarstudenter och redan yrkesverksamma lärare upplever finns kring begreppet hållbar utveckling ser vi att det finns ett behov av fortsatt forskning inom området.

Hållbar utveckling har fått en betydande roll i den undervisning som bedrivs i desvenska skolorna idag men arbetas med på olika sätt i olika ämnen. Syftet meddenna studie är att få mer kunskap om lärares beskrivningar av arbetet medhållbar utveckling som del av teknikundervisningen. Studien har enutgångspunkt i det kvalitativa med stöd i en kvalitativ innehållsanalys för attsynliggöra lärares varierade beskrivningar om hållbar utveckling som del avteknikundervisningen. En kvalitativ ansats används för att få möjlighet att samlain rikare data samt används en kvalitativ innehållsanalysmetod för att synliggörakategorier utifrån likheter och skillnader i lärarnas beskrivningar iintervjustudien.I intervjustudiens resultatdel visas lärares olika beskrivningar kring sinaegna inställningar till lärande för/om och i hållbar utveckling. De intervjuadelärarna berättar även om sin förståelse relaterat till hållbar utveckling sombegrepp och hållbar utvecklings relevans i teknikämnet. Även lärares reflektioneröver hur teknikämnet har förändrats med tiden och hållbar utvecklings relevanstill ämnet och dess olika moment presenteras. Lärare berättar hur de uppleverinnehåll och formande av undervisningen på olika sätt. Även lärares tankesätt omelever och lärande som går in på elevers inställning, influenser och hur det går attarbeta med hållbar utveckling.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur undervisning för hållbar utveckling framställs inom forskning. Då mänskligheten står inför stora utmaningar i form av miljöförändringar och dess konsekvenser så behöver människor bli medvetna om hur de kan vara med och påverka. De behöver få verktyg som hjälper dem att fatta beslut som bidrar till minskad miljöpåverkan och minskade konsekvenser för samhället. En väg till att förmedla kunskap om hur man kan leva hållbart är genom skolans utbildning.  Med hjälp av denna litteraturstudie vill vi få svar på hur man enligt forskning kan undervisa för hållbar utveckling och vad som anses vara syftet med undervisningen. Litteraturen som denna studie grundar sig på består av tio stycken vetenskapliga tidskriftsartiklar, varav majoriteten utgår från en svensk kontext.  En litteraturstudie om undervisningens syfte och innehåll i grundskolan. Resultatet utifrån det analyserade materialet visar att det finns tre selektiva miljöundervisningstraditioner (faktabaserat, normerade, pluralistisk) som är återkommande, inom dessa har man olika syn på syftet med undervisning för hållbar utveckling. En aspekt som framkommer från flera forskare i vår studie är att en kombination av dessa traditioner ses som en bra strategi genom exempelvis ett ämnesöverskridande arbetssätt. Vi väljer att benämna detta som en holistisk syn på undervisningstraditionerna.

AbstractExamensarbetet handlar om vilka likheter och skillnader det finns mellan å ena sidan Maria Montessoris tankar och idéer om miljö och å andra sidan hållbar utveckling i miljöfrågor. Jag har valt att använda mig av två Montessoriförskolor men den ena förskolan har även en hållbar utveckling profilering. Mitt syfte med undersökningen är att intervjua personal på förskolorna för att få en uppfattning om det finns några likheter och skillnader på hur förskolorna arbetar med miljöfrågor. Mina frågor är; Hur behandlas "miljötänkandet" i Montessoripedagogikens grundtankar? Varför väljer en Montessoriförskola att ha en miljöprofil? Hur präglar miljöprofilen arbetet på förskolan? Hur skiljer sig miljötänkandet på Montessoriförskolor med respektive utan miljöprofil? Hur delaktiga är föräldrarna i olika stadier för hållbar utveckling?Jag har även använt mig av en enkät som föräldrarna på Montessoriförskolan med ”Hållbar utveckling” utmärkelse har besvarat. Jag vill med enkäten få en uppfattning om föräldrarnas medvetenhet om förskolans arbete och föräldrarnas medvetenhet om hållbar utveckling. Jag tycker att det är spännande att de tankar och idéer som ligger bakom hållbar utveckling, stämmer så väl överrens med vad Maria Montessori sa i början av 1900- talet. I mitt resultat kom jag fram till att det finns många åtskilliga likheter mellan Montessoris tankar om miljö och hållbar utveckling. Min analys/slutsats blev att i mina intervjuer kommer det inte fram några direkta skillnader mellan Montessoris tankar om miljö och hållbar utveckling. Detta kan bero på att pedagogerna på Montessoriförskolan utan ”Hållbar utveckling” profilering var väldigt kunniga om hållbar utveckling och hade ett stort eget intresse i hållbar utveckling. Nyckelord; Miljö, Montessori, Hållbar utveckling,