Methodology The foundation to my essay has been created using both primary and secondary data. Inquiries have been handed out to Handelsbanken. This data is completed with appropriate theories and ends in an analysis and finally a result and suggestion to continuing studies. Conclusions My conclusion is that the employees and the management has the same opinion on the bonussystem Oktogon. Both parts sees the system as a motivation factor in the organization. But still not enough effect on the employees to call it an effective strategy.

Denna uppsats avser att undersöka om granskningen och utvärderingen av Handelsbankens riskhantering har blivit mer tillförlitlig sedan införandet av Basel II. Basel II är ett nytt regelverk för bankers kapitalkrav som syftar till att reglera bankers risker och öka stabiliteten i det finansiella systemet. För att skapa förståelse för problemet presenteras bakgrundsinformation kring Basel II-regelverket.  För att vidare utreda problemet inhämtas och presenteras information från Handelsbanken internrevision, den utvärderande tillsynsmyndigheten Finansinspektionen samt den externa revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Resultaten av undersökningen visar på en högre tillförlitlighet på grund av ökad kompetens inom Handelsbankens internrevision. Även tillkomsten av offentlig rapportering samt Finansinspektionens ökade roll som utvärderande tillsynsmyndighet tyder på en högre tillförlitlighet. Tillförlitligheten kan dock ifrågasättas då regelverket kräver mer avancerade beräkningsmetoder som försvårar internrevisorernas granskning. Följden av detta blir att granskningens helhetsperspektiv kan förloras vilket skulle tyda på en mindre tillförlitlig utvärdering. Slutligen ifrågasätts även tillförlitlighetens betydelse.

No description available.

The purpose is to describe and analyze Handelsbanken’s proftit share system Oktogonen and to investigate how it affects the motivation among the employees and management. The method qualitative case-study has been used. Both primary and secondary sources act as a foundation for the thesis. The primary sources are based on eight qualitative interviews. The empirical material is completed with appropriate theories. Thereafter an analysis and conclusion are formed. The conclusions imply that both the employees and the management within Handelsbanken find Oktogonen as something very positive. The attitude towards Oktogonen indicated to differ depending on age-group that is a very important variable in this investigation. However the high concentration of decentralization in Handelsbanken, its strong corporate culture and the possibilities for personal growth are seen as the most motivating elements. The thesis’s researchmodel focuses on the notions decentralization, reward-system and motivation.

No description available.

Mot bakgrund av den föränderliga värld vi lever i och företagens behov av att aktivt möta dessa förändringar genom förnyelse och affärsutveckling har en fallstudie genomförts. Detta med syftet att beskriva Svenska Handelsbanken ABs verksamhet och deras arbete med affärsutveckling för att diskutera hur denna strategi kan utvecklas. För att undersöka området har intervjuer genomförts på Handelsbankens huvudkontor och lokala bankkontor och information från interna samt externa dokument samlats in. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier ur litteratur samt vetenskapliga artiklar hemmahörande inom den organisationsteoretiska inriktningen inom företagsekonomi samt entreprenörskapsforskning. I analys och tolkning framgår att Handelsbanken är ett moget företag som bör arbeta med en intern affärsutveckling, vilket dels innebär skapandet av ett möjlighetssökande klimat. Det framgår även att de både har goda och mindre goda förutsättningar för detta arbete.  I slutsatser och avslutade diskussion förs ett resonemang kring förutsättningarna samt vad som bör fokuseras på för att möjliggöra en lyckad förändring, där bankens starka kultur utgör en viktig del. Skapandet av ett entreprenöriellt förhållningssätt är ett steg mot att se möjligheter och i skapandet av detta kan väl utformade styrdokument användas. En medvetenhet om avgörande faktorer så som ett anpassat ledarskap, kontinuerligt uppföljningsarbete och en viss syn på kundnytta, är viktiga delar att implementera i kulturen. I de egna reflektioner som avslutningsvis presenteras föreslås att andra banker kan söka inspiration i denna studie, här poängteras dock vikten av att först skapa en medvetenhet kring vilken typ av organisation man är och sin egen position. Reflektion görs även kring de organisationer som profilerar sig som riskobenägna och stabila aktörer, då det kan tänkas att dessa har en större utmaning i arbetet med förändring och nytänkande. Detta på grund av att riskobenägenhet och förändring tycks uppfattas stå i kontrast till varandra. Att intern affärsförnyelse medför en paradoxal utmaning är i vårt tycke väldigt intressant. Utifrån detta ges förslag på vidare forskning då det kan tänkas intressant att undersöka hur idéer väljs ut och implementeras.

<p>The purpose is to describe and analyze Handelsbanken’s proftit share system Oktogonen and to investigate how it affects the motivation among the employees and management.</p><p>The method qualitative case-study has been used. Both primary and secondary sources act as a foundation for the thesis. The primary sources are based on eight qualitative interviews. The empirical material is completed with appropriate theories. Thereafter an analysis and conclusion are formed.</p><p>The conclusions imply that both the employees and the management within Handelsbanken find Oktogonen as something very positive. The attitude towards Oktogonen indicated to differ depending on age-group that is a very important variable in this investigation. However the high concentration of decentralization in Handelsbanken, its strong corporate culture and the possibilities for personal growth are seen as the most motivating elements. The thesis’s researchmodel focuses on the notions decentralization, reward-system and motivation.</p>

Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur och varför enheter inom en decentraliserad organisation responderar på koncernövergripande hållbarhetsmål. Resultatet är baserat på data från intervjuer och föreslår att enheter inom decentraliserade organisationer responderar på institutionellt tryck i form av koncernövergripande hållbarhetsmål på två olika vis. Om arbete mot hållbarhetsmålen redan existerar i arbetssättet i företagskulturen och anses vara en del av organisationens identitet identifieras arbetet och symboler skapas för att förmedla detta till intressenter, vilket skapar legitimitet. Arbete mot hållbarhetsmålen som inte redan existerar implementeras och tillämpas inte bara symboliskt utan även med samtycke. Responsen sker med möjlighet till valfrihet och anpassning. Faktisk implementering föreslås bero på att arbetet går i linje med redan existerande företagskultur, efterfrågan hos kunderna, att det finns vinning för den egna enheten genom legitimitet hos kunder och medarbetare, för att det ligger i det egna ansvaret i den decentraliserade modellen samt för att överleva på marknaden.

Tidigare forskning indikerar att organisationskultur är en viktig aspekt för organisatorisk framgång. Hur arbetet mot en gemensam organisationskultur i praktiken sker finns däremot motstridiga åsikter kring. Att sträva efter en väletablerad och stark organisationskultur kan försvåras av ett flertal aspekter, varav en decentraliserad organisationsstruktur är ett exempel. Syftet med undersökningen var att identifiera praktiska tillvägagångssätt för att stödja och förstärka en enhetlig organisationskultur i en verksamhet präglad av decentralisering. Undersökningen avsåg testa och vidareutveckla Scheins tolv mekanismer inom kulturskapande. En fallstudie genomfördes på Handelsbanken där affärsrådgivare, kontorschefer, rörelsechef, regionbankschef och delar av koncernledningen, inklusive personalchef, kreditchef och VD, intervjuats. Resultatet har visat att Handelsbankens tillvägagångssätt går att kategorisera in i Scheins modell för kulturskapande, men att beskrivningen av primära och sekundära faktorer inte överensstämmer med teorin. Istället utgör den decentraliserade strukturen en utgångspunkt för kulturen, där många övriga faktorer används i syfte att stödja decentraliseringen.

Undersökningen syftar till att undersöka Handelsbankens och Nordbankens utlåning under åren 1982–1990 med fokus på kreditavregleringen 1985 och dess effekter på ekonomin. Detta görs genom att undersöka årsrapporter från de båda bankerna under perioden, samt även årsredovisningar från Uplandsbanken och Sundsvallsbanken i och med fusionen med Nordbanken 1986. Genom att analysera årsrapporterna och jämföra resultatet för Handelsbankens och Nordbankens utlåning kan man således få fram information om vilken av bankerna som var mest offensiv i utlånandet, samt hur bankerna påverkades av kreditavregleringen under den undersökta perioden. Resultatet av undersökningen påvisar att Nordbanken var den bank som var mest aggressiv när det kommer till utlåning. Utöver detta var Nordbanken även den bank i Sverige som drabbades värst under finanskrisen 1990. Sammantaget blev den nya svenska strukturen i ekonomin på 1980-talet en lärdom för Sveriges ledning, och ett ämne som än idag fascinerar en stor publik.