Reformen om avskaffandet av revisionsplikten trädde i kraft den 1: a november 2010. Reformen ger de mindre aktiebolagen möjlighet att själva avgöra vilka redovisning- och revisionstjänster de ska köpa. Beslutet var i samklang med det Europeiska rådet rekommendation av att minska dem administrativa kostnaderna för de mindre aktiebolag för att stimulera Europas ekonomi. Cirka 70 procent av de mindre aktiebolag som var aktiva på marknaden, när beslutet fattades, omfattades av reformen. De negativa effekter som reformen medför var svåra att kvantifiera. Beröra myndigheter har granskat vilken påverkan frivillig revision har för det svenska samhället. Försämrat kvalitet av företagets finansiella rapporter bedömdes vara en av reformen oönskad effekt. Kreditgivaren är ett av revisionen främsta intressent. Bankerna behöver kvalitetssäkrad finansiell information och använder företagets finansiella rapporter som underlag vid beslutsfattning. Studiens forskningsfrågor har sin utgångspunkt i denna bakgrund och lyder följande: Hur har bankernas kreditbedömning av mindre aktiebolag förändrats efter avskaffandet av revisionsplikten? Hur har frivillig revision påverkat bankernas värdering av hårda och mjuka faktorer vid kreditbedömningsprocessen? Studiens vetenskapliga ansats är deduktion. Empiriska data samlades in genom intervjuer med tio respondenter på fem olika banker i södra Sverige. Mönster i respondenternas svar samt samband mellan teoretisk referensram och empiri ligger till grund för studiens analys. Den slutsats som dras är att avskaffandet av revisionsplikten medför inga ändringar i bankernas bedömning av en kreditpropå. Företagets finansiella rapporter håller, trots avskaffandet av revisionsplikten, ett högre kvalitet. Redovisningskonsulterna har tagit över en del av det arbete revisorn gjort tidigare och deras insats bedöms ha en oerhört viktig roll för ett mindre aktiebolag. Vid kreditbedömningsprocessen spelar både de hårda och mjuka faktorer en betydande roll. Vid kreditbedömning görs en samlad bedömning och både hård och mjuk information analyseras i processen.

Titel: Hård respektive moderat reglering för jämställda bolagsstyrelser - En jämförande studie mellan Sverige och Norge  Bakgrund: Att använda en kvoteringslag som tillvägagångssätt för att uppnå jämställda bolagsstyrelser är ett omdiskuterat ämne i Sverige, såväl som i världen. Länder har valt olika metoder för att främja jämställda styrelser och vi ställer oss frågan om det kan finnas olika grader av reglering och vilka effekter dessa i sådana fall har.  Syfte: Studiens syfte är att förklara effekter på bolags styrelse och prestationer beroende på om de har uppnått jämställda styrelser genom hård eller moderat reglering.  Metod: Metoden som har genomförts är en förlängd tvärsnittsstudie med deduktiv ansats. Studiens hypoteser har formulerats med hjälp av institutionell teori, teorin om social identitet, teorin om token, teorin om kritisk massa samt tidigare empiriska studier.  Slutsats: Studien finner indikation på att det finns skillnader mellan bolag som verkar under hård respektive moderat reglering både när det kommer till bolagsprestationer och styrelseeffekter. Resultatet antyder att bolag under moderat reglering presterar bättre finansiellt och socialt samt att deras styrelseprocesser-, struktur och kompensation skiljer sig mot bolag under hård reglering. / Title: Hard or moderate regulation for gender equal corporate boards – A comparative study between Sweden and Norway  Background: Using a quota act as a method for achieving gender equal corporate boards is a hot topic in Sweden, as well as in the world. Countries have chosen different methods to promote gender equal corporate boards and we ask ourselves if there can be different degrees of regulation and, in that case, what their effects are on corporate boards and their performance.  Purpose: The study aims to explain effects on corporate boards and their performance depending on whether they have achieved gender equal boards through hard or moderate regulation.  Method: The method that has been used is an extended cross-sectional study with a deductive approach. The study´s hypotheses have been formulated by using institutional theory, social identity theory, token theory, critical mass theory and previous empirical studies.  Conclusion: Our study finds an indication that there are differences between firms that operate under hard and moderate regulation, both when it comes to firm performance and board effects. The results indicate that firms under moderate regulation perform better financially and socially and also that their board process- structure and compensation differ from firms under hard regulation.

The rapid development of digitization has significantly affected the outside world. Banks in Sweden have developed a lot since digitization took hold, the internet bank has been made more efficient, matters have been digitized, bank offices have been closed and there have been several strategic changes. This study is based on ten interviews from six different banks in Sweden, large and small, with the aim of describing and analyzing how digitization has affected lending to small and medium-sized companies. Including how the bank receives loan applications, how the information is collected, what systems and digital tools are used in assessments and how the relationship with customers has been affected. Digitization has changed the lending strategies in the banking sector as many banks have switched to digitized credit assessment systems. This has increased efficiency but also the risk of misleading assessments. At the same time, the transition to digital interactions has reduced the need for physical meetings, which has increased accessibility but also worsened the relationship between bank and customer according to several respondents. Despite this, the importance of maintaining a human factor in credit granting is emphasized to ensure a correct assessment of the companies' needs and ability to pay. Finally, it is emphasized that digitization offers opportunities for easier everyday life, but that it also involves a social responsibility to use it responsibly. Keywords: Bank financing, digitization, hard information, lending, soft information, SME, lending strategies

<p>Background: The Background of this thesis dates back to November of 1999 when Sweden arranged its largest manifestation ever in a developing country, namely South Africa. The origin of this study lies within the frame of Trade&Industry, more specifically a seminar on small business partnership. At the seminar companies with less than 20 employees from both countries were introduced to each other with the long term goal of establishing partnerships between the two countries. These companies awoke our interest in the process of creating a partnership.</p><p> Purpose: With this thesis, we hope to contribute to a higher level of knowledge about small business partnership creation. We also intend to give normative guidelines as for what may be important to have in mind when creating a partnership. We will do this by describing the initial stage of collaboration between small companies and by discussing how initial conditions may affect the parties’ collaboration. </p><p>Delimitation: Our focus is on the strategic objectives and context of collaboration, and we have looked upon these factors without taking corporate culture or external factors, such as political environment, business climate etc., into account. Proceed of the Study: As well as participating in the manifestation and at the seminar we have conducted interviews with representatives from 8 companies. </p><p>Results: In creating a small business partnership companies often heavily depends on one key-person. Communication between companies will contribute to a clearer value-creation scenario - and misunderstandings can be avioded. Furthermore, flexibility, openness and equality between partners will substantially ease the process of creating a partnership.</p>

<p>Event marketing är en marknadsföringsform som har växt ordentligt under senare delen av 90-talet och det börjar bli ett naturligt inslag i företagens marknadskommunikation. Trots denna tillväxt har event marketing under en längre tid sammankopplats med brist på utvärderingsmetoder. En avsaknad av utvärderingsmetoder leder till svårigheter att avgöra vilka effekter en event marketing-satsning resulterar i, hur genomförandet kan förbättras samt huruvida event marketing är en lämplig form av marknadsföring i en given situation. En ökad förståelse för dessa eventuella utvärderingsproblem skapar även förutsättningar för utvecklandet av utvärderingsmetoder och därmed möjlighet att besvara liknande frågeställningar. Denna uppsats undersöker vad som skiljer event marketing från annan marknadsföring i en utvärderingssituation, vilka problem dessa skillnader kan medföra samt hur eventuella utvärderingsproblem kan hanteras. Detta görs genom intervjuer med såväl"producenter"som"köpare"av event marketing.</p>

Background: The Background of this thesis dates back to November of 1999 when Sweden arranged its largest manifestation ever in a developing country, namely South Africa. The origin of this study lies within the frame of Trade&amp;Industry, more specifically a seminar on small business partnership. At the seminar companies with less than 20 employees from both countries were introduced to each other with the long term goal of establishing partnerships between the two countries. These companies awoke our interest in the process of creating a partnership. Purpose: With this thesis, we hope to contribute to a higher level of knowledge about small business partnership creation. We also intend to give normative guidelines as for what may be important to have in mind when creating a partnership. We will do this by describing the initial stage of collaboration between small companies and by discussing how initial conditions may affect the parties’ collaboration. Delimitation: Our focus is on the strategic objectives and context of collaboration, and we have looked upon these factors without taking corporate culture or external factors, such as political environment, business climate etc., into account. Proceed of the Study: As well as participating in the manifestation and at the seminar we have conducted interviews with representatives from 8 companies. Results: In creating a small business partnership companies often heavily depends on one key-person. Communication between companies will contribute to a clearer value-creation scenario - and misunderstandings can be avioded. Furthermore, flexibility, openness and equality between partners will substantially ease the process of creating a partnership.

Event marketing är en marknadsföringsform som har växt ordentligt under senare delen av 90-talet och det börjar bli ett naturligt inslag i företagens marknadskommunikation. Trots denna tillväxt har event marketing under en längre tid sammankopplats med brist på utvärderingsmetoder. En avsaknad av utvärderingsmetoder leder till svårigheter att avgöra vilka effekter en event marketing-satsning resulterar i, hur genomförandet kan förbättras samt huruvida event marketing är en lämplig form av marknadsföring i en given situation. En ökad förståelse för dessa eventuella utvärderingsproblem skapar även förutsättningar för utvecklandet av utvärderingsmetoder och därmed möjlighet att besvara liknande frågeställningar. Denna uppsats undersöker vad som skiljer event marketing från annan marknadsföring i en utvärderingssituation, vilka problem dessa skillnader kan medföra samt hur eventuella utvärderingsproblem kan hanteras. Detta görs genom intervjuer med såväl"producenter"som"köpare"av event marketing.

Background: The consumers of today have the possibility to choose from a wide range of products and services. Consequently, the ability to differentiate the products is essential for the brand owners. If a brand owner does not manage to differentiate its product, it can be difficult to make the consumers realise the benefits of the product and convince them to buy it. One way to differentiate the product is to create a distinguished brand identity. However, it is not enough to create a strong brand identity, the brand owner must also be capable of communicating the brand identity successfully. There are several ways to communicate a message and one is to use product placement. Purpose: The purpose of the thesis is to create an understanding for product placement’s ability to communicate a brand identity, seen from the brand owners’ point of view. Delimitation: We have chosen to limit our study to only treat product placement in Swedish film. Proceed of the study: We have conducted a qualitative study where the empirical material consists of four personal interviews. Three of the interviewees represented brand owners that have used product placement and one was a product placement agent. The theoretical frame of reference consists of three main theories; marketing communication theory, theories on brand identity and theories on consumer behaviour, where communication theories will be given strongest emphasis. Results: We observed that product placement has possibilities to communicate brand identity, under certain circumstances. The product placement must either be supported by a cross promotion-campaign or expose a product that has distinguished physical characteristics as part of the brand identity.

Bakgrund: Idag slåss många företag om att få en plats i vårt medvetande och de lägger därmed ut stora summor på varumärkesbyggande och varumärkesvård. Det handlar inte längre om att bara pränta in logotypen, utan även att ge sitt varumärke en "själ" och ladda det med olika värden. I och med dagens globalisering är det också ur ett kulturellt perspektiv mer intressant. Men att exportera ett varumärke till en utländsk marknad är inte samma sak som att ta med sig sin kunskap och tro att det ska fungera lika bra i det nya landet. Ett varumärke är medvetet och omedvetet laddat med värderingar, både kulturella och affärsmässiga. I Sverige har vi typiskt svenska värden som man kanske inte direkt tänker på men som faktiskt följer med oss. Dessa värden kanske inte passar in på den nya marknaden, utan vissa värden kanske tas med medan andra byts ut. Vi finner det därmed intressant att undersöka dessa kulturella värden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva vad för slags kulturella värden svenska företags varumärken avser kommunicera utomlands.Genomförande: Vi har gjort en kvalitativ studie. Vår empiriska studie är huvudsakligen baserad på de personliga intervjuer och den telefonintervju vi gjort. Referensramarna bygger på väletablerade teorier inom området. Resultat: Vår studie har visat att svenska företag laddar sina varumärken med värdena kvalitet, pålitlighet, enkelhet och modern&amp;innovativ. Vi har funnit att dessa värden finns återspeglade i den svenska kulturen både vad gäller national- respektive affärs och företagskultur. / Background: Today many companies are competing to get space in our minds. Companies spend a tremendous amount of money on building strong brands. It is not just about making us aware of their logo, today it’s more about giving the brand a ”soul” and to load it with different values. Due to today’s globalization there is also interesting to look at it from a cultural perspective. To export a brand name into a new market abroad is not the same as just transferring your knowledge and believe it should work in another country and culture. A brand is consciously and unconsciously loaded with values, especially cultural values. In Sweden there are values typically Swedish that might not be obvious to you but still follow us. These values might not fit the new market the company is entering, therefore some values might get left behind, while others are easily transferred to another country. We therefore find it very interesting to study these cultural values. Purpose: The purpose with this essay is to describe which cultural values Swedish company’s brands intend to communicate abroad. Performance: We have done a qualitative study. Our empirical study is based mainly on personal interviews. The frames of references are based on well established theories within the brand- and cultural field.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner. I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas. I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män. Denna maskulinitet skiljer sig från den som uppstår i trilogins manliga vänskapspar, som snarare kännetecknas av omsorg och ömsesidig respekt. I det avsnitt som fokuserar Lars Hårds relationer med samhällets institutioner behandlas först familjen, inom vilken de traditionella könsrollerna tydligt framträder: Lars Hårds mor står för omsorgen och det verklighetsnära, medan fadern ägnar sig åt mer eller mindre verklighetsfrånvänd bildning under lediga stunder. När modern insjuknar tas hennes plikter över av Lars Hård, som i och med detta förefaller uppleva sig befriad från maskuliniteternas tvångsmässiga distansering från den reproduktiva sfären. Därefter fokuseras det främmandeskap Lars Hård känner inför sin kropp, hur han förefaller se på denna kropp i det moderna samhället samt straffsystemets reduktion av hans individ till just en kropp; något han själv gjort sig skyldig till i sin syn på kvinnan. Slutligen tas i undersökningen upp den urtidsman Lars Hård ibland identifierar sig med; hur denna maskulinitet yttrar sig samt hur den skulle kunna sättas i samband med det samhälle som under mellankrigstiden snabbt omvandlades.