Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hållbarhetsbegreppet samt hur detta implementeras i bygget av den nya stadsdelen Storsjö Strand i Östersund. För att avgränsa studien läggs fokus på två centrala delar i kommunens klimatpåverkan, hållbar mobilitet och hållbart boende. Studien består av en kvalitativ textanalys av planeringsdokument hämtade ur olika stadier av planeringsarbetet. Textanalysen kompletteras med intervjuer med personer med olika insyn i planeringsarbetet för att skapa en djupare förståelse. I arbetet med studien har det framkommit tvivel mot innebörden av hållbarhetsbegreppet. Begreppet delas in i tre centrala beståndsdelar, ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet, som alla ska ha lika stor inverkan i beslutsfattande för att hållbarhet ska uppnås. Istället verkar det som att begreppet används som en ursäkt för att bibehålla den västerländska livsstilen. Detta trots att forskningen är överens om att densamma är ohållbar. Detta visar sig i arbetet med Storsjö Strand, där planer som lagts fram tidigt i planeringsarbete för att ge goda möjligheter till stora ekologiska vinster inte genomförs på grund av eventuella ekonomiska förluster. Till synes förnuftiga idéer som, enligt forskningen, på sikt ger vinst i samtliga tre perspektiv genomförs inte eller skjuts på framtiden.

Agroekologi är ett jordbrukskoncept baserat på kunskap från ursprungsbefolkning och bönder som syftar till att uppnå hållbara, motståndskraftiga och stabila jordbrukssystem utan externa insatser. Konceptet syftar även till att stärka landsbygdssamhällen och skapa produktiva jordbrukssystem för att säkra livsmedelstillgången världen över. Agroekologi utmanar konventionell odling och exportorienterad livsmedelsproduktion där ekonomisk lönsamhet ofta prioriteras på bekostnad av sociala och ekologiska aspekter. Syftet med denna studie är att undersöka hinder och förutsättningar för en agroekologisk expansion i sydamerikanska länder då dessa länder besitter värdefulla ekosystem som i dagsläget hotas av konventionellt jordbruk. För att uppfylla målen med studien utfördes expertintervjuer samt litterära studier av expertgranskade artiklar. Resultatet av studien visar bland annat att samhälleliga aktörer såsom stat, forskningsinstitutioner, sociala rörelser, bönder och konsumenter har viktiga roller när det gäller agroekologisk expansion, samt att en tydlig kommunikation mellan dessa aktörer är nödvändig. En generell slutsats är att en hållbar omställning inom jordbruket är komplex och svår att genomföra, delvis på grund av de starka nyliberala diskurser som existerar inom stat och näringsliv och försvårar ett främjande av sociala och ekologiska frågor. / Agroecology is an agricultural concept based on indigenous and peasant knowledge, which strives to achieve sustainable, resilient and reliable agricultural systems without external inputs. The concept also aims to strengthen rural communities and create productive agricultural systems in order to achieve food sovereignty across the world. Agroecology challenges conventional farming and export-oriented food production which often prioritizes profitability with little regard to ecological and social aspects. The purpose of this study is to investigate the obstacles and possibilities for an agroecological expansion in South American countries, since these countries possess valuable ecosystems that are currently threatened by conventional agriculture. In order to fulfill the goals of this study, literary studies of peer-reviewed articles as well as expert interviews were conducted. The results show that societal actors such as governments, research institutions, social movements, farmers and consumers have important roles in the expansion of agroecology, and that a clear articulation between these actors is necessary. A general conclusion of the study is that a sustainable transition within the agricultural sector is complex and would be difficult to achieve, partly because of the strong neoliberalist discourses that exist within governments and businesses and prevent the promotion of social and ecological issues.

Title: A leader's path towards sustainable development in the construction industry: A study on the potential of ethical and sustainable leadership in relation to a greener construction industry.  Subject: Business Administration, Bachelor's thesis 15 credits Author: Nohayla Amezeane & Amina Qaderi  Keywords: Sustainability, ecological sustainability, ethical leadership, sustainable leadership, construction industry  Problem statement: How does a leader work sustainably and ethically towards sustainable goals in the construction industry?  Purpose: The purpose of this study is to investigate the way a leader works towards the sustainable goals in the construction industry. Through the collected empirical material, we develop a framework. This includes the importance of ethical leadership and sustainable leadership for sustainable development. In this study, we want to clarify what the combination of these can contribute to the construction industry in order to more effectively realize the vision of achieving sustainable goals.  Methods: The study was mostly inspired by and used an inductive research approach but also related to an abductive research approach. Furthermore, in this study we have chosen to conduct a qualitative study where six respondents from different companies have been interviewed. All respondents represent managers with human resources responsibilities from the construction industry who have been working with sustainability for at least 2 years. A literature review has been conducted by collecting theories from previous research studies from the databases Halmstad University Library and Google Scholar.  Conclusion: The results of the study show that a leader can work sustainably and ethically towards sustainability by having respect towards his/her employees, supporting them, demonstrating assertiveness, communicating, giving rewards and recognition for good actions. We would also like to point out that the study does not exclude all characteristics that fall outside the grey zone, as the analysis also demonstrated that some situations require a single characteristic from each leadership theory.

Syftet med denna uppsats var att analysera varför människor väljer att bo i en ekoby samt vilka risker och framgångsfaktorer som kan behöva beaktas vid planeringen av en ekoby. Vid analysen undersöktes betydelsen av följande aspekter för boendevalet: ekologiskt byggda bostäder, social gemenskap, ekologisk livsstil och alternativt levnadssätt, självförsörjning och gemensamt arbete i ekobyn samt delaktighet i utvecklingen av ekobyn. Uppsatsen är av kvalitativ form och intervjuer har genomförts fem personer från tre ekobyar i Sverige. Intervjumaterialet har analyserats mot ett teoretiskt ramverk. Resultatet visar att flertalet av aspekterna var av stor vikt för valet att bo i en ekoby. Aspekterna med störst betydelse var ekologiskt byggda bostäder, social gemenskap, ekologisk livsstil och alternativt levnadssätt samt delaktighet i utvecklingen av ekobyn. Självförsörjning var av mindre vikt och frågan om gemensamt arbete splittrade informanternas åsikter mest. De risker och framgångsfaktorer som bör beaktas vid planeringen av en ekoby var framför allt att ha en gemensam vision och värdegrund, en tydlig mötesstruktur och proaktiv krishanteringsplan, fysisk planering som främjar spontana möten, tydlig kommunikation och uppstyrda möten samt en bra relation till närsamhället.

Swedish government aid is divided into three main themes: democracy and human rights, the environment and climate, and gender equality and women's role in development. These three themes in aid are considered by the government to be vital in order to fight poverty and create fair and sustainable development. This study will examine two of the four focus areas designated under the theme of "environment and climate". The study observes the relationship between projects in energy and water and how it promotes a sustainable lifestyle. A survey on environmental habits will be conducted. The purpose of the study is to see if international aid projects funded by the Swedish government are able to promote a sustainable lifestyle in the Swedish population. The study has revealed the following: there is a lack of knowledge among the respondents of how the government conducts its environmental efforts; there is an interest in the environment and environmental issues among the respondents; the respondents consider environmental issues important. The investigation has also revealed that water projects have a greater tendency to promote sustainable lifestyles among the respondents because it had the greatest degree of influence on individuals’ actions. However, the investigation also showed that the action readiness for environmental behavior is generally low but that development aid for water and electricity can promote a sustainable lifestyle in the donor country in conjunction with other factors. / Regeringen har tre prioriterade biståndsteman för att bekämpa fattigdomen och för en rättvis och hållbar utveckling, dessa är: demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt jämställdhet och kvinnors roll i utveckling. Jag undersöker två av fyra inriktningar under temat miljö och klimat. Inom denna studie kommer jag att undersöka hur relationen mellan satsningar på energi- och vattenprojekt och vår livsstil ter sig. En egen enkätundersökning har utförts om miljövanorna hos svenskar. Tanken är att se om internationella biståndsprojekt som Sverige bedriver främjar en hållbar livsstil genom att influera svenskarnas handlingsberedskap. Det som undersökningen har påvisat är följande: att det bland respondenterna saknas kunskap om hur regeringen bedriver sitt miljöarbete på ett internationellt plan, bland annat genom biståndsarbeten; att det hos de flesta respondenterna fanns ett miljöintresse och att miljöfrågan och miljöarbete ansågs vara viktiga; att vattenprojekt har en större benägenhet att främja en hållbar livsstil hos respondenterna eftersom det hade störst påverkan på deras handlingar; att det förekommer en svag handlingsbenägenhet för ett miljöbeteende hos respondenterna och att biståndsprojekt gällande vatten och el kan i samverkan med andra faktorer vara en faktor som främjar en hållbar livsstil inom givarlandet.

Världsbefolkningens tillväxt sätter stort tryck på livsmedelsproduktionen. För att bemöta den ökande efterfrågan på mat förbrukas stora mängder handelsgödsel i syftet att stimulera tillväxten hos grödor och öka jordbruksmarkens bördighet. Överkonsumtion av gödsel inom jordbruket har bidragit till växtnäringsläckage och eutrofieringen av Östersjön. En konsekvens av övergödning är ökad tillväxt av sjögräs och tång. Särskilt stora mängder av ilandflutet sjögräs och tång (även kallat släke) ansamlas på Gotlands stränder. Dessa makroalger är rika på mineraler och näringsämnen, som dessutom är viktiga för växternas ämnesomsättning och tillväxt. Genom att samla in och använda släke som gödsel kan näringen som algerna tagit upp återföras till marken och därmed återvinnas. För att öka intresset för släke som biogödsel är det därför viktigt att alternativet är ekonomiskt lönsamt och konkurrenskraftigt på gödselmarknaden.  Denna studie syftar till att undersöka vilka förutsättningar biogödningsmedel från släke har att bli ett ekonomiskt hållbart alternativ till handelsgödsel. Med en litteraturstudie som utgångspunkt är målet att skapa en modell för att jämföra priset på släkegödsel och handelsgödsel. Resultatet visade att handelsgödsel, för tillfället, betraktas som en mer attraktiv marknadsvara än släkegödsel. Trots vissa begränsningar bedöms släkegödsel ha potential att konkurrera med handelsgödsel och förhoppningsvis stärka sin position på gödselmarknaden i framtiden. Exempelvis genom att blanda in släke med konstgödsel för att minska näringstillförseln till havet och återvinna näringen som redan finns i jordbrukskretsloppet. / Rapid world population growth has caused excessive pressure on the food industry. To meet the increasing demand for food a substantial amount of commercial fertilizer is used to stimulate the growth of crops and boost the fertility of agricultural lands. Overconsumption of fertilizers has contributed to nutrient leakage and eutrophication of the Baltic Sea. Consequently, the phenomenon has led to increased growth of seaweed and seagrass, particularly in the coastal areas of Gotland where it accumulates after being washed up from the sea (also called beach-wrack). These macroalgae are rich in minerals and nutrients, which are important for the plants' metabolism and growth. By collecting and using beach-wrack as a biofertilizer, the nutrient uptake by algae can therefore be returned to the soil and thus recycled. To enable the use of biofertilizers from beach-wrack within agricultural practices, it needs to be economically profitable and competitive on the market of commercial fertilizers.  This study aims to investigate the preconditions for biofertilizers from beach-wrack to become an economically sustainable alternative to commercial fertilizers. With a literature study as a basis, the goal is to create a model for comparing the price of beach-wrack fertilizer and commercial fertilizers. The result showed that commercial fertilizers are considered to be more attractive on the fertilizer market than beach-wrack fertilizer. Despite the limitations of algae-biofertilizer, beach-wrack could have the potential to compete with commercial fertilizer alternatives in the future and hopefully strengthen its position on the fertilizer market. For instance, by mixing the beach-wrack with mineral fertilizers, thus reducing the supply of nutrients to the sea, and recycling the nutrients that are already present in the agricultural cycle.

En viktig fråga för hur våra städer och samhällen ska bli mer hållbara är hur andelen hållbart resande kan öka, samt hur bilanvändandet kan minska. Mobility management är ett koncept inom vilken man implementerar mjuka åtgärder för att öka det hållbara resandet. Det används dock främst i stadsmiljöer. Denna studie undersöker om och i sådant fall hur mobility management-åtgärder skulle kunna implementeras i området Lindbacken i Uppsala. Lindbacken är ett småhusområde, beläget på glesbygden ungefär en mil utanför centrala Uppsala. Detta gör att området till synes inte är passande för denna typ av åtgärder. En fallstudie genomfördes för att skapa en förståelse för Lindbacken som område och dess invånare. Den var uppdelat i tre delar: en områdesstudie med insamling av sekundär statistik och inventering av området, en enkätstudie för att skapa en förståelse för de boendes attityder och resebeteenden samt en intervjustudie med representanter från Uppsala kommun och kollektivtrafikaktören UL. Tillsammans med tidigare forskning utgjorde fallstudien grunden för studiens analys och slutsats. Som teoretiskt ramverk användes de tre miljöpsykologiteorierna Theory of Reasoned Action, Theory of Planned Behavior och Goal-framing Theory. Från studien framgår att mobility management-åtgärder skulle kunna implementeras i Lindbacken, men att dessa bör kombineras med fysiska åtgärder för att ge bäst effekt. Åtgärderna bör fokusera på att stärka invånarnas känsla av kontroll över trafiksituationer kopplade till hållbart resande, exempelvis kopplat till tidseffektivitet. Åtgärderna bör också verka för att stärka en positiv attityd gentemot hållbart resande samt för att motivera beteenden som efterlevs med målet att göra vad som anses lämpligt. / An important question for how to make our cities and societies more sustainable, is how to increase the amount of sustainable travel as well as reducing car-use. Mobility management is a concept in which soft measures are implemented to increase sustainable travel. It is, however, mostly used within urban areas. This study explores if and how mobility management measures could be implemented in the area Lindbacken in Uppsala. Lindbacken is a residential area in the rural outskirts of Uppsala, about 10 kilometers from the city center, thus making it seemingly less appropriate for this kind of measures. A case study was performed to create an understanding for the area of Lindbacken and the residents. It was divided into three parts: an area study consisting of collecting secondary statistics and making an inventory study of the area, a questionnaire study to gain an understanding of the residents’ attitudes and travel behaviors, and an interview study with representatives from Uppsala municipality and the public transport actor UL. Together with previous research in the field, the case study was the foundation for the analysis and conclusion of the study. As a theoretical framework the three environmental psychology theories Theory of Reasoned Action, Theory of Planned Behavior and Goal-framing Theory was used. The study makes clear that mobility management measures could be implemented in Lindbacken. They should however be combined with hard, physical measures to gain the best effects. The measures should focus on strengthening the residents’ feeling of control in relation to traffic situation connected to sustainable travel, e.g. when it comes to time efficiency. The measures should also work to strengthen positive attitudes towards sustainable travel, as well as motivating behaviors that is acted out with the goal to do what is considered most appropriate.

The need for more sustainable protein sources is growing globally due to the significant climate impact from the food system and the estimated population growth. Although vegetarian protein sources have been proven to be sustainable alternatives, there may exist additional resources that currently are not utilized but potentially could contribute as sustainable protein sources. Life Cycle Assessment (LCA) is an internationally standardized tool used to assess the potential environmental impacts of a product or service throughout its entire life cycle. The results from a recently conducted LCA for Swedish carp species showed that the average potential climate impact was 0.77 kg CO2-eq per kg of edible product, which is significantly lower than more commonly consumed protein sources. The bream is a carp fish that previously was consumed in Sweden, but now is caught only as a by-catch that is released back.  This study aims to assess the potential environmental impacts of minced bream produced in Stockholm and utilizing bream caught as by-catch to wild capture fishery in Mälaren. The study also investigates how the potential environmental impacts may change in alternative systems and how the potential climate impact compares to the potential climate impact of other protein sources consumed in Sweden. The results of the study confirm many of the conclusions made in reviewed literature, such as the wild capture fishery and transports being identified hotspots. The results also show a low potential environmental impact of the minced bream in the current system but significant increases in the potential environmental impacts if the minced bream was produced in the alternative systems. In comparison to other protein sources, the minced bream shows great potential, both now and in the future when the carbon budget may be limited to 0.5 kg CO2-eq per meal if we are to limit global warming to 1.5°Cabove pre-industrial levels.  Further studies are encouraged to collect more data and provide a better understanding of the environmental impacts of fish products. However, the results could function as an important benchmark that also highlights the potential of currently underutilized species of fish. / Behovet av mer hållbara proteinkällor ökar globalt till följd av matproduktionens stora klimatavtryck samt uppskattningar om en snabbt växande befolkning. Även om vegetariska proteinkällor har visats vara hållbara alternativ, finns en möjlighet att även andra resurser som i dagsläget inte utnyttjas har potential att bidra som hållbara proteinkällor. Livscykelanalys (LCA) är ett internationellt standardiserat verktyg som används för att utvärdera den potentiella miljöpåverkan från en produkt eller tjänst under hela livscykeln. En nyligen genomförd LCA visar att svenska karpfiskar har ett genomsnittligt potentiellt klimatavtryck på 0.77 kg CO2- ekvivalenter per kg ätlig produkt, vilket är avsevärt mycket lägre den potentiella klimatpåverkan hos många av de proteinkällor som idag konsumeras i större utsträckning. Braxen är en karpfisk som tidigare konsumerats i Sverige men som numera fångas enbart som en bifångst som släpps tillbaka.  Denna studie syftar till att utvärdera den potentiella miljöpåverkan av braxenfärs som produceras i Stockholm på braxen fångad som bifångst till gösfiske i Mälaren. Studien undersöker också hur den potentiella miljöpåverkan kan förändras i alternativa system och hur den potentiella klimatpåverkan kan jämföras med den potentiella klimatpåverkan från andra proteinkällor som konsumeras i Sverige. Resultaten från studien bekräftar många av slutsatserna i litteraturen som granskats, som att fisket och transporter identifierats som hotspots. Resultatet visar också en låg potentiell miljöpåverkan från braxenfärsen i det nuvarande systemet men en betydande ökning av den potentiella miljöpåverkan om braxenfärsen produceras i de alternativa systemen. Jämfört med andra proteinkällor visar braxenfärsen stor potential både nu och i framtiden när koldioxidbudgeten kan begränsas till 0.5 kg CO2-ekvivalenter per huvudmåltid om den globala uppvärmningen ska begränsas till 1.5 °Cöver förindustriella nivåer.  Ytterligare studier uppmuntras för att samla in mer data och ge en bättre förståelse för fiskprodukters miljöpåverkan. Resultatet kan dock fungera som ett viktigt riktmärke som också belyser potentialen hos för närvarande underutnyttjade fiskarter.

Trafiksystem utformade till förmån för bilanvändning föranleder stora utmaningar i form av globala klimatförändringar, där omkring en fjärdedel av de globala koldioxidutsläppen kan kopplas till transportsektorn. Traditionella tillvägagångssätt för att sänka utsläppen från personbilar, där fysisk infrastruktur är det främsta verktyget, anses inte tillräckligt för att möta de ambitiösa miljömålen på global och nationell nivå. Därmed måste nya metoder för att sänka utsläppen utredas och ett alternativ är att studera hur förändringar i trafikanters beteende kan resultera i minskad bilanvändning och därmed bidra till mer hållbara trafiksystem. Att skjutsa barn till och från idrottsaktiviteter inkluderas ofta som en av orsakerna till att familjer med barn känner ett behov att ha tillgång till en egen bil i större utsträckning än andra befolkningsgrupper. Det övergripande syftet med detta examensarbete var att, med hjälp av tre idrottsföreningar i olika stora svenska tätorter, analysera hur skjutsningen av barn är organiserad, vilka strukturer som stödjer och vilka som minskar behovet av skjutsning med bil. Syftet var dessutom att skapa kunskap om hur individen formar sitt resebeteende baserat på sin rumsliga och sociala omgivning. Målet var att med vetskapen om detta kunna utforma planeringstrategier för minskad bilanvändning. För att uppnå syftet med studien krävdes det att flera metoder kombinerades. De metoder som användes var en litteraturstudie, en enkätstudie och en intervjustudie. Enkäten skickades till föräldrarna på idrottsföreningarna och utifrån svaren kategoriserades de svarande utifrån deras skjutsningsbeteenden. Därefter intervjuades föräldrar från de olika kategorierna för att kunna tillgå kvalitativa data på ett systematiskt sätt. Resultatet av studien visar att det finns en skjutsningsproblematik som följer av att bil anses vara det mest praktiska färdmedlet för att ta barn till idrottsaktiviteter. Studiens resultat indikerar att skjutsning av barn till idrottsaktiviteter påverkas av ett antal olika faktorer och att dessa skiljer sig åt mellan individer, sociala sammanhang och fysiska kontexter. Det framgår att det från föräldrarnas sida finns potential att samordna skjutsning och på så sätt bidra till omställningen till ett mer hållbart skjutsande. För att föreningar ska kunna understödja denna omställning så presenteras ett antal Mobility Management-åtgärder inspirerade av föräldrarnas förslag och av de teorier som ingår i litteraturstudien. / Traffic systems designed to benefit car use causes major climate change challenges and one fourth of global carbon dioxide emissions can be derived from the transportation sector. Traditional approaches, in which physical infrastructure is the primary tool for reducing emissions from car mediated transportation, are not sufficient to achieve the ambitious environmental goals at global and national levels. Thus, new methods must be considered and one alternative is to study how changes in user behaviour can result in reduced car use and thereby contribute to sustainable transportation systems. Driving children to and from sports activities is often included as one of the reasons why families with children feel the need to have access to their own car in a greater extent than other population groups. The overall purpose of this degree project was to, with help from three sports associations in Swedish urban areas of varying size, analyse how driving of children is organized, which structures that support and which reduce the need for driving. The purpose was moreover to generate knowledge about how the individual shapes its travel behaviour based on its spatial and social environment. With the knowledge of this, the goal was to design planning strategies with the aim of reducing car mediated transportation. To achieve the purpose of the study, a combination of several methods was a prerequisite. The methods used in this study were a literature overview, a survey and interviews. The survey was sent to parents of the members of the sports associations and a categorization by driving behaviour was made based on their answers. Interviewees was selected from the categories, to provide qualitative data in a systematic way. The results of the study confirm the problem of driving children, which derives from the fact that a car is considered the most practical mean of transportation to and from sports activities. The study results also indicate that driving of children to sports activities is affected by a number of factors and that these differ between individuals, social and spatial contexts. Additionally, parents in the study demonstrate a potential to coordinate carpooling and thus aid the transition to more sustainable driving behaviour. In order for sport associations to be able to assist this type of behavioural change, a number of Mobility Management measures, inspired by the parents' proposals and the theories included in the literature overview, are presented.

The starting point for this essay is two self-perceived dilemma situations in preschools where children have end up in conflicts. These two dilemmas have given us the understanding that children can be treated in completely different ways by preschool teachers when they on one hand are excluded and ignored and on the other hand are confirmed and heard. The aim of this essay is to open a dialogue among educators about a sustainable work approach. It is a treatment we believe works long-term and provides room for strong feelings like love and aggression. Sustainable development is widely discussed in preschools in ecological and economic terms, but there is no awareness about how it addresses the social aspects of children’s development. We want to focus on the social aspects in our essay. In this essay, we will investigate the following questions: What skills do educators need in today's preschool? What meaning do feelings such as love and aggression play in preschool? How can a socially-focused sustainable approach be created and developed in the preschool? We start from a sociocultural perspective looking at people as individuals influenced by society and culture. In order to approach our sub-questions, we take a knowledge perspective where we use Sheridan, Sandberg & Williams's research on the preschool teacher`s competence, an emotional perspective where we use Winnicott, van Manen and Montessori to seek out the emotional life and an educational perspective in which the authors and lecturers Svedberg and Persson lead us towards a sustainable work approach. Our essay shows that the whole child as well as her/his feelings and interests seem to have been removed from focus in the preschool. Instead, the new revised curriculum requires a subject-oriented approach that makes it difficult for preschool teachers to include continuous reflection work focusing on social sustainability. We, as prospective preschool teachers, have a great responsibility to take a ‘whole child’ view by allowing continuous reflection focusing on sustainable work and processes. Only then can every child be his or her best self. / Utgångspunkten för den här essän är två självupplevda dilemmasituationer inom förskolan där barn hamnar i konflikt. Dessa två dilemman gör oss medvetna om att barn kan bemötas på helt olika sätt av pedagoger när de å ena sidan exkluderas och ignoreras och å andra sidan blir bekräftade och hörda. Med den här essän vill vi skapa en dialog kring begreppet ett hållbart arbets- och förhållningssätt. Det är ett bemötande som vi tror fungerar långsiktigt och ger utrymme för starka känslor som kärlek och aggression. Hållbar utveckling diskuteras flitigt inom förskolan men vi anser att det saknas en medvetenhet om att denna utveckling inte bara behandlar ekologiska och ekonomiska aspekter utan också sociala aspekter. Det är de sociala aspekterna vi vill lyfta med vår essä. I essän undersöker vi följande frågor: Vilka kompetenser behöver pedagoger i dagens förskola? Vilken betydelse har aggression och kärlek i förskolan? Och hur kan ett hållbart förhållningssätt med avseende på den sociala nivån av hållbar utveckling skapas och se ut i förskolan? Vi utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där man ser på människan som individ som påverkas av samhället och kultur. För att närma oss våra delfrågor intar vi ett kunskapsperspektiv där vi använder oss av Sheridan, Sandberg & Williams forskning kring förskollärarens kompetens, ett känslomässigt perspektiv där vi med hjälp av Winnicott, van Manen och Montessori försöker få syn på känslolivet samt ett pedagogiskt perspektiv där författarna och föreläsarna Svedberg och Persson leder oss mot ett hållbart arbets- och förhållningssätt. Vår undersökning visar att hela barnet samt dess känslor och intressen verkar ha hamnat ur fokus i förskolan. Istället kräver en ny reviderad läroplan ett ämnesorienterat arbetssätt som gör det svårt för förskollärarna att inkludera ett kontinuerligt reflektionsarbete kring ett hållbart förhållningssätt. Vi som blivande förskollärare har ett stort ansvar att rikta blicken tillbaka mot hela barnet genom att möjliggöra kontinuerliga reflektioner kring ett hållbart arbets- och förhållningssätt. Först då kan varje barn bli sitt bästa jag.