<p>I tjänsteföretag är det extra viktigt att man har bra medarbetare då deras primära uppgift är att</p><p>betjäna kunden och vara ”ansiktet utåt”. De anställda arbetar i ”fronten” och är tillsammans</p><p>med kunderna de viktigaste marknadsförarna. När man vill uppfylla dessa egenskaper hos sin</p><p>personal är det viktigt att anställa rätt serviceinriktad personal från början. Detta betyder att</p><p>det måste läggas ned mycket uppmärksamhet och omsorg på anställningen och rekrytering av</p><p>ny personal.</p><p>I ett möte med Urban Dahlborg som är personalchef på Handelsbanken berättar han om sitt</p><p>och Handelsbankens problem med den missvisande bild som studenter har av Handelsbanken.</p><p>Därigenom följer också deras problem med att nå ut till rätt studenter som potentiella</p><p>medarbetare. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur Handelsbanken kan</p><p>marknadsföra sig för att bli en mer attraktiv arbetsplats för studenterna. För att kunna besvara</p><p>vår huvudfråga har vi valt att se på hur studenter uppfattar Handelsbanken som en eventuell</p><p>arbetsplats, hur Handelsbanken kan attrahera ung kompetens och vad Handelsbanken kan</p><p>använda sig av för marknadsföringskanaler för att nå ut till studenter som passar in i deras</p><p>organisation. Vi har i vår studie valt att avgränsa oss till Högskolan i Gävle och</p><p>Mittuniversitetet i Sundsvall.</p><p>För att kunna undersöka vårt problem har vi valt att använda oss av både den kvalitativa och</p><p>den kvantitativa metoden. Gällande den kvalitativa metoden kommer vi att använda oss av</p><p>intervjuer för att få en djupare kunskap om vilka marknadsföringskanaler som finns på de</p><p>båda skolorna. Gällande den kvantitativa metoden har vi genomfört en enkätundersökning</p><p>som omfattar 95 ekonomstudenter totalt på de båda skolorna.</p><p>Resultatet som vi kunde urskilja utifrån studien var att de studenterna som inte har</p><p>Handelsbanken som bank inte heller har någon uppfattning om banken och på så sätt kanske</p><p>inte heller tänker på Handelsbanken när de ska söka arbete. Vår undersökning visar att hela 85</p><p>% av de tillfrågade studenterna skulle kunna tänka sig att arbeta på en bank och 10 % svarade</p><p>att de inte visste vad de ville arbeta med i framtiden. Detta visar att det finns goda</p><p>förutsättningar att attrahera ung kompetens då endast 5 % av de tillfrågade studenterna inte</p><p>kunde tänka sig att arbeta på en bank.</p><p>Denna studie kan dock inte sägas vara representativ för alla studenter då vi endast valt att</p><p>fråga en del av ekonomstudenter på två skolor i Sverige.</p><p>I slutsatsen redogörs även för de åtgärder som vi tycker Handelsbanken ska använda sig av för</p><p>att nå ut till rätt studenter som potentiella medarbetare.</p> / <p>When it comes to a service company it is very important that one has good working</p><p>colleagues because their primary task is to serve the customers and to market the company.</p><p>The employee is working in the “front” and they are with the customers the most important</p><p>market for a company. Therefore it is necessary to hire the right employees with the right</p><p>quality from the beginning. This means that the companies have to be very careful and put a</p><p>lot of time and effort on the recruitment.</p><p>Urban Dalborg who is the personnel manager of Handelsbanken, tells us about his and</p><p>Handelsbanken´s problem with the misleading image that students have about them.</p><p>Consequently Handelsbanken´s problem to reach out to the right students as potential</p><p>employees. The purpose with our thesis is to investigate how Handelsbanken through the right</p><p>marketing can market them as an attractive place of work. To fulfil our purpose we have</p><p>examined the students understanding of Handelsbanken as a potential place of work, how</p><p>Handelsbanken can be able to attract young employee’s and how Handelsbanken can use</p><p>different way of marketing to reach out to students that fit in of their organisation. We have</p><p>delimited our study to the University of Gävle and the University of Sundsvall.</p><p>We have chosen to use both the qualitative and the quantitative methods to examine our</p><p>problem. The qualitative method which is carried out by interviews help us to get a deeper</p><p>knowledge about which different ways of marketing are available in the both schools. The</p><p>quantitative method has been conducted through a survey on students of both schools.</p><p>The conclusion of our study is that the students who do not have Handelsbanken as their bank</p><p>do not have any knowledge about the bank. This awareness affects students for not seeking</p><p>job in the Handelsbanken. 85 % of the students participating in the study could see them self</p><p>working at a bank in the future. Just 5 % can not see them selves in that kind of position and</p><p>the rest answer that they do not have a clue about their future. This shows that Handelsbanken</p><p>has a good chance to attract young competence when so many students can think to work at a</p><p>bank in the future.</p><p>However the study is not representative for all the students when we just have asked a part of</p><p>the students on two different schools.</p><p>The conclusion also includes which measure we would like to recommend Handelsbanken to</p><p>reach out to the right students as potential employees.</p>

Datum: 2010-06-03 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Sanne Jotorp, Emelie Strandh och Katrin Wilhelmsson Handledare: Esbjörn Segelod Titel: Budgetlös styrning - Har Wallanders budgetlösa styrning stått sig oförändrad inärmare 40 år och har den varit ett vinnande koncept till framgång? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida Handelsbankens budgetlösa styrning utvecklats sedan införandet för nästan 40 år sedan samt att studera om bankens framgång grundar sig på den budgetlösa styrningen. Metod: Undersökningen har formen av en fallstudie med en kvalitativ undersökningsmetodik har använts. Den teoretiska referensramen bygger på en litteraturstudie och empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer med två utvalda respondenter. Slutsats: Handelsbanken har sedan Wallanders tid varit den mest lönsamma banken i Sverige och varje år haft en högre räntabilitet än genomsnittet för konkurrenterna. Denna framgång har sin grund i en kombination av en decentraliserad organisationsstruktur och den flexibilitet, frihet och anpassningsförmåga som den budgetlösa styrningen innebär. Decentraliseringen har inneburit att beslutsfattandet flyttats nedåt iorganisationen, vilket medför snabbare beslut och bättre kundkännedom. Decentraliseringen medför även en känsla av frihet och ett engagemang hos de anställda och det leder till kostnadsmedvetenhet. Styrningen skapar en miljö av frihet där innovativa strategier kan växa fram. Den budgetlösa styrningens flexibilitet har resulterat i att banken kunnat anpassa sig snabbare än konkurrenterna och därför kunnat återhämta sig fortare under år av kris och förändring. Decentralisering och budgetlös styrning är beroende av varandra för att vara så effektivt som möjligt. Decentralisering är en förutsättning för den budgetlösa styrningen och utan den radikala decentralisering som Wallander genomförde hade troligtvis den budgetlösa styrningen aldrig blivit lyckad. Likväl hade en decentralisering inte fått samma effekt om den traditionella budgetstyrningen vidhållits. / Date: 2010-06-03 Level: Master thesis in Business Administration, 15 credits Authors: Sanne Jotorp, Emelie Strandh and Katrin Wilhelmsson Tutor: Esbjörn Segelod Title: Beyond budgeting – Has Wallander’s beyond budgeting control not changed incloser to 40 years and has it been a winning concept for success? Background: In the beginning of the 1970’s Handelsbankens new CEO Jan Wallander removed the budgeting control of Handelsbanken. He decentralized the organization and implemented the beyond budgeting control. Purpose: The purpose of the essay is to examine whether Handelsbankens beyond budgeting control has developed since the phase out of budgetary control and study if the banks success is based on the beyond budgeting control. Method: The essay has the form of a case study and a qualitative study method has been used. The theoretical reference frame is established on a scholarly literature study and the empirical material is based on semi structured interviews with two respondents. Conclusion: Handelsbanken has since the time of Wallander been the most profitable bank in Sweden and has presented a higher return on equity than the average of its rivals each year. The success is a combination of a decentralized organization and the flexibility, freedom and adaptability that a beyond budgeting control means. The decentralization has meant that the decision making has moved downwards in the organization, which has lead to faster decisions and a better knowledge of the customer. The decentralization also brings out a feeling offreedom and a commitment in the employees and that leads to cost-awareness. The beyond budgeting control creates an environment of freedom where innovative strategies can develop. The flexibility in the beyond budgeting control has resulted in that the bank can adapt faster than the other banks and thereby come back faster from crisis and change. Decentralization and beyond budgeting control is dependent of each other to be as effective as possible. This comes of the fact that decentralization is a presumption for the beyond budgeting control to work and without de radical decentralization that Wallander implemented the beyond budgeting control never had been successful. However had the decentralization never given the same effect if the traditional budgeting control had been kept.

I tjänsteföretag är det extra viktigt att man har bra medarbetare då deras primära uppgift är att betjäna kunden och vara ”ansiktet utåt”. De anställda arbetar i ”fronten” och är tillsammans med kunderna de viktigaste marknadsförarna. När man vill uppfylla dessa egenskaper hos sin personal är det viktigt att anställa rätt serviceinriktad personal från början. Detta betyder att det måste läggas ned mycket uppmärksamhet och omsorg på anställningen och rekrytering av ny personal. I ett möte med Urban Dahlborg som är personalchef på Handelsbanken berättar han om sitt och Handelsbankens problem med den missvisande bild som studenter har av Handelsbanken. Därigenom följer också deras problem med att nå ut till rätt studenter som potentiella medarbetare. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur Handelsbanken kan marknadsföra sig för att bli en mer attraktiv arbetsplats för studenterna. För att kunna besvara vår huvudfråga har vi valt att se på hur studenter uppfattar Handelsbanken som en eventuell arbetsplats, hur Handelsbanken kan attrahera ung kompetens och vad Handelsbanken kan använda sig av för marknadsföringskanaler för att nå ut till studenter som passar in i deras organisation. Vi har i vår studie valt att avgränsa oss till Högskolan i Gävle och Mittuniversitetet i Sundsvall. För att kunna undersöka vårt problem har vi valt att använda oss av både den kvalitativa och den kvantitativa metoden. Gällande den kvalitativa metoden kommer vi att använda oss av intervjuer för att få en djupare kunskap om vilka marknadsföringskanaler som finns på de båda skolorna. Gällande den kvantitativa metoden har vi genomfört en enkätundersökning som omfattar 95 ekonomstudenter totalt på de båda skolorna. Resultatet som vi kunde urskilja utifrån studien var att de studenterna som inte har Handelsbanken som bank inte heller har någon uppfattning om banken och på så sätt kanske inte heller tänker på Handelsbanken när de ska söka arbete. Vår undersökning visar att hela 85 % av de tillfrågade studenterna skulle kunna tänka sig att arbeta på en bank och 10 % svarade att de inte visste vad de ville arbeta med i framtiden. Detta visar att det finns goda förutsättningar att attrahera ung kompetens då endast 5 % av de tillfrågade studenterna inte kunde tänka sig att arbeta på en bank. Denna studie kan dock inte sägas vara representativ för alla studenter då vi endast valt att fråga en del av ekonomstudenter på två skolor i Sverige. I slutsatsen redogörs även för de åtgärder som vi tycker Handelsbanken ska använda sig av för att nå ut till rätt studenter som potentiella medarbetare. / When it comes to a service company it is very important that one has good working colleagues because their primary task is to serve the customers and to market the company. The employee is working in the “front” and they are with the customers the most important market for a company. Therefore it is necessary to hire the right employees with the right quality from the beginning. This means that the companies have to be very careful and put a lot of time and effort on the recruitment. Urban Dalborg who is the personnel manager of Handelsbanken, tells us about his and Handelsbanken´s problem with the misleading image that students have about them. Consequently Handelsbanken´s problem to reach out to the right students as potential employees. The purpose with our thesis is to investigate how Handelsbanken through the right marketing can market them as an attractive place of work. To fulfil our purpose we have examined the students understanding of Handelsbanken as a potential place of work, how Handelsbanken can be able to attract young employee’s and how Handelsbanken can use different way of marketing to reach out to students that fit in of their organisation. We have delimited our study to the University of Gävle and the University of Sundsvall. We have chosen to use both the qualitative and the quantitative methods to examine our problem. The qualitative method which is carried out by interviews help us to get a deeper knowledge about which different ways of marketing are available in the both schools. The quantitative method has been conducted through a survey on students of both schools. The conclusion of our study is that the students who do not have Handelsbanken as their bank do not have any knowledge about the bank. This awareness affects students for not seeking job in the Handelsbanken. 85 % of the students participating in the study could see them self working at a bank in the future. Just 5 % can not see them selves in that kind of position and the rest answer that they do not have a clue about their future. This shows that Handelsbanken has a good chance to attract young competence when so many students can think to work at a bank in the future. However the study is not representative for all the students when we just have asked a part of the students on two different schools. The conclusion also includes which measure we would like to recommend Handelsbanken to reach out to the right students as potential employees.

Frågeställning: På vilket sätt används CRM av Handelsbanken och hur påverkar det bankens lönsamhet? Syfte: Syftet med detta arbete är att kunna öka kunskapen om hur Handelsbanken tillämpar CRM och för att undersöka om användandet av CRM i bankens verksamhet är lönsamt eller inte. Metod: För att svara på studiens syfte blev en intervju utförd med Handelsbanken. Ännu en anledning till varför en intervju gjordes var på grund av att det var nödvändigt för att få det primärdata som behövdes och för att förstå hur banken använder sig utav CRM. Information blev även hämtat från olika källor såsom litteratur, internet och databaser. Slutsats: Slutsatsen med detta arbete är att Handelsbanken har gynnats av att använda sig utav CRM och att fördelarna är fler än nackdelarna då det inte finns några nackdelar med Handelsbankens användande av CRM. CRM skapar alltså lönsamhet och är något som banken bör fortsätta använda sig utav i framtiden då det gynnar företaget positivt. / Research question: In which way does Handelsbanken use CRM and how does it affect their profitability? Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge of how Handelsbanken implements CRM and to examine if the implementation of CRM is profitable or not. Method: An interview with Handelsbanken was performed in order to answer the purpose of the study. Another reason why an interview was performed was because it was necessary to obtain primary data and to understand how the bank uses CRM. Information was also obtained by searching through different sources such as literature, internet, and databases. Conclusion: The conclusion of this study is that the use of CRM has been in favor for Handelsbanken. The bank has obtained more advantages than disadvantages using CRM because the bank has not experienced any disadvantages at all. The conclusion is therefore that CRM creates profitability and it is something that Handelsbanken should continue to use because it affects the company in a positive way.

Beteendebaserad finans har enligt forskare visat sig vara användbart av investeringsrådgivare för att öka kundlojaliteten genom att hjälpa kunderna att fatta bättre investeringsbeslut. Den verkliga tillämpningen av beteendebaserad finans av aktörer på finansmarknaden är däremot begränsad. Syftet med denna studie är att undersöka hur beteendebaserad finans praktiskt tillämpas av en kundorienterad bank för att öka kundlojaliteten. Vidare är syftet att undersöka hur tillämpningen ser ut från ett ledningsperspektiv, från ett kompetensutvecklingsperspektiv och slutligen från ett rådgivningsperspektiv. Studien utvecklar befintliga teoretiska ramverk genom en kvalitativ fallstudie som genomförs i form av intervjuer på Handelsbanken. Litteraturgenomgången av kundlojalitet och beteendebaserad finans sammansattes till en analysmodell som utformades utifrån PDCA-modellen och fem teoretiska förväntningar formulerades. Studien visar att ledning och kompetensutvecklare inte fokuserar på kunders beteenden i utformning av direktiv och utbildningar. Däremot sker tillämpning av beteendebaserad finans av rådgivarna ändå i hög utsträckning. Tillämpningen leder till bättre kundrelationer vilket skapar lojala kunder.

<p>Banker utgör en väsentlig del av samhällsekonomin och står därför under hård reglering med en omfattande lagstiftning och övervakning från myndigheterna. Hur banker hanterar sina verksamheter är av stort intresse då de risker som är förknippade med denna typ av verksamhet kan påverka samhällsekonomin negativt.</p><p>Ökat risktagande och ersättningssystem i banksektorn ses av många som en bidragande faktor till den finansiella kris som uppstått då dessa kan påverka ekonomin negativt. Detta har lett till att Finansinspektionen skapat nya regler för ersättningssystem i finansiella institut. Ersättningssystem är styrmedel som används för att belöna medarbetares beteende och prestationer. I nästan alla banker finns någon form av ersättningssystem då dessa kan motivera anställda till att prestera bättre. Handelsbanken är den bank i Sverige som urskiljer sig från övrig bankmarknad genom en decentraliserad organisation och ett vinstandelssystem, Oktogonen.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur Handelsbanken påverkas av Finansinspektionens nya reglering av ersättningssystem. Vidare syftar studien till att redogöra för Handelsbankens framgångsfaktorer samt beskriva och skapa förståelse för ersättningssystemens framtida utveckling på den finansiella marknaden.</p><p>Handelsbankens framgångsrecept för att vara lönsamma och stabila på marknaden består av ett antal faktorer. De viktigaste faktorerna att lyfta fram är; decentraliserad organisation, riktiga resultatutfall som styrmedel, tilltro till individen och organisk tillväxt. Vidare kommer den nya regleringen inte att ha speciellt stor påverkan för Handelsbanken. Den nya regleringen handlar om att försöka få en sund och långsiktig lösning på bankernas ökade risktagande.</p><p>Ersättningssystem kommer att fortsätta existera men de kommer dock att mötas av allt hårdare reglering. På kort sikt kommer det att finnas ökade krav på offentliggörande. I framtiden kan det komma att införas tydligare kvotgränser för hur stor andel av den totala ersättningen som får vara rörlig. Eftersom det finns en strävan efter långsiktighet i utformningen av ersättningssystem konstaterar vi att den rörliga delen kan komma att minskas.</p>

Sedan den svenska bankmarknaden avreglerats har bankernas konkurrens ökat. Det har medfört att det blivit viktigare för dem att ha en väl utformad intern ekonomisk styrning. Styrningen innefattar många olika aspekter och har som syfte att hjälpa företagen att nå sina mål och att öka effektiviteten. Ett av de vanligast förekommande styrmedlen i svenska företag är uppföljning och arbete med budget.Handelsbanken har varit den mest lönsamma banken under de senaste 30 åren, utan att använda budget i organisationen. Detta har krävt en väl fungerande ekonomisk styrning där organisationen bland annat är decentraliserad. Vi har intresserat oss för hur den styrningen är utformad och har formulerat tre frågor som rör den interna styrningen, decentralisering och belöningssystem.Syftet med studien är att beskriva och analysera Handelsbankens budgetlösa och decentraliserade organisation med avseende på den interna ekonomiska styrningen. Vidare ska uppsatsen även beskriva vilka belöningssystem som finns och hur de anställda motiveras inom organisationen.För att undersöka detta har vi använt en kvalitativ metod där intervjuer har varit viktiga. Vidare har vi haft en abduktiv ansats där empiri och teori har studerats i växelverkan i syfte att ge en djupare förståelse av problemet.Det viktigaste som undersökningen har visat är att organisationen är starkt decentraliserad där varje lokalt kontor kan ses som en egen enhet. Kontoren har stora befogenheter och har därför egna sätt att arbeta på. Enheterna kan ses som resultatenheter, eftersom de kan påverka sina egna kostnader och intäkter. Decentraliseringen har även medfört att motivationsaspekten har varierat något mellan kontoren. Däremot har det inte funnits några finansiella belöningar alls vid sidan av vinstandelssystemet Oktogonen. / Uppsatsnivå: C

<p>Methodology The foundation to my essay has been created using both primary and secondary data. Inquiries have been handed out to Handelsbanken. This data is completed with appropriate theories and ends in an analysis and finally a result and suggestion to continuing studies.</p><p>Conclusions My conclusion is that the employees and the management has the same opinion on the bonussystem Oktogon. Both parts sees the system as a motivation factor in the organization. But still not enough effect on the employees to call it an effective strategy.</p>

<p>Denna uppsats avser att undersöka om granskningen och utvärderingen av Handelsbankens riskhantering har blivit mer tillförlitlig sedan införandet av Basel II. Basel II är ett nytt regelverk för bankers kapitalkrav som syftar till att reglera bankers risker och öka stabiliteten i det finansiella systemet. För att skapa förståelse för problemet presenteras bakgrundsinformation kring Basel II-regelverket.  För att vidare utreda problemet inhämtas och presenteras information från Handelsbanken internrevision, den utvärderande tillsynsmyndigheten Finansinspektionen samt den externa revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Resultaten av undersökningen visar på en högre tillförlitlighet på grund av ökad kompetens inom Handelsbankens internrevision. Även tillkomsten av offentlig rapportering samt Finansinspektionens ökade roll som utvärderande tillsynsmyndighet tyder på en högre tillförlitlighet. Tillförlitligheten kan dock ifrågasättas då regelverket kräver mer avancerade beräkningsmetoder som försvårar internrevisorernas granskning. Följden av detta blir att granskningens helhetsperspektiv kan förloras vilket skulle tyda på en mindre tillförlitlig utvärdering. Slutligen ifrågasätts även tillförlitlighetens betydelse.</p>

Banker utgör en väsentlig del av samhällsekonomin och står därför under hård reglering med en omfattande lagstiftning och övervakning från myndigheterna. Hur banker hanterar sina verksamheter är av stort intresse då de risker som är förknippade med denna typ av verksamhet kan påverka samhällsekonomin negativt. Ökat risktagande och ersättningssystem i banksektorn ses av många som en bidragande faktor till den finansiella kris som uppstått då dessa kan påverka ekonomin negativt. Detta har lett till att Finansinspektionen skapat nya regler för ersättningssystem i finansiella institut. Ersättningssystem är styrmedel som används för att belöna medarbetares beteende och prestationer. I nästan alla banker finns någon form av ersättningssystem då dessa kan motivera anställda till att prestera bättre. Handelsbanken är den bank i Sverige som urskiljer sig från övrig bankmarknad genom en decentraliserad organisation och ett vinstandelssystem, Oktogonen. Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur Handelsbanken påverkas av Finansinspektionens nya reglering av ersättningssystem. Vidare syftar studien till att redogöra för Handelsbankens framgångsfaktorer samt beskriva och skapa förståelse för ersättningssystemens framtida utveckling på den finansiella marknaden. Handelsbankens framgångsrecept för att vara lönsamma och stabila på marknaden består av ett antal faktorer. De viktigaste faktorerna att lyfta fram är; decentraliserad organisation, riktiga resultatutfall som styrmedel, tilltro till individen och organisk tillväxt. Vidare kommer den nya regleringen inte att ha speciellt stor påverkan för Handelsbanken. Den nya regleringen handlar om att försöka få en sund och långsiktig lösning på bankernas ökade risktagande. Ersättningssystem kommer att fortsätta existera men de kommer dock att mötas av allt hårdare reglering. På kort sikt kommer det att finnas ökade krav på offentliggörande. I framtiden kan det komma att införas tydligare kvotgränser för hur stor andel av den totala ersättningen som får vara rörlig. Eftersom det finns en strävan efter långsiktighet i utformningen av ersättningssystem konstaterar vi att den rörliga delen kan komma att minskas.