Undersökningen  belyser vikten av undervisning för hållbar utveckling inom naturvetenskapliga ämnen på högstadiet. Det betonas att i en tid av ökande miljöutmaningar och komplex global verklighet är det avgörande att eleverna förstår sambanden mellan naturvetenskap, hållbarhet och samhällsutveckling. För högstadielärare är detta en central och betydelsefull uppgift. Att undervisa i hållbar utveckling innebär inte bara att förmedla fakta utan också att inspirera och vägleda eleverna till en kritisk syn på ämnena. Undersökningen  framhäver att integrera verkliga situationer och problem i undervisningen samt främja elevernas kritiska tänkande och problemlösningsförmåga. Det poängteras också vikten av ämnesövergripande perspektiv och samarbete över ämnesgränserna för en heltäckande förståelse av hållbar utveckling. Högstadielärare spelar en avgörande roll inte bara i klassrummet utan också genom att engagera eleverna i projekt utanför skolan, vilket ger dem möjlighet att tillämpa sina kunskaper på verkliga problem och utveckla en känsla av ansvar och medborgarskap. Trots utmaningarna i att undervisa för hållbar utveckling, betonas de betydande belöningarna genom att forma unga sinnen och inspirera till hållbarhet för framtida generationer. För att genomföra forskningen användes en Google Formulär-enkät med 10 frågor om naturvetenskap (NO). En länk till enkäten distribuerades till NO-lärare via e-post, vilket möjliggjorde snabb spridning över olika geografiska områden. Forskarna använde Google Formulär för att samla in och organisera svar i realtid. Efter att tillräckligt många svar hade samlats in, genomfördes en noggrann analys för att identifiera gemensamma teman och trender bland NO-lärarna. Undervisningen om hållbar utveckling betonas som avgörande och kräver anpassning för att engagera och inspirera eleverna. Kopplingen mellan teori och praktik är viktig, liksom att undervisningen inkluderar sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensioner samt främjar individens ansvar. I biologiundervisningen finns möjligheter att engagera eleverna genom praktiska erfarenheter och ämnesintegration, vilket bidrar till en bredare förståelse för ämnet. En helhetsbild av hållbar utveckling främjas genom ämnesöverskridande och tematiska ansatser. Inkluderande lärmiljöer och varierande undervisningsmetoder är viktiga för att främja inlärning.  Resultaten visar en ökad medvetenhet och engagemang hos eleverna i miljöfrågor, men de känner sig maktlösa att påverka förändringar. Det betonas vikten av att integrera hållbarhetsfrågor i utbildningssystemet, särskilt inom naturvetenskapliga ämnen, för att stärka elevernas förståelse och engagemang för ämnet. Undervisningen om hållbar utveckling kräver en holistisk syn och flexibelt tillvägagångssätt för att vara meningsfull och engagerande för eleverna, och för att förbereda dem för dagens samhälleliga utmaningar. / The survey highlights the importance of teaching for sustainable development in science subjects at the secondary school level. It emphasizes that in an era of increasing environmental challenges and a complex global reality, it is crucial for students to understand the connections between science, sustainability, and societal development. For secondary school teachers, this is a central and significant task. Teaching sustainable development involves not only conveying facts but also inspiring and guiding students towards a critical perspective on the subjects. The survey underscores the importance of integrating real-life situations and problems in teaching, as well as promoting students' critical thinking and problem-solving skills. It also emphasizes the importance of interdisciplinary perspectives and collaboration across subject boundaries for a comprehensive understanding of sustainable development. Secondary school teachers play a crucial role not only in the classroom but also by engaging students in projects outside of school, providing them with opportunities to apply their knowledge to real-world problems and develop a sense of responsibility and citizenship. Despite the challenges in teaching for sustainable development, the significant rewards are emphasized through shaping young minds and inspiring sustainability for future generations. To conduct the research, a Google Forms survey with ten questions about natural science (NS) was utilized. A link to the survey was distributed to NS teachers via email, enabling rapid dissemination across different geographical areas. The researchers used Google Forms to collect and organize responses in real-time. After a sufficient number of responses were collected, a thorough analysis was conducted to identify common themes and trends among NS teachers. Teaching about sustainable development is highlighted as crucial and requires adaptation to engage and inspire students. The link between theory and practice is important, as is ensuring that teaching includes social, environmental, and economic dimensions while promoting individual responsibility. In biology education, opportunities exist to engage students through practical experiences and subject integration, contributing to a broader understanding of the subject. A holistic view of sustainable development is promoted through interdisciplinary and thematic approaches. Inclusive learning environments and varied teaching methods are important for promoting learning. The results show increased awareness and engagement among students in environmental issues, but they feel powerless to effect changes. The importance of integrating sustainability issues into the education system, especially within scientific subjects, is emphasized to strengthen students' understanding and engagement with the subject. Teaching about sustainable development requires a holistic approach and flexible methodology to be meaningful and engaging for students, and to prepare them for today's societal challenges.

Med utgångspunkt i en ökning av så kallad klimatångest bland barn, är denna studies syfte är att undersöka och analysera ekologiska frågeställningar inom barnlitteratur och läromedel för mellanstadieelever för att se hur försöken att skapa ekologiskt medvetna medborgare görs, hur ansvaret mellan barn och vuxna behandlas, hur det hållbara samspelet mellan natur och mänsklighet problematiseras och hur hotet om undergång skildras och hanteras. Analysen genomförs med hjälp av en kvalitativ textanalys av de skönlitterära verken Kometen kommer av Tove Jansson och Slutet av Mats Strandberg, samt av fyra läromedel i SO- och NO-ämnen ur serien Utkik.Resultatet visar att texterna tar upp hållbarhetsfrågor mestadels ur ett människocentrerat perspektiv, men där människan samtidigt skuldbeläggs för klimatkrisen och där barnen åläggs ansvaret för att lösa den. Balansgången mellan att aktivera barnen och utbilda dem i hållbarhet utan att orsaka klimatångest visar sig vara svår att hantera. Skönlitteraturen gör det via skildringar om undergång, och läromedlen genom att uttryckligen beskriva hotet. En medvetenhet om vilket material som väljs ut och varför är ett nödvändigt didaktiskt förhållningssätt. / With basis in the increase of so-called climate anxiety among children, the purpose of the study is to investigate and analyse ecological issues in children’s literature and text books meant for pupils in grades 4–6. We examine how pupils are required to become ecologically aware citizens, how the responsibility among children and adults is handled, how the interplay between nature and humanity is problematised and how the threat of destruction is depicted. The qualitative text analysis focuses on the two novels Kometen kommer (Comet in Moominland, by Tove Jansson) and Slutet (The End, by Mats Strandberg), as well as four text books of different subjects in the Utkik (Outlook) series.The result shows that the texts describe issues of sustainability from a human-centered perspective, where man is considered responsible for the climate crisis and the children are enjoined the responsibility of putting an end to it. The balance between activating the children and teaching them about sustainability, without causing even more anxiety, seems difficult to handle. The novels use apocalyptic themes, while the text books expressively focuses on describing the different factors of threat. A conscious selection of teaching material and children’s literature – what? and why? – is a necessary didactical approach.