Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Diss. Linköping : Univ.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Västerås : Mälardalens högskola. / Härtill 5 uppsatser. S. 69-71: Bibliografi.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2008.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008.

Hållbar utveckling är ett komplicerat begrepp som ofta ger upphov till en viss förvirring. I skolan ska elever lära sig att arbeta för och främja en hållbar utveckling, men hur ska det gå till? Det finns många tidigare studier som belyser hur lärare försöker anpassa sin undervisning till begreppet men i den här studien riktas istället fokus till eleverna. Vad har de för tankar om vad som är viktigt att lära sig och vad är de intresserade av? Min studie behandlar lärande för hållbar utveckling och har två huvudsyften. Det första är att studera och beskrivande kvalitativt skilda sätt elever beskriver sina uppfattningar, attityder, och intressen i samtal kring naturvetenskap och begreppet hållbar utveckling. Det andra syftar till att ta tillvara elevers egna uppfattningar och erfarenheter kring arbetet med hållbar utveckling för att försöka förstå drivkrafter där nyfikenhet och intresse skapas. Studien tar avstamp i den kvalitativa forskningstraditionen där fallstudier legat till grund för metodval och semistrukturerade forskningsintervjuer har använts för insamling av empiriskt material. Elevgrupper från en gymnasieskola i Stockholm intervjuades varpå materialet analyserades genom meningskoncentrering och kategorisering. De slutsatser som studien kommit fram till visar att de aspekter som lyfts upp i elevers samtal som drivkrafter eller grund till varför något blir intressant ofta saknas i de utsagor från eleverna som kommer fram i samtal om arbete med hållbar utveckling. De fyra nyckelord som framträder pekar på att elevers intresse fångas genom fördjupad kunskap, det häpnadsväckande, bra förebilder och det okända och att dessa bör inarbetas av lärare undervisning för ett lärande för hållbar utveckling. Men resultatet visar även på att förhållandet mellan elev och lärare bör belysas ytterligare och att lärare måste verka för att skapa mer aktiva medskapare till sin undervisning där framförallt det okända får vara en av drivkrafterna till att göra lärande för hållbar utveckling mer intresseväckande.

I takt med att konsumtionskategorin för möbler och hushållsartiklar ökar krävs också möbler som går i linje med hållbar utveckling (Naturskyddsföreningen, 2020). Denna studie inom fältet för forskning genom design fokuserar på att möjliggöra en förlängd livscykel för matgruppen i det privata hemmet med hjälp av emotionell design. Utöver det tar även studien utgångspunkt i teorier kring hållbar utveckling, design för hållbar utveckling samt cirkulär ekonomi. Genom att involvera informanter i en probe kunde viktiga aspekter som framkallade ett emotionellt band till möbler fastställas. En workshop generade sedan viktiga insikter kring varför en matgrupp skulle kännas uttjänt och i behov av att bytas ut. Tillsammans utgör dessa resultaten studiens kunskapsbidrag till designbranschen. Empirin och det teoretiska ramverket sammanställdes sedan i en funk- tionsanalys till studiens senare fas för utveckling av ett design bidrag. Ett designbidrag som presenterar en modulär matgrupp som går att anpassa efter olika livssituationer. Där varje del går att byta ut eller un- derhålla vid behov för att möjliggöra en förlängd livscykel och främja både hållbar utveckling samt cirkulär ekonomi.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hållbarhetsbegreppet samt hur detta implementeras i bygget av den nya stadsdelen Storsjö Strand i Östersund. För att avgränsa studien läggs fokus på två centrala delar i kommunens klimatpåverkan, hållbar mobilitet och hållbart boende. Studien består av en kvalitativ textanalys av planeringsdokument hämtade ur olika stadier av planeringsarbetet. Textanalysen kompletteras med intervjuer med personer med olika insyn i planeringsarbetet för att skapa en djupare förståelse. I arbetet med studien har det framkommit tvivel mot innebörden av hållbarhetsbegreppet. Begreppet delas in i tre centrala beståndsdelar, ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet, som alla ska ha lika stor inverkan i beslutsfattande för att hållbarhet ska uppnås. Istället verkar det som att begreppet används som en ursäkt för att bibehålla den västerländska livsstilen. Detta trots att forskningen är överens om att densamma är ohållbar. Detta visar sig i arbetet med Storsjö Strand, där planer som lagts fram tidigt i planeringsarbete för att ge goda möjligheter till stora ekologiska vinster inte genomförs på grund av eventuella ekonomiska förluster. Till synes förnuftiga idéer som, enligt forskningen, på sikt ger vinst i samtliga tre perspektiv genomförs inte eller skjuts på framtiden.

Diss. Stockholm : Handelshögsk. / Undertitel på omsl.: the case of replacing chloroflourocarbons.