Mitt examensarbete från Designprogrammet − hållbar utveckling, är en under- sökning av flera dimensioner. Det övergripande arbetet är ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos invånare, kommun och kreatör. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan nämnda parterna i skapandet av en ny mötes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsområde. Med denna vilja följer en diskussion om, hur och/eller på vilket sätt detta arbete knyter an till design och vilken roll jag iklätt den. Designlösningen är i sin tur en identitet och ett koncept till uppstarten av en existerande vision om Zero Waste Lab − ett hållbar center i Alby, norra Botkyrka. Konceptet går under namnet Pop-up park och syftar till att inbjuda medborgare och aktörer att ta del i byggandet av visionen.

Denna uppsats undersöker miljömedvetenhet och miljöbeteende hos studenter i åldern 18-30 år vid Karlstads universitet. Uppsatsen undersöker även vilken roll miljömedvetenhet spelar i vilka resealternativ studenterna väljer vid en turistresa utomlands. Vidare är syftet att studera studenternas kunskap om fenomenen alternativ turism, hållbar turism och ekoturism. En enkätundersökning med 69 respondenter visade att en majoritet av respondenterna svarade att de var miljömedvetna men att endast ett fåtal uppvisade ett miljöbeteende i vardagen. Än färre uppvisade ett miljöbeteende i vardagen samt vid valet av resealternativ. Undersökningen visade även att kunskapen var låg hos respondenterna om de olika begreppen, undantaget de respondenter som studerar vid Turismprogrammet som visade en hög kunskap. Undersökningen visade att det som respondenterna till största del efterfrågade för att de skulle välja fler miljömässigt hållbara resealternativ handlade om billigare resor eller rabatter, samt mer information, både om utbudet av alternativa resor och den miljöpåverkan som resvalen kunde ha.

För att möta de kommande samhällsutmaningarna, med klimatförändring, miljödegradering och sociala problem, krävs en mer hållbar samhällsutveckling där den fysiska planeringen spelar en stor roll. Översiktsplaner, som regleras i den svenska plan- och bygglagen (2010:900), är kommunernas strategiska dokument och avsiktsförklaring om hur den fysiska miljön i kommunen ska användas, utvecklas och bevaras. Enligt den svenska miljöbalken (1998:808), som är en miljölagstiftning med syfte att främja hållbar utveckling, krävs att en strategisk miljöbedömning utförs av de planer och program som innebär betydande miljöeffekter eller anger förutsättningar för kommande tillstånd, vilket översiktsplaner alltid ska antas medföra. Med anledning av de olika och ibland motstridiga vägledningarna utgivna av myndigheter samt avsaknad av ett bredare hållbarhetsperspektiv i lag och vägledning, har vissa kommuner valt att utvidga den strategiska miljöbedömningen av den senaste översiktsplanen till en så kallad hållbarhetsbedömning. Detta med syftet att miljöbedömningen ska omfatta såväl ekologiska, sociala som ekonomiska konsekvenser. Det finns olika åsikter om hållbarhetsbedömningar. Dels anses hållbarhetsbedömningar vara progressiva, nödvändiga samt att de följer det europeiska direktivet om strategisk miljöbedömning. Dels anses hållbarhetsbedömningar marginalisera miljöeffekternas betydelse och riskera att utelämna lagstadgat innehåll. Det råder således inte konsensus om på vilket sätt hållbarhet ska inkluderas i den strategiska miljöbedömningsprocessen och presenteras i det slutgiltiga dokumentet på bästa möjliga sätt. Ett syfte med denna studie är att bidra med kunskap och förståelse kring den svenska strategiska miljöbedömningsprocessen för översiktsplaner. Ett andra syfte har varit att identifiera och analysera hållbarhetsbedömningars styrkor och svagheter som utveckling- och bedömningsverktyg samt som beslutsunderlag för översiktsplaner. Metoderna som används i studien är kvalitativa där en litteraturstudie, innehållsanalys samt en intervjustudie genomfördes i syftet att undersöka de utmaningar och möjligheter verktyget medför i arbetet med kommunal översiktsplanering. Resultatet av studien visar att strategisk miljöbedömning inte används med dess fulla potential beroende på att den inte genomförs proaktivt och integrerat med besluts- och planeringsprocessen för att identifiera hållbara planalternativ. Detta beror på felaktiga tolkningar av direktiv och lagstiftning samt bristande vägledning för angreppssätt och genomförande. Det har även identifierats avsaknad av lagstiftat innehåll i granskade hållbarhetsbedömningar och att en tillsyn av processens och dokumentets uppfyllelse av krav saknas. Den bredare tolkningen av de ingående aspekterna har identifierats som en möjlighet till utveckling av verktyget, öka överensstämmelsen med EU direktivet och möjliggöra för kommuner att proaktivt arbeta för ett helhetsgrepp om hållbar utveckling och verkställande av hållbarhetsmål. Kunskap och resurser saknas dock inom kommuner och konsulter varvid en översyn av vägledning och samsyn mellan myndigheter och politiker är av stor betydelse. / To meet the upcoming societal challenges, with climate change, environmental degradation and social problems, a more sustainable societal development is required where spatial planning is of great importance. Comprehensive plans, regulated in the Swedish Planning and Building Act (2010:900), are the municipalities' strategic documents and a statement of intent on how the physical environment in the municipality should be used, developed and maintained. According to the Swedish Environmental Code (1998:808), which is an environmental legislation with the aim of promoting sustainable development, a strategic environmental assessment is required to be carried out on plans and programs that have significant environmental effects or plans that specify conditions for future permits, which comprehensive plans are always assumed to do. Due to the different and sometimes contradictory guidelines issued by authorities and the lack of a broader sustainability perspective in law and guidance, some municipalities have chosen to extend the strategic environmental assessment of the latest comprehensive plan to a so-called sustainability assessment, with the aim to include ecological, social and economic consequences. The opinions about sustainability assessments are various. On the one hand, sustainability assessments are considered to be progressive, necessary and that they comply with the EU directive on strategic environmental assessment. On the other hand, sustainability assessments are considered to marginalize the significance of environmental effects and risk omitting statutory content. There is thus no consensus on how sustainability should be included in the strategic environmental assessment process and presented in the final document in the best possible way. One aim with this study is to provide knowledge and understanding about the Swedish strategic environmental assessment process for comprehensive plans. A second aim has been to identify and analyse the strengths and weaknesses of sustainability assessments as a tool for development, assessment and decision-making of comprehensive plans. The methods used in the study are qualitative; a literature study, content analysis and an interview study were conducted with the aim of investigating the challenges and opportunities the tool implies for the work with municipal comprehensive planning. The study shows that strategic environmental assessment is not used to its full potential since it is not done proactively and integrated with the decision and planning process to identify sustainable planning alternatives. This is due to incorrect interpretations of directives and legislation as well as lack of guidance for approaches and implementation. Lack of legislative content has also been identified in audited sustainability assessments and that a supervision of the legality of the process and document is missing. The broader interpretation of the aspects has been identified as an opportunity for the development of the tool, increase the coherence with the EU directive and enable for municipalities to proactively work for a holistic approach to sustainable development and the implementation of sustainability goals. However, there is a lack of knowledge and resources in municipalities and consultancy firms, whereby a review of guidelines and consensus between authorities and politicians are of great importance.

Hållbar utveckling är ett begrepp som genom Brundtlandkommissionens rapport “Vår gemensamma framtid” och EU Kommissionens definition av Corporate Social Responsibility (CSR) har fått en större påverkan på näringslivet. Denna studie hade som syfte att undersöka hur ledare på företag som enligt svenska konsumenter anses vara “hållbara” driver sitt interna förändringsarbete med hållbar utveckling. Hållbarhetsansvariga från sex företag har deltagit i en kvalitativ intervjustudie med målet att ge mer kunskap om hur samtliga leder förändringsarbetet i sin verksamhet, samt vilken strategi som finns i förändringsledningsarbetet i organisationen. Resultatet anger att styrgrupper, visioner samt kortsiktiga och långsiktiga mål är bra insatser och verktyg i ett framgångsrikt förändringsarbete. Internutbildning och kommunikation är viktigt för att öka kunskap och engagemang hos medarbetare i organisationen. Utmaningar med att driva förändring kan vara att få med sig medarbetare och leverantörer i arbetet. Tidsbrist, bevis på ekonomisk vinst och svårigheter att kvantifiera fördelar med hållbarhetsarbetet är aspekter som kan påverka hur väl förändringsarbetet prioriteras i verksamheten. / Sustainable Development is a concept that has developed and gained interest in business production through the report ”Our common future” written by the Brundtland Commission and the definition of Corporate Social Responsibility (CSR) by the EU Commission. The aim of this study was to investigate how companies who are considered ”sustainable” by consumers are managing there internal changes to participate in the development of a more sustainable society. Leaders from six companies have participated in a qualitative research with the goal to achieve information about how the change is managed in their businesses. The result shows that a steering committee, visions, short- and long term goals are actions stated to be useful to create a successful change management. Internal education and communication is important to improve the knowledge and engage the co-workers in the organisation. Challenges in the change management can be to increase interest for sustainable development among co-workers and suppliers. Short term pressure, difficulties to quantify intangible outcomes of action and evidence for economic benefits are aspects that can affect how well a change management is prioritized in the organisations.

ABSTRACT Söderqvist, J. 2015. Jämställdhetsperspektivet i den fysiska planeringen. Serie Uppsatser: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommuner arbetar med jämställdhetsperspektivet i den fysiska planeringen och även ta reda på vilka hinder som existerar för att implementera perspektivet i planeringen. I denna studie har fem kvalitativa intervjuer genomförts med fyra kommuner och en länsstyrelse. De kommuner som har medverkat är Nykvarns kommun, Stockholms kommun, Uppsala kommun och Älvkarleby kommun samt Stockholms länsstyrelse. En kvalitativ undersökning gjordes för att få en djupare bild och helhetsförståelse av hur kommunerna arbetar med den fysiska planeringen. Undersökningen baseras på planerarnas egna erfarenheter och reflektioner. De personer som har deltagit i undersökningen arbetar med fysisk planering på olika nivåer. I undersökningen kom det fram att ingen av kommunerna arbetar aktivt med jämställdhetsperspektivet, förutom Stockholms kommun som nu fått ett explicit uppdrag i deras nya budget för detta. Avsaknaden av jämställdhetsperspektivet i arbetet beror på olika faktorer som resurser och olika attityder i frågan. Det visade sig att det finns ett glapp mellan regeringens mål och utövande av jämställdhetsperspektivet i den fysiska planeringen. Jag vill även tacka min fantastiska handledare Cecilia Fåhraeus som har hjälpt mig med bra vägledning. / This paper seeks to investigate how municipalities work with a gender perspective in spatial planning, and how their municipal circumstances affect their work. In the course of this study, five qualitative interviews have been undertaken with four municipalities and one county. The municipalities that have participated are those of Nykvarn, Stockholm, Uppsala and Älvkarleby, and the county that has participated is that of Stockholm. A qualitative study has been carried out in order to gain a deep image and overall understanding of how the municipalities’ work with physical planning. The survey is based on the planners’ personal experiences and reflections. All individuals that have participated in the study work with spatial planning on different levels. The study’s conclusion is that non of the municipalities are working actively with the government’s gender perspective, with the exception of Stockholm which now has an explicit mandate in their new budget. The lack of genderperspective in their work is a result of various factors such as resources and different attitudes towards the issue. As it turned out, there seems to be a gap between the government’s objectives and the pursuit of gender mainstreaming in physical planning.

Food production in Sweden accounts for almost one third of all greenhouse gas emissions created by humans. Sustainability has therefore become a hot topic and several companies and organizations are developing different types of applications to get people to change their behavior in a direction towards a better environment. This is done, among other things, through Persuasive Design and Technology, which is technology developed to change people's behavior. ICA has a web application, “Mitt klimatmål”, that wants to inspire and engage people to make more sustainable choices when it comes to food purchases. In this paper, a qualitative study was conducted in the form of an experiment with interviews to find out if this application can change the behavior of the users, and also to find out what improvement factors exist and which could motivate the users even more. The results contribute to an increased understanding of the impact a system of this type has on its users and the types of functions that affect users the most. / Matproduktionen i Sverige står för nästan en tredjedel av allt växthusgasutsläpp som skapas av människor. Hållbarhet har därför blivit ett hett ämne och flera företag och organisationer utvecklar olika typer av applikationer för att få människor att ändra deras beteende i en riktning mot en bättre miljö. Detta görs bl.a. genom Persuasive Design och Technology, vilket är teknik utvecklat för att förändra människors beteende. ICA har en webbapplikation, “Mitt klimatmål”, som vill inspirera och engagera människor till att göra mer hållbara val när det kommer till köp av livsmedel. I denna uppsats genomfördes en kvalitativ studie i form av ett experiment med intervjuer för att dels ta reda på om denna applikation kan förändra användarnas beteende, och dels för att ta reda på vilka förbättringsfaktorer som finns och som skulle kunna motivera användarna ännu mer. Resultaten bidrar till en ökad förståelse för vilken inverkan ett system av denna typ har på sina användare och vilka typer av funktioner som påverkar användarna mest.

För att nå en hållbar utveckling måste förhållandet mellan människor och miljö beaktas genom att ta hänsyn till ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Proportionerna mellan dessa aspekter är inte lika då det visat sig att ekologisk hållbarhet är en förutsättning för social och ekonomisk hållbarhet. För att begränsa klimatpåverkan måste utsläpp av växthusgaser minska, och det innebär att det måste ske en omställning inom bland annat transportsektorn. Regeringen anger att utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn måste minska kraftigt och i en snabbare takt för att i princip vara noll år 2045.  Under våren 2021 påbörjade Region Västernorrland processen med att revidera den gällande infrastrukturplanen som gäller mellan åren 2018–2029. Planen revideras vart fjärde år och den pågående revideringen kommer att omfatta åren 2022–2033. I samband med revideringen pågår också en strategisk miljöbedömning (SMB) för att integrera hållbarhetsaspekter i planprocessen på bästa sätt. SMB är ett lagstadgat verktyg för att integrera hållbarhetsaspekter i planering och beslutsfattning under framtagandet av planer och program som väntas ha en betydande miljöpåverkan. Eftersom regionala infrastrukturplaner förväntas ha betydande miljöpåverkan ska en SMB tas fram i samband med planprocessen, vilket Region Västernorrland gör. Det övergripande syftet med fallstudien i Region Västernorrland är att bidra med en djupare förståelse och kunskap om hur regioner på bästa sätt kan arbeta med SMB i samband med framtagandet av en regional infrastrukturplan.  Resultatet av studien visar att Region Västernorrland har utvecklat sitt arbete med SMB till en mer strategisk process jämfört med föregående planeringsprocess. De har tagit med sig erfarenheter gällande till exempel dokumentation och att säkerställa att deltagarna får relevant grundkunskap inför processen. Regionen är förändringsbenägna och vill utveckla sitt arbete med SMB, trots detta upplevs processen som svår eftersom det inte finns någon vedertagen vägledning för en strategisk process. Förhoppningen med en mer strategisk process, där miljöbedömningen startar tidigt i planprocessen, är att den kommer kunna påverka planen i en större utsträckning än tidigare.  Resultatet visar att det finns utvecklingspotential inom regionen men även nationellt. Inom branschen rekommenderas att ta fram en vägledning för hur en SMB kan tas fram som inte baseras på den specifika miljöbedömningens metod och att det skapas en plattform för att utbyta erfarenheter. Vidare rekommenderas regionen att besluta om ett överordnat mål för att förenkla hantering av konflikter mellan mål. För att bidra med viktig kunskap till nästa process, rekommenderas det att både små och stora beslut dokumenteras i en beslutslogg och att det sker en strukturerad erfarenhetsåterföring i slutet av processen. / The system between humankind and the environment is key in the work towards sustainable development, and the aspects of ecological, social, and economic sustainability. The proportions of these aspects are not equal, as it has been shown that ecological sustainability is the foundation for social and economic sustainability. A decrease in greenhouse gas emissions is a necessity to limit the impacts on the climate, a change in approach will be essential in e.g., the transport sector. The emissions from the transport sector must start decreasing by a log and at a faster pace to reach the goal of essentially zero emissions by 2045.  The region of Västernorrland in Sweden started the process of revising the current transport plan during the spring of 2021. The transport plan contains national investments in regional transportation infrastructure e.g., investments in roads and railways. The plan is revised every fourth year and the revised plan will cover the years 2022-2033. In connection to the revision a strategic environmental assessment (SEA) was conducted to integrate sustainability aspects to the process. SEA is in Sweden compulsory by law as a tool to integrate sustainability aspects into the planning process and the decision making for plans and programs that are expected to have a significant environmental impact. As the regional transportation plan is expected to have significant environmental impact, an SEA needs to be conducted along with the revision process of the transportational plan, as the region of Västernorrland does. The aim of this case study is to contribute with a deeper understanding and knowledge of how regions can work with SEA in relation to the revision of regional transportation plans.  The results of the study show that Region Västernorrland have developed their work with SEA towards a more strategic process, compared to the previous revision process. They have developed their work with documentation of the process and ensured they provide relative knowledge to the participants of the process in advance. The region is inclined to change and develop their work with SEA, however, do the process come across as difficult due to that there are no established guidance for the strategic process. The expectation with a more strategic process is that the assessment will start earlier in the planning process and result in a greater influence on the plan than previously. The results also show that there is an opportunity for development within the region but also nationally. A recommendation is to develop a guide that describes and exemplifies how the process for SEA can be performed in a strategic way and create a platform that enables experience exchange. Further it is recommended to decide on a superior goal to simplify when goals are conflicting, this would help in the process of handling these conflicts. Also, to document all decisions in a structured decision log and ensure that there is a structured process to incorporate experience from previous processes.

Hållbar konsumtion och produktion är viktiga delar i omställningen till ett klimatanpassat samhälle, där livsstilsförändringar kan spela en avgörande roll. Syftet med denna studie är att kvalitativt bedöma huruvida minskad arbetstid och inkomst kan ge effekter på personers miljöpåverkan från konsumtion, samt upplevda välbefinnande. För att uppnå detta utförs kvalitativa intervjuer med fem deltidsarbetande anställda på en svensk arbetsplats inom miljöfältet. Studien visar att de studerade personernas konsumtionsvanor i hög grad präglats av ett miljötänk, både innan och efter deltidsövergången, och vissa har sedan länge levt en sparsam livsstil. Minskad inkomst visade sig ha mindre betydelse för de studerade personernas konsumtionsval, men vissa hade minskat sitt sparande vilket kan tolkas som att konsumtion undviks i framtiden. Samtidigt har Covid-19 påverkat hela samhällets konsumtionsmönster, och studien pekar på att flera intervjupersoner förmodligen spenderar mindre pengar till följd av pandemin. Resultatet visar att minskad arbetstid och inkomst kan ge upphov till konsumtionsminskande effekter såsom ett minskat behov av att kompensera tidsbrist med konsumtion, samt ett mer rationellt och medvetet tänk kring privatekonomin. Det står också klart att en övergång till deltid, med motsvarande inkomstminskning, inte nödvändigtvis innebär att den totala inkomsten minskar i praktiken eftersom sidoinkomster och befordringar kan kompensera för inkomstförlusten. Tidsanvändningen är central för intervjupersonernas konsumtionsval. Mycket av deras tid läggs på aktiviteter med låg miljöbelastning, såsom utbildning, ideellt arbete, motion, vila och sociala relationer. Hur tid spenderas är också det mest centrala för hur intervjupersonernas upplevda välbefinnande påverkas, eftersom inkomstminskningen har en nästintill obefintlig negativ påverkan på dem. Mer tid till återhämtning, familj, vänner, vardagsbestyr och fritidsaktiviteter gynnar deras upplevda välbefinnande. Samtliga intervjuade upplever därtill en bättre balans mellan jobb och fritid, även om deltiden för med sig begränsningar i arbetet och fortsatta utmaningar med att anpassa arbetsbördan till den minskade arbetstiden. En arbetstidsminskning kan således leda till att personers miljöavtryck från konsumtion reduceras samtidigt som välbefinnandet ökar, men det kräver att ny fritid spenderas på rätt aktiviteter och att konsumtion minskar och/eller blir mindre miljöbelastande. Om tid i större mån skulle värderas högre än pengar genom minskad arbetstid och inkomst, skulle det kunna ändra konsumtionsnormen, minska konsumtion och produktion på samhällsnivå och därmed dess miljöpåverkan. / Sustainable consumption and production are important elements in the transition into a climate-adapted society, where lifestyle changes could play a crucial role. The purpose of this study is to qualitatively assess whether reduced working hours and income can have effects on people's environmental impact from consumption, as well as perceived well-being. To achieve this, qualitative interviews are conducted with five part-time employees at a Swedish workplace in the environmental field. The study shows that the interviewees’ consumption habits were largely characterized by environmental thinking, both before and after the part- time transition, and some already live a sufficient lifestyle. Reduced income proved to be less important for the interviewees' choice of consumption, however, some had reduced their savings, which can be interpreted as avoiding consumption in the future. At the same time, Covid-19 has affected the consumption patterns of society as a whole, and the study suggests that several interviewees probably spend less money as a consequence of the pandemic. The results show that reduced working hours and income can give rise to consumption-reducing effects such as a reduced need to compensate for lack of time with consumption, as well as more rationality and awareness regarding personal finances. It is also clear that a transition to part-time work, with a corresponding decrease in income, does not necessarily mean that total income decreases in practice, as side incomes and promotions can compensate for the loss of income. The use of time is central to the interviewees' consumption choices. A lot of their time is spent on activities with a low environmental impact, such as education, voluntary work, exercise, rest, and social relationships. How time is spent is also the most important factor in how the interviewees’ perceived well-being is affected, as the reduction in income has an almost non-existent negative impact on them. More time for recovery, family, friends, daily chores, and leisure activities benefit their perceived well-being. In addition, all interviewees experience a better work-life balance, even if part-time work entails limitations in work and continued challenges in adapting the workload to the reduced working hours. Hence, a reduction in working hours might lead to a reduction in people's environmental footprint from consumption while increasing well-being, given that the new leisure time is spent on the right activities and that consumption decreases and/or becomes less environmentally damaging. If time to a greater extent were to be valued over money through reduced working hours and income, it could change the consumption norm and reduce consumption and production at a societal level and thus, its environmental impact.

Idag pågår det utredningar för upprättandet av en nationalpark och ett biosfärområde i Nämdöskärgården varav Östanvik och Sand antas tillhöra de områden som kan få en ökad exploatering i samband med detta. Det innebär ett ökat grundvattenuttag och en ökad belastning på grundvattenakvifererna. Projektet omfattar en inventering av Östanvik och Sands grundvattentillgångar. Inventeringen har inneburit undersökningar av tillrinningsområden till akviferer, akviferens storlek, maximal boendegrad, grundvattenuttag och risk för saltvatteninträngning. Resultatet visade att grundvattentillgången för Östanvik var tillräcklig för befintlig bebyggelse samt för viss framtida exploatering. Däremot visade resultatet att grundvattentillgången i Sand var begränsad och bedöms inte kunna belastas mer utan att vidta åtgärder som bättre lokalisering av brunnar och/eller avsaltningsanläggningar. Risken för saltvatteninträngning var hög för strandnära brunnar och något lägre för brunnar belägna längre bort från strandlinjen (>100 m). / A future establishment of a national park is planned in the Nämdö archipelago and an entrance to the park could possibly be established somewhere on Nämdö. At the same time, a biosphere reserve is planned for Nämdö and its surroundings, which could lead to an increased development in the area. With an increased development in the archipelago the strain on the already fragile groundwater assets intensifies. The aim of this project was to examine the groundwater situation in Östanvik and Sand, which is located on Nämdö, in order to evaluate how an increase of the groundwater outtake would affect the aquifers and the future groundwater assets. Using field studies, groundwater budget calculations, geotechnical investigations and calculations of the risk for salt water intrusion, an estimate of the local groundwater supply was done. The groundwater capacity in Sand was limited and considering the grade of development in the area further development would most likely impact the groundwater quality. In order to extract more groundwater, new wells would have to be established further away from the developed area and the shore. The groundwater capacity in Östanvik was adequate for the current grade of settlements and tourism, but also for a future increase of both these. In order to protect the existing wells in the area, new wells should be located away from the shore and in areas with good groundwater supply.  The results showed that Östanvik both had bigger aquifers and a currently smaller outtake than Sand and therefore is better suited for an expanded groundwater outtake. The risk for saltwater intrusion in both areas was shown to be relatively high with an increasing risk closer to the shoreline (<100m). In addition to other approaches, this risk can be reduced by a more constrained and scattered outtake in areas further away from the shore, but also by using desalinated seawater.

Den här studien har undersökt hur föräldrar till barn 0-2 år i Karlstad kommun konsumerar till sina barn inom tre produktkategorier; kläder, mat och leksaker. Syftet har varit att se om att få barn kan vara en drivande faktor för att bli en mer medveten konsument. Har personernas konsumtionsbeteende förändrats efter att de har fått barn? Enkäter och fokusgrupper har använts på fyra öppna förskolor i Karlstads kommun för att samla in data. Som teoretiskt ramverk har ekologisk modernisering, politisk konsumtion samt svag och stark hållbar konsumtion använts. Inom de tre produktkategorierna går det att se vissa skillnader. Enkätsvaren säger att respondenterna handlar kläder efter behov, men fokusgrupperna talar om att de handlar för att det är roligt, ett fritidsintresse. Inom mat har många blivit noggrannare med att handla ekologiskt, främst till barnet. Det är dock inte en stark ståndpunkt eftersom de flesta väljer oekologiskt om varan inte finns som ekologisk. Kategorin leksaker hade de flesta deltagarna inte hunnit handla så mycket från än, då deras barn fortfarande är små. De uttrycker dock att det är en svår kategori att veta så mycket om och de går oftast efter vad barnet visar intresse för. Överlag går det att se ett visst förändrat beteende, men deltagarna saknar en helhetssyn över konsumtionskedjan. Resultatet visar också att föräldrarna är starkt styrda av sociala normer som bestämmer vad som anses vara ett behov. Deltagarna reflekterar inte över konsumtionsnivån utan håller sig inom svag hållbar konsumtion där de istället väljer att byta ut vissa saker mot mer hållbara alternativ. Avsaknaden av helhetssynen märks också genom att de inte praktiserar politisk konsumtion i så stor utsträckning, de räknar helt enkelt inte med sig själva i konsumtionskedjan. Detta är kvalitativ studie som möjligen skulle fått andra resultat i andra sammanhang. / This study has examined how parents of children, age 0-2, in Karlstad consumes for their children within three product categories; clothing, food and toys. The aim was to see if having children could be a driving factor to become a more aware consumer. Have the participants consumption behaviour changed after they have had children? Surveys and focus groups have been completed in four open preschools in Karlstad municipality to collect data. As a theoretical framework has ecological modernization, political consumption and weak and strong sustainable consumption been used. Within the three product categories it is possible to see some differences. The survey result say that respondents shop for clothes according to need, but the focus groups talk about that they shop because it is fun, a hobby. It has become more important for the parents to buy organic food, mostly to the child. However, it is not a strong position because most respondents choose to buy conventional produced products if they don’t have an ecological alternative in the store. Because most of the respondents children where still small they hadn’t purchased that many toys yet. They express, however, that it is a difficult category to know that much about and they usually goes on what the child shows interest for. Overall, it is possible to see some changes in behaviour, but participants lack a comprehensive view of the consumption chain. They don’t reflect on the level of consumption and so they pursue on the path of weak sustainable consumption where they consumes the same amount but change to more sustainable materials. The lack of overall vision is also evident in that they don’t practice political consumption to any wider extent, they simply don’t see their own impact on the consumption chain. The result also shows that the parents are strongly guided by social norms that sets the rules for what they consider to be their needs. This is a qualitative study and could therefore have gotten a different result in another context.