Lic.-avh. Västerås : Univ., 2007.

Diss. Västerås : Mälardalens högskola, 2007. / S. 173-182: Bibliografi.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2008. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2008. / Härtill 5 uppsatser.

Idag eftersträvar allt fler företag mot att vara så miljövänliga som möjligt, detta på grund av att medvetenheten kring miljön har ökat och därmed efterfrågan av miljövänliga produkter. Det är fördelaktigt för miljön att fler företag eftersträvar att vara så miljövänliga som möjligt men samtidigt har det uppkommit problem så som greenwashing. Där företag säger sig vara mer miljövänliga än vad de i själva verket är. Skönhetsindustrin är en av de branscher där greenwashing förekommer mest. Det kan ta sig i uttryck i designen genom vaga påståenden till miljön och genom färgen grön, vårt syfte är att undersöka detta närmare. Som ett resultat av analysen av det empiriska materialet skapade vi en egen design som ska röra sig från de konventionella ramarna av miljövänliga skönhetsprodukter. Utifrån en kvalitativ textanalys undersöker vi tre skönhetsprodukter från tre stora skönhetsvarumärken som säger sig vara miljövänliga med utgångspunkt i teorierna varumärkesbyggande, hållbar marknadskommunikation och greenwashing. Resultatet av analysen gav oss en grund att bygga vår design på, hur texterna byggs upp på ett trovärdigt sätt, vilken information som är nödvändig på produkterna och vilka designval som ska undvikas. Den slutgiltiga designlösningen visas upp i en grafisk manual där information om färgval, typsnitt, logotyp och produktdesign finns. Sedan skapades en mock-up av produkten för att få en bild av hur produkten skulle se ut i verkligheten.

FN:s medlemsländer har enats om 17 Globala mål för Hållbar Utveckling tillsammans med delmål som skall uppnås före år 2030. Mål nummer 13 är att bekämpa klimatförändringen och dess effekter med delmålet att hålla den globala temperaturhöjningen under 2 grader Celsius. En nödvändig åtgärd för att uppnå målet är att medlemsländerna måste minska sina utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Matkonsumtion utgör en dryg fjärdedel av Sveriges totala utsläpp och för att delmålet skall uppnås år 2030 måste strategier för att minska utsläppen införas. Idag används strategier inom e-handel för att få besökare att handla mer, men framför allt för att öka antalet genomförda köp. När en användare utför en handling eller fattar ett beslut som överensstämmer med e-handelsföretagets mål, till exempel när användaren genomför ett köp på e-handelsplatsen, kallas det för konvertering. Studien ämnar till att undersöka hur konverteringsstrategier kan tillämpas för att få konsumenter att ta hållbara beslut och bli medvetna om sitt individuella koldioxidavtryck. Den empiriska undersökningen bestod av en kvantitativ enkät och kvalitativa användartester. I enkäten fick de deltagande resonera och svara på frågor kring ett scenario där en konsument erbjuds att klimatkompensera för ett köp på en e-handelsplats för livsmedel. Enkätens resultat gav en bild av vilka faktorer som kan orsaka känslorna “Fear, Uncertainty and Doubt” - rädsla, osäkerhet och tveksamhet. I denna uppsats kallas dessa känslor FUD:ar. Syftet med enkäten var också att ge en överblick av attityd kring och kunskap om koldioxidavtryck och klimatkompensation i Sverige. Utifrån enkätsvaren utformades en testmiljö bestående av webbsidan Mathem.se, en svensk e-handelsplats för livsmedel, där en “div”, ett block på en webbsida, integrerades. Div:en innehöll ett tillval för klimatkompensation. Designen av div:en och testmiljön avsåg att bemöta FUD:arna. Testmiljön användes slutligen i de kvalitativa användartesterna där deltagarna interagerade med tillvalet i ett scenario där de skulle genomföra ett köp. Analys av resultatet visade att det var relevant för deltagarna i studien att minska sitt individuella koldioxidavtryck. Analysen visade även att metoden som användes för att uppnå ett minskat koldioxidavtryck, i detta fall genom klimatkompensation, var mindre viktigt. / The UN member countries have during 2015 agreed on 17 Global Goals for Sustainable Development together with aims over a 15-year plan for all member countries. Goal number 13 is to take urgent action to combat climate change and its impacts and by 2030 keep the global temperature rise below 2 degrees centigrade. One necessary action to meet this goal is for the member countries to lower their greenhouse gas emissions into the atmosphere. Food consumption accounts for just over a quarter of Sweden's total emissions and for the aim to be met by 2030, actionable strategies must be implemented. Today, e-commerce strategies are used to make visitors trade more, but above all to increase the number of purchases made. When a user performs an act, or makes a decision that is in accordance with the e-commerce company's goal, such as conducting a purchase at the e-commerce site, a so-called conversion takes place. This study aims to investigate how conversion strategies can be applied to encourage consumers to make sustainable decisions and become aware of their individual carbon footprint. The empirical survey consisted of a quantitative survey and qualitative user tests. In the survey, participants responded to questions about a scenario where a consumer is offered to buy carbon offsets to compensate for a purchase at an e-commerce site for groceries. The results of the survey gave a picture of what factors that could cause the feelings Fear, Uncertainty and Doubt. In this paper, the feelings are referred to as FUD’s. The purpose of the survey was also to provide an overview of people in Sweden's attitude towards and awareness of carbon footprint and carbon offsetting. Based on the survey results, a "div"- block-level portion of a web-site, was developed containing a carbon offsetting option for consumers. The div was integrated into a test environment consisting of the website Mathem.se, a Swedish e-commerce site for groceries. The design of the div and the test environment aimed to treat and respond the identified FUD’s. The test environment was later used in the qualitative user tests where the participants interacted with the carbon offsetting option. It was made in a scenario where the participant was making a purchase. Analysis of the results showed that it was relevant for the participants in the study to reduce their individual carbon footprint. The analysis also concluded that the method of doing it, in this case by purchase carbon offsets, was on the other hand less important.

Denna studie utgår från två utvalda läromedel för undervisning inom hållbar utveckling.En uppgift från varje läromedel genomförs i en elevgrupp i årskurs 3. Syftet är att se vad som är viktigt för elevernas lärande samt vad som tilltalar och engagerar eleverna och om eleverna uppmärksammar uppgifternas syfte. En läromedelsanalys föregår genomförandet av uppgifterna. Denna omfattar aspekter kring språk, syfte, upplägg, undervisningsform, koppling till styrdokumenten, bildernas funktion samt vad som framkommer i en ekokritisk läsning av läromedlen. Elevernas reflektioner visar att de engageras av variation. Det framkommer även att repetition är en viktig del i elevernas lärande, samt att nivån på uppgifterna i förhållande till elevernas förförståelse är en väsentlig del att ta hänsyn till. Elevernas reflektioner och resultatet av läromedelsanalysen ställs mot forskning om hållbar utveckling i undervisning, undervisning utifrån olika texttyper och forskning om inkludering i läromedel. Resultatet diskuteras även utifrån det sociokulturella perspektivet. I studien framkommer det att valet av läromedel är viktigt för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper men även utveckla en kritisk analytisk förmåga. Studien visar att båda läromedlen är relevanta att använda i skolan men att de behöver kompletteras med andra typer av uppgifter för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar för att utveckla kunskaper inom hållbar utveckling.

Denna litteratur studie syftar till att undersöka hur hållbar utveckling implementeras i undervisning utifrån de globala målen samt milleniemålen. Hur lärare samt lärarstudenter arbetar med hållbar utveckling men även på vilka sätt tidigare forskning visar hur elever har nytta av undervisning för hållbar utveckling. Materialet utgörs av nio artiklar som är relevanta för denna konsumtionsuppsats. De frågor som ställs till materialet är; på vilka olika sätt inkluderas hållbar utveckling i undervisning, hur beskriver tidigare forskning att ansvar för undervisning för hållbar utveckling fördelas mellan lärare och elever. I tidigare forskning diskuteras bland annat hur lärare jobbar med hållbar utveckling i undervisning och vart det avviker från undervisningen med mål som fastställts i vissa länders läroplaner som nämns i denna uppsats. Unga elever hade även svårt att koppla hållbar utveckling begrepp som etik och moral, där svårigheter för att koppla kunskapen till verkliga händelser uppstod. Resultatet visar att lärarna i vissa studier har haft mer utmaningar än andra, medan andra studier visar att lärarna har haft mer möjligheter än oförutsägbara och komplexa hållbarhetsproblem. Men det lärarna hade gemensamt i de olika studierna var att de inte visste vad de skulle undervisa i inom hållbar utveckling då de vid vissa fall blir givna för mycket information om hållbar utveckling utan att veta hur de ska kunna hantera den informationen. Däremot med handlingskompetensen för hållbar utveckling ökar förståelse och fördjupning bland elever och studenter där deras kunskapsutveckling bidrar till en förmåga och vilja att påverka de sociala, ekonomiska och miljöfaktorerna. Skapa en medvetenhet om vad hållbar utveckling är och varför den behövs, är ett steg till att kunna påverka. / This qualitative literature study is aiming to analyze how sustainable development has been included in teaching from the millennium goals to the global goals for sustainable development. It focuses on previous research on how teachers and student teachers work with sustainable development in their classrooms. This study also comprehends previous research studies on the utility of sustainable development for pupils in their education. The material that has been used consists of nine articles that are relevant for this thesis. The questions we have treated are: in what ways have sustainable development been included in teaching, how does previous research describe that the responsibility should be allocated and divided between teachers and students. In previous research the discussion that has been about how teachers work with sustainable development in their teaching and where teaching diverges from established curriculums. Children also found it difficult to couple notions with sustainable development, for example ethics and morals, not seeing a pattern to relate the notions to real life. The results from our literature study show that teaching about sustainable development is different and some teachers found more challenges then others, while other studies showed that teachers have had more opportunities then unpredictable and complex sustainable problems in teaching. Something that the teachers found in common in the research articles were that they were not so sure about how they were going to implement sustainable development in their teaching, at some occasions they were given information about sustainable development but without knowing how to use the information. In the thesis we use the concept action competence. However, the action competence for sustainable development increases the understanding as well as in the education system overall, it would result in an increase of knowledge and recess among pupils and students, where their knowledge contributes to the ability and will to influence the social, economic and the environmental elements of sustainable development. Creating awareness about what sustainable development is and why it’s needed, is a step towards awareness will to influence.

Hållbarhet och hållbar utveckling är mycket aktuella frågor idag och detta betonas inte minst i Förenta Nationernas Globala mål. Denna studie syftar till att identifiera och kartlägga hur personer förhåller sig till hållbarhet, hållbarhetskommunikation samt Traderas hållbarhetskommunikation. Målet är att tillföra till forskning kring hållbarhetskommunikationens nutida utmaningar i Sverige samt utforska betydelsen av hållbarhetskommunikation för organisationer idag. I denna uppsats har en enkätundersökning används som metod för att kartlägga attityder och beteenden gentemot hållbarhet och hållbarhetskommunikation. Denna studie uppvisar resultat som visar på att personer i hög grad anser att hållbarhet är viktigt samt även ofta gör aktiva val att konsumera hållbart. Studien visar även på att personer i äldre åldersgrupper i högre grad än personer i lägre åldersgrupper tycker att hållbarhet är viktigt samt gör aktivt hållbara val i sin konsumtion. De respondenter som angett att de i hög grad aktivt väljer att konsumera hållbart är även mer mottagliga för organisationers hållbarhetskommunikation. Traderas kommunikation har inte lett till att personer i stor grad ser dem som en relevant hållbar aktör, dock är de som använt Traderas plattform mer benägna att se Tradera som en hållbar aktör. Vidare dras slutsatsen att hållbarhet är en viktig fråga som organisationer bör förhålla sig till, samt att de framtida kommunikationsutmaningarna blir att skapa positiva attityder gentemot hållbarhet som leder till ett hållbart konsumtionsbeteende bland personer.