<p>Hörselskadades riksförbund hävdar att en stor del av hörselskadade barn och ungdomar misslyckas i skolan idag. Det är vanligt förekommande att hörselskadade elever ska integreras i hörande klass. Trots detta finns det speciella hörselklasser för hörselskadade elever.</p><p>Syftet med studien är att undersöka två hörselskadade elevers erfarenheter av att vara integrerade i hörande klass samt deras erfarenheter av skolsituationen i hörselklass. Fokus ligger på sociala- och lärandeaspekter. Studiens mål är att få fram positiva samt negativa konsekvenser för den hörselskadade eleven av att gå i de två skolformerna, så som de själva uttrycker det.</p><p>Studien använder sig av livsberättelser som är en del av en narrativ metod. Två hörselskadade elever har fritt fått berätta om sina erfarenheter av två olika skolformer. Studiens resultat är att de två hörselskadade eleverna upplever ett utanförskap i den hörande klassen. De har även svårt att ta till sig undervisningsinnehållet i hörande klass. I hörselklassen är undervisningen anpassad efter de hörselskadade elevernas behov. De blir även en del av den sociala gemenskapen i hörselklassen eftersom hörselskadan inte ses som ett handikapp.</p><p>Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att hörselklass framstår som den optimala skolformen för hörselskadade elever. Denna slutsats kan dock endast grundas på de två elever som medverkat i studien.</p> / <p>The national federation of hearing-impaired people asserts that a large number of hearing-impaired children and youths fail in school today. It is of frequent occurrence that hearing-impaired pupils shall be in a class with hearing pupils. In spite of this there are special classes for hearing-impaired pupils.</p><p>The purpose of this essay is to examine two hearing-impaired pupils´ experiences of being in a class with hearing pupils and their experiences of schooling in a class with hearing-impaired pupils. The essay is focus on social- and learning aspects. The aim of this essay is to notice positive and negative consequences for the hearing-impaired pupil of being in the two different school forms, in their own words.</p><p>This essay is using life stories which are a part of a narrative method. Two hearing-impaired pupils have told their stories about being in two different school forms. The result of this essay is that the two hearing-impaired pupils experience that they are out of the social fellowship in the class with hearing pupils. The hearing-impaired pupils also have difficulties with the education in the class with hearing pupils. The education in the class with entirely hearing-impaired pupils is suited for the hearing-impaired pupils´ needs. They also become a part of the social fellowship in the class with hearing-impaired pupils because the hearing-impair does not seem like a handicap.</p><p>The conclusion of the result is that the optimum school form for the hearing-impaired pupils appears to be in a class with entirely hearing-impaired pupils. This conclusion can only be based on the two pupils who have been a part of this essay.</p>

Syftet med detta självständiga arbete är att bidra med mer kunskap om hur grundskoleelever i musikklass med körprofil i Sverige uppfattar fenomenet notläsning. I bakgrundskapitlet presenteras en kort historik över notskriftens historia, en redogörelse för musikklassen som fenomen samt definitioner av termer som används i detta arbete. Den tidigare forskningen fokuserar på fenomenet notläsning utifrån de särskilda utmaningar som sångare möter jämfört med instrumentalister. Det teoretiska perspektivet fenomenografi ligger till grund för arbetet. Genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sjutton elever i årskurs åtta från en musikklass med körprofiol har empiriskt material samlats in vilket sedan analyserats med en fenomenografisk dataanalys. Enligt studiens resultat uppfattar eleverna fenomenet notläsning på sex kvalitativt skilda sätt: som ett verktyg för att tillägna sig musik genom att avkoda ett intervall mellan två toner, som ett verktyg för att distribuera och bevara musik över historiska avstånd, som ett verktyg för självständighet och variation i tolkning och framförande utifrån en noterad förlaga, som ett verktyg som möjliggör högre arbetstakt i musikundervisningen, som ett verktyg för överblick i en i övrigt gehörsbaserad personlig inlärningsstrategi, samt som en hämmande faktor för samspel, sångteknik och självförtroende i framförandet av körmusik. Resultatet jämförs med tidigare forskning och möjliga pedagogiska implikationer presenteras. / The purpose of this study is to contribute with more knowledge about how students in a high school music class with choir profile perceive the phenomenon of reading music. In the background chapter, a short account of the history of musical notation is presented, an account of the phenomenon of a music class with choir orientation as the term is used in this study, as well as definitions of terms that are used in this study. The prior research focuses on the phenomenon of reading music from the perspective of the special difficulties that singers experience in comparison to instrumentalists. The theoretical perspective of phenomenography is the basis for the study. Through semi-structured qualitative interviews with seventeen students in eighth grade from a music class with choir profile, empirical data has been collected which has then been analyzed with a phenomenographical analysis. According to the study the students perceive the phenomenon of reading music in six qualitatively different ways: As a tool for learning music by decoding an interval between two notes, as a tool for distributing and preserving music across historical distances, as a tool for independence and variation in interpretation and performance based on a notated source material, as a tool that makes possible a higher work rate in music lessons, as a tool for overview in an otherwise ear-based personal learning strategy, as well as an impeding factor for interplay, singing technique and confidence in the performance of choir music. The results are compared to prior research, and possible pedagogical implications are presented.

Studien behandlar och beskriver dels hur tolkar upplever att taltolka hörande personer som använder teckenspråk, dels hur hörande personer som använder teckenspråk upplever att bli taltolkade. Två fokusgrupper fick berätta om sina erfarenheter av denna företeelse; teckenspråkstolkar i en grupp och hörande teckenspråkiga i en annan grupp. Genom kvalitativ innehållsanalys identifierades fem teman med de viktigaste aspekterna i frågan. Dessa teman var: 1. Hörandes val av språk i tolkade sammanhang 2. Strategier för att hantera att bli taltolkad 3. Tolkens språkliga utmaningar 4. Ett gott samarbete är avgörande 5. CEFR – självbedömning är svårt. Genom dessa teman framkom att taltolkning av hörande är ett komplext fenomen som kräver särskild hantering. Ett väl utarbetat samarbete är en stor fördel och underlättar tolkens arbete. Det krävs också god kännedom om anledningen till att hörande ibland väljer att teckna i tolkade sammanhang. Det gör att tolken kan slappna av och koncentrera sig på tolkuppdraget. God insikt hos hörande gällande sin teckenspråkskompetens är också eftersträvansvärt. Vanan av att bli taltolkad underlättar situationen eftersom hörande då utarbetar strategier för att tåla att parallellt med den egna produktionen höra taltolkningen. / This study examines interpreters’ experiences of interpreting hearing signers into spoken language and describes the phenomenon of being the hearing person who signs in these interpreted contexts. Two focus groups were given the chance to share their stories about the situation - one group of sign language interpreters and one group of hearing signers. Through content analysis five themes were identified concerning the most important aspects. 1. Hearing persons’ choice of language in an interpreted situation 2. Strategies to manage being interpreted into spoken language 3. The interpreters’ linguistic challenges 4. Good cooperation is vital 5. CEFR- self-evaluation is hard. These themes revealed that giving voice to hearing signers is a complex phenomenon requiring special management. Well developed cooperation is an advantage and facilitates the interpreters work. Good knowledge about the reasons why hearing signers choose to sign makes it easier for the interpreters to relax and concentrate on the task. Hearing people need to have good understanding of their language proficiency as well as being accustomed to and develop strategies for managing to hear the interpreters voice over.