Denna uppsats undersöker effekter av högskolereformen år 1977 på Sveriges inrikes migrationsströmmar för perioden 1968–1996. Reformen innebar att 12 nya högskolor upprättades i 16 kommuner i landet som tidigare haft 6 verksamma universitet. Identifikationsstrategin drar nytta av att endast ett par svenska kommuner omfattades av reformen vilket gör det möjligt att jämföra migrationsflöden i dessa kommuner med resterande delar av landet. Detta för att komma närmare en kausal tolkning av resultaten. Resultaten visar att inflyttning till kommuner som upprättade en högskola ökade med totalt 7,74 procent under perioden jämfört med resterande delar av Sverige. Inflyttningen för åldersgrupp 15–29 år ökade med 15,56 procent och inflyttningen för individer över 65 år minskade med 10,97 procent. Utflyttningsandelen ökade med 7,5 procent i den yngsta åldersgruppen men ingen signifikant effekt kunde säkerställas för resterande befolkning. Slutligen ökade rörligheten relativt sett mer för män än kvinnor. / This paper investigates the effects of a higher education reform that took place in Sweden in 1977 on within country migration for the time period 1968-1996. 12 new universities were established in 16 municipalities in the country which up until this point had housed only 6 operative universities. The identification strategy takes advantage of the fact that the reform was implemented exclusively in some municipalities making it possible to compare these with remaining parts of the country to get closer to interpreting a causal effect. The results show that within country migration to municipalities who established new universities increased by 7.74 percent compared to the rest of Sweden. Migration to university cities in age group 15- 29 increased with 15.56 percent and migration for individuals over the age of 65 decreased with 10.97 percent. Migration out of university municipalities increased with 7.5 percent in the youngest age group but no significant effects were found for the rest of the population. Furthermore, mobility increased relatively more for men than women.

<p>Föreliggande uppsats utgår från ett potentiellt problem för Försvarsmakten att i det nyligen införda tvåbefälssystemet omhänderta den högskolemässigt utbildade officeren som sannolikt generellt innehar en högre utbildningsnivå och mer uttalad karriärambition än de äldre yrkesofficerarna från det tidigare enbefälssystemet NBO.</p><p>Uppsatsens syfte är att tydliggöra vilka förutsättningar på arbetsplatsen som gäller för tvåbefälsystemets högskolemässigt utbildade officerare vid officersprogrammet ur ett anställningsbarhetsperspektiv. Anställningsbarhetsbegreppet kommer att utgöra det redskap som jag applicerar på det avgränsade empiriska materialet för att se vilka förutsättningar, som gäller på arbetsplatsen i jämförelse med kraven i examensbeskrivningen för de högskolemässigt utbildade officerarna då de tagit examen sommaren 2010. Är de anställningsbara? Genom en dokumentgranskning tolkas och jämförs de dokument som ligger till grund för officersutbildningen och de strategiska styrdokument som definierar Försvarsmaktens verksamhet.</p><p>Resultatet visar utifrån ett anställningsbarhetsperspektiv att Försvarsmaktens dokument och officersprogrammets utbildningsplan samt examensbeskrivning i stort sett stämmer väl överens vilket borgar för en hög anställningsbarhet hos officeren.</p> / <p>Present thesis raises a potential problem for the Swedish Armed Forces to care for its academically trained officers of the newly imposed all rank system. They will generally hold possession of a higher level of education and also generally express a greater concern for their advancement than their predecessors of the old rank system.</p><p>The object of the thesis is to illustrate what conditions that applies on the workplace for the academically trained officers of a employability perspective when commissioned. The employability definition will be used as the tool applied on the empirical material to see what conditions that is applicable on the workplace in comparison with the demands of the examination requirements for the academically trained officers when they get commissioned in the summer of 2010. Are the employable? Thru a qualitative study of documents regarding the education of officers and the Armed Forces strategic activities it’s contents are interpreted and compared.</p><p>The result shows from a employability perspective that the Armed Forces documents and the officers programme’s examination requirements and education plan mainly correspond which is a guarantee for a high level of employability for the officer.</p>

Föreliggande uppsats utgår från ett potentiellt problem för Försvarsmakten att i det nyligen införda tvåbefälssystemet omhänderta den högskolemässigt utbildade officeren som sannolikt generellt innehar en högre utbildningsnivå och mer uttalad karriärambition än de äldre yrkesofficerarna från det tidigare enbefälssystemet NBO. Uppsatsens syfte är att tydliggöra vilka förutsättningar på arbetsplatsen som gäller för tvåbefälsystemets högskolemässigt utbildade officerare vid officersprogrammet ur ett anställningsbarhetsperspektiv. Anställningsbarhetsbegreppet kommer att utgöra det redskap som jag applicerar på det avgränsade empiriska materialet för att se vilka förutsättningar, som gäller på arbetsplatsen i jämförelse med kraven i examensbeskrivningen för de högskolemässigt utbildade officerarna då de tagit examen sommaren 2010. Är de anställningsbara? Genom en dokumentgranskning tolkas och jämförs de dokument som ligger till grund för officersutbildningen och de strategiska styrdokument som definierar Försvarsmaktens verksamhet. Resultatet visar utifrån ett anställningsbarhetsperspektiv att Försvarsmaktens dokument och officersprogrammets utbildningsplan samt examensbeskrivning i stort sett stämmer väl överens vilket borgar för en hög anställningsbarhet hos officeren. / Present thesis raises a potential problem for the Swedish Armed Forces to care for its academically trained officers of the newly imposed all rank system. They will generally hold possession of a higher level of education and also generally express a greater concern for their advancement than their predecessors of the old rank system. The object of the thesis is to illustrate what conditions that applies on the workplace for the academically trained officers of a employability perspective when commissioned. The employability definition will be used as the tool applied on the empirical material to see what conditions that is applicable on the workplace in comparison with the demands of the examination requirements for the academically trained officers when they get commissioned in the summer of 2010. Are the employable? Thru a qualitative study of documents regarding the education of officers and the Armed Forces strategic activities it’s contents are interpreted and compared. The result shows from a employability perspective that the Armed Forces documents and the officers programme’s examination requirements and education plan mainly correspond which is a guarantee for a high level of employability for the officer.

Syftet med forskningsrapporten är att undersöka hur kvinnor över femtio år använder en universitetsutbildning i formandet av sin framtidsstrategi. För att besvara våra forskningsfrågor har vi genomfört både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa undersökningen utgjordes av en postenkät som sändes till 30 kvinnor vid Linköpings universitet. Den kvalitativa metoden bestod av tre intervjuer med slumpmässigt utvalda respondenter från enkäten. Slutsatserna är baserade på våra resultat från enkäterna och intervjuerna samt den litteratur vi valt med anknytning till rapporten. Litteraturen berör bland annat begreppet livslångt lärande, som genom sin koppling till både arbete och utbildning fått en central roll i rapporten som helhet. Resultaten visar att önskan om utveckling, både gällande den yrkesmässiga kompetensen och på det personliga planet, har varit viktiga faktorer för beslutet att påbörja studier. Kvinnornas syn på mål och möjligheter handlar om att främja personlig utveckling, där nya utmaningar eller möjligheten till andra arbetssätt kan öka livskvaliteten. Ytterligare en slutsats som vi dragit är att man studerar på högskolan för att få möjlighet att stärka sin position på arbetsmarknaden. / The purpose of this research report is to examine how women, 50 years old or more, use their university education in establishing their future strategy. To answer our research question both quantitative and qualitative surveys were made. The qualitative method consisted of a questionnaire sent out to 30 women at Linköping university. The qualitative method consisted of three interviews with randomly selected women from the formerly mentioned group of responders. The conclusions are based upon the results from the questionnaries and the interviews, as well as the literature chosen for this research report. The literature deals with concepts such as lifelong learning. Being closely related to both work and education, lifelong learning became a key role for this study as a whole. The results show that the urge for development, both regarding professional competence and that of a personal level, has been an important factor in the process to start studying. The women´s views on the objectives and possibilities are about fostering personal growth, where new challenges or the alternative way of working can enchance life quality. Another conclusion is that by studying at the university the number of work options is increased. Thus the women strengthen their position in the labour market.

In Sweden we have the highest rate of nontraditional students among Europe. Coincidently, we also have the highest rates of drop outs among OECD. In this particular field, drop out from higher education, there is a need fore more qualitative studies that can support the "statistics". Studies about experiences of drop outs are significant for society, university and individual. The aim of this study is to describe and understand how nontraditional student experiences drop out from higher education. What do they tell regarding their meeting with the university? How is the drop out visible before the decision to quit? How can the way forward to the drop out be described? What does the university mean for them? The theoretical point of departure is the concept lifeworld and the method is phenomenological hermeneutic with narrative interviews with 5 students. The result points out that the meeting with the university implies a meeting with other individuals, and also a "meeting" within the student himself, by inner questioning and reflection. The students’ relationship to the studies is characterized by the experience of understanding. The dropouts are visible through different events. The decision per se has increased over time and the students have also grown personally by the decision. To understand or not understand is crucial for the experience of learning. The drop out can also be seen as a transition and a turning point. The drop out is an effort and takes place without professional staff, therefore needs to be discussed in public.

This study aims to explain the experiences that individuals with visual impairments in higher education undergo. In this study, I focus on people who consider themselves braille readers, as my objective is not only to investigate the reality regarding the process of acquiring accessible literature but also to understand the importance of braille literacy in a broader sense. I also want to show the connection and interdependency between education, citizenship, and disability in contemporary Sweden but also in historical retrospect.My study shows that there is an inequality in access to course literature and education in Sweden. The literature is not always available on time and is often inaccessible for individuals who are braille readers, though accessibility is required through laws and regulations that demand that every citizen be treated equally and have the same opportunities, disregarding disabilities. The conclusion is that authorities, including universities, have a lot of work to do to follow regulations such as the Convention on the Rights of Persons with Disabilities and the Discrimination Act. One of the solutions to this problem is to increase the status of the braille language.

Programmering spelar idag en oumbärlig roll för samhällets funktioner men det finns en kvinnlig underrepresentation både inom branschen och på utbildningar relaterade till programmering. Denna studie ämnar undersöka hur kvinnor reagerar på marknadsföring för programmeringsutbildningar och hur marknadsföringen skulle kunna förbättras. Detta i syfte att locka fler kvinnor till utbildningarna och potentiellt öka jämställdheten inom IT. I teorin konstateras att det finns en stark stereotyp kring programmerare, vilken kvinnor inte identifierar sig med. Ökad representation, gemenskap och kreativitetsbetingade utbildningstitlar identifieras i tidigare studier som förslag på marknadsföringsåtgärder för att utjämna könsfördelningen. För att undersöka uppfattningen kring programmeringsutbildningars marknadsföring utfördes fokusgruppsintervjuer. Baserat på svaren utformades en enkät vars resultat skulle bekräfta eller dementera fokusgruppernas påståenden. Kvinnor hade en positiv reaktion när kreativt betingade ord användes och när det fanns bred representation av kön och etniciteter. Negativa reaktioner uppstod när homogena grupper av stereotypiska programmerare porträtterades. Ett återkommande önskemål var att få se utbildningen i ett större sammanhang och att få se konkreta exempel på utbildningsmoment och framtida arbetsuppgifter. / Programming today plays an indispensable role for society's functions but there is a underrepresentation of women both in the industry and in educations related to programming. This study aims to examine how women respond to marketing for education related to programming and how marketing could be improved. This is to attract more women to the educations and potentially increase gender equality in IT. In theory, it is stated that there is a strong stereotype about programmers, which women do not identify with. Increased representation, community and creativity-related educational titles are identified in previous studies as proposals for marketing measures to even out the gender distribution. To investigate the perception of the marketing for educations related to programming, focus group interviews were conducted. Based on the answers, a questionnaire was designed whose results would confirm or deny the focus groups' statements. Women had a positive reaction when creative words were used and when shown broad representation of gender and ethnicities. Negative reactions arose when homogeneous groups of stereotypical programmers were portrayed. A recurring wish was to see the education in a larger context and to see concrete examples of educational elements and future occupational tasks.