<p>SYFTE: Syftet med uppsatsen är tvåfaldigt: Dels att undersöka</p><p>och beskriva rådande förutsättningar på den Österrikiska</p><p>bankmarknaden och att utifrån dessa insikter peka ut</p><p>platser för en eventuell expansion och öppnande av nya</p><p>kontor för SHB Österrike.</p><p>TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: I denna uppsats har en metodtriangulering använts för</p><p>att täcka och motverka de svagheter med att bara</p><p>använda sig av en metod. Vårt förhållningssätt har varit</p><p>abduktivt, vilket betyder att vi till viss grad varit öppna</p><p>för ny information under processens gång och stundtals</p><p>gått tillbaka till teoriavsnittet för att förfina.</p><p>SLUTSATSER: Sammantaget har vi sett en sund och stabil utveckling</p><p>både på den österrikiska bankmarknaden och för</p><p>landsspecifika makrovariabler de senaste åren, vilket</p><p>tillsammans ger positiva utsikter för framtiden. I</p><p>slutsatserna av undersökningen pekar vi ut städerna Linz</p><p>i regionen Oberösterreich och Graz i regionen</p><p>Steiermark som potentiella platser för eventuell</p><p>expandering och utplacering av SHB:s nästkommande</p><p>kontor i landet.</p>

SYFTE: Syftet med uppsatsen är tvåfaldigt: Dels att undersöka och beskriva rådande förutsättningar på den Österrikiska bankmarknaden och att utifrån dessa insikter peka ut platser för en eventuell expansion och öppnande av nya kontor för SHB Österrike. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: I denna uppsats har en metodtriangulering använts för att täcka och motverka de svagheter med att bara använda sig av en metod. Vårt förhållningssätt har varit abduktivt, vilket betyder att vi till viss grad varit öppna för ny information under processens gång och stundtals gått tillbaka till teoriavsnittet för att förfina. SLUTSATSER: Sammantaget har vi sett en sund och stabil utveckling både på den österrikiska bankmarknaden och för landsspecifika makrovariabler de senaste åren, vilket tillsammans ger positiva utsikter för framtiden. I slutsatserna av undersökningen pekar vi ut städerna Linz i regionen Oberösterreich och Graz i regionen Steiermark som potentiella platser för eventuell expandering och utplacering av SHB:s nästkommande kontor i landet.

Studien ämnade utifrån en kundlojalitetsmodell baserad på det teoretiska ramverket undersöka om ett arbetssätt för att uppnå sann kundlojalitet kunde vara en förklaring till goda resultat i Svenskt Kvalitetsindex (SKI) bankstudier. Syftet med studien var att undersöka om det fanns en dissonans i resultatet från undersökningen med kundlojalitetsmodellen och resultaten från SKI. Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning där rådgivare och kontorschef på ett lokalt Handelsbankenkontor intervjuades angående sitt arbetssätt för att uppnå kundlojalitet. Resultatet från intervjuerna visade att Handelsbankens arbetssätt behandlar alla påverkningsfaktorer för kundlojalitet enligt kundlojalitetsmodellen, vilket innebär att de arbetar för både sann kundlojalitet och inaktiv kundlojalitet. Dock antogs det att det inte är bankens avsikt att skapa inaktiv kundlojalitet men att arbetssättet skulle kunna resultera i det. Slutsatserna som drogs utifrån undersökningen var det inte kunde bevisas att de goda resultaten var en konsekvens av ett arbetssätt för att uppnå sann kundlojalitet och att det fanns en dissonans i de jämförda resultaten.

<p>Uppsatsens titel: När förtroendet är starkaste valutan – En studie om förtroende och extern kommunikation under finanskrisen, med fokus på storbankerna Swedbank och Handelsbanken.</p><p>Seminariedatum: 2009-01-12</p><p>Kurs: Kandidatexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp.</p><p>Författare: Cecilia Brandt och Åsa Lifbom</p><p>Handledare: Lars Palm</p><p>Examinator: Ulrika Sjöberg</p><p>Nyckelkord: Kommunikation, förtroende, varumärke, finanskris, media, Swedbank, Handelsbanken</p><p>Syfte: Syftet med vår studie är främst att undersöka hur Swedbank och Handelsbanken agerar i sitt förtroen- deskapande under finanskrisen. Vi vill se hur de profilerar sig själva och försöker bibehålla förtroendet hos sina privatkunder, på såväl central som lokal nivå. Rapporten avser undersöka hur de under finanskri- sen agerat ur kommunikationsperspektiv och hur detta sedan lett till antingen en förstärkning av</p><p>varumärket eller till en förtroendeförlust, eventuellt förtroendekris. Detta ur både bankernas eget perspek- tiv och enligt vår mening, med grund i teorin.</p><p>Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats. Den består i synnerhet av personliga intervjuer. Texttolkning har skett genom att sekundärmaterial granskats i form av olika artiklar, dokument, debatter, nyhetsprogram etc.</p><p>Teori: Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på förtroende, och därmed är även varumärkesbyggande, Issues Management och förtroendeförlust/-kris centralt.</p><p>Slutsats: Varken Swedbank eller Handelsbanken har direkt ändrat sina strategier med förtroende i åtanke, även om vissa strategiska förändringar gjorts. Varbergs Sparbank var det kontor som stack ut då de genom- förde flertalet aktiviteter. Handelsbankens strategi är att hålla låg profil medan Swedbanks är att kommu- nicera. Trots att förstnämnda strategi strider mot flera av de teorier vi nämner under uppsatsen, verkar de klara sig bäst ur krisen, med hänsyn till förtroende. Vi finner emellertid att Swedbank befin- ner sig i en förtroendekris. Inkorrespondensen mel- lan profil och image menar vi är en bidragande orsak.</p>

<p>Under den sista tidens turbulenta börsklimat har förtroende för börsanalytiker ifrågasatts.</p><p>Röster har höjts och påståenden att anställda inom finanssektorn missköter sitt arbete har duggat tätt i medier. Detta faktum har väckt ett intresse från vår sida att undersöka hur detta arbete verkligen går till; är arbetssättet detsamma som vi lärt oss på universitetet eller har man andra arbetsmetoder än de som man inte kan läsa om i litteraturen?</p><p>Syftet med denna uppsats är att, utifrån en kvalitativ undersökning, relevanspröva de aktievärderingsmodeller vi har kommit i kontakt med på universitetet. De modeller vi valt att undersöka är:</p><p>- Capital asset pricing model/CAPM</p><p>- Kassaflödesbaserad värdering</p><p>- P/E-talsvärdering</p><p>- Utdelningsbaserad värdering</p><p>- Substansvärdering</p><p>- Teknisk analys</p><p>För att genomföra detta har vi undersökt hur man arbetar med frågor kring aktievärdering på Handelsbanken och då främst på deras investmentbank Handelsbanken Capital Markets. Vi har även valt att inkludera en annan svensk storbank för att möjligen kunna generalisera de slutsatser vi kommer fram till. Vi har i uppsatsen utgått från att besvara frågor som: hur går en aktievärdering till, används ovan nämnda modeller, är det någon eller några modeller som används mer än andra och kan man mäta träffsäkerheten för dessa?</p><p>För att få svar på dessa frågor har vi genomfört fyra intervjuer med professionella analytiker inom Handelsbanken och den andra banken. Studien har genomförts genom en personlig intervju i Umeå, en telefonintervju samt två intervjuer som genomfördes elektroniskt via epost.</p><p>Dessa fyra arbetar med olika delar inom området vilket har bidragit till att en bred syn på hur man arbetar med aktievärdering.</p><p>De slutsatser vi kunnat dra av denna studie kan sammanfattas med att alla av de sex värderingsmodeller vi valde att studera användes med undantag för en, den utdelningsbaserade värderingsmetoden. Detta berodde främst på att den var lik den kassaflödesbaserade värderingen vilket innebär att det skulle innebära dubbelt jobb att använda sig av båda. Då det gällde investmentbolag tenderade man att använda den substansbaserade värderingsmetoden mer än vid andra typer av bolag. Användandet av teknisk analys begränsas till placeringar på tidshorisonter kortare än tolv månader.</p><p>En viktig del i aktievärdering visade sig vara de makroanalyser som ligger till grund för modellerna. I alla ovanstående modeller, utom i den tekniska analysen, är makroanalyserna en oerhört viktig del för att en analys ska vara tillförlitlig. Detta har gett oss en stor förståelse för hur viktigt korrekta makroanalyser är för att de fundamentala aktievärderingsmodellerna skall fungera. Utan dessa betyder aktievärderingsmodellerna ingenting.</p>

Under den sista tidens turbulenta börsklimat har förtroende för börsanalytiker ifrågasatts. Röster har höjts och påståenden att anställda inom finanssektorn missköter sitt arbete har duggat tätt i medier. Detta faktum har väckt ett intresse från vår sida att undersöka hur detta arbete verkligen går till; är arbetssättet detsamma som vi lärt oss på universitetet eller har man andra arbetsmetoder än de som man inte kan läsa om i litteraturen? Syftet med denna uppsats är att, utifrån en kvalitativ undersökning, relevanspröva de aktievärderingsmodeller vi har kommit i kontakt med på universitetet. De modeller vi valt att undersöka är: - Capital asset pricing model/CAPM - Kassaflödesbaserad värdering - P/E-talsvärdering - Utdelningsbaserad värdering - Substansvärdering - Teknisk analys För att genomföra detta har vi undersökt hur man arbetar med frågor kring aktievärdering på Handelsbanken och då främst på deras investmentbank Handelsbanken Capital Markets. Vi har även valt att inkludera en annan svensk storbank för att möjligen kunna generalisera de slutsatser vi kommer fram till. Vi har i uppsatsen utgått från att besvara frågor som: hur går en aktievärdering till, används ovan nämnda modeller, är det någon eller några modeller som används mer än andra och kan man mäta träffsäkerheten för dessa? För att få svar på dessa frågor har vi genomfört fyra intervjuer med professionella analytiker inom Handelsbanken och den andra banken. Studien har genomförts genom en personlig intervju i Umeå, en telefonintervju samt två intervjuer som genomfördes elektroniskt via epost. Dessa fyra arbetar med olika delar inom området vilket har bidragit till att en bred syn på hur man arbetar med aktievärdering. De slutsatser vi kunnat dra av denna studie kan sammanfattas med att alla av de sex värderingsmodeller vi valde att studera användes med undantag för en, den utdelningsbaserade värderingsmetoden. Detta berodde främst på att den var lik den kassaflödesbaserade värderingen vilket innebär att det skulle innebära dubbelt jobb att använda sig av båda. Då det gällde investmentbolag tenderade man att använda den substansbaserade värderingsmetoden mer än vid andra typer av bolag. Användandet av teknisk analys begränsas till placeringar på tidshorisonter kortare än tolv månader. En viktig del i aktievärdering visade sig vara de makroanalyser som ligger till grund för modellerna. I alla ovanstående modeller, utom i den tekniska analysen, är makroanalyserna en oerhört viktig del för att en analys ska vara tillförlitlig. Detta har gett oss en stor förståelse för hur viktigt korrekta makroanalyser är för att de fundamentala aktievärderingsmodellerna skall fungera. Utan dessa betyder aktievärderingsmodellerna ingenting.

Uppsatsens titel: När förtroendet är starkaste valutan – En studie om förtroende och extern kommunikation under finanskrisen, med fokus på storbankerna Swedbank och Handelsbanken. Seminariedatum: 2009-01-12 Kurs: Kandidatexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp. Författare: Cecilia Brandt och Åsa Lifbom Handledare: Lars Palm Examinator: Ulrika Sjöberg Nyckelkord: Kommunikation, förtroende, varumärke, finanskris, media, Swedbank, Handelsbanken Syfte: Syftet med vår studie är främst att undersöka hur Swedbank och Handelsbanken agerar i sitt förtroen- deskapande under finanskrisen. Vi vill se hur de profilerar sig själva och försöker bibehålla förtroendet hos sina privatkunder, på såväl central som lokal nivå. Rapporten avser undersöka hur de under finanskri- sen agerat ur kommunikationsperspektiv och hur detta sedan lett till antingen en förstärkning av varumärket eller till en förtroendeförlust, eventuellt förtroendekris. Detta ur både bankernas eget perspek- tiv och enligt vår mening, med grund i teorin. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats. Den består i synnerhet av personliga intervjuer. Texttolkning har skett genom att sekundärmaterial granskats i form av olika artiklar, dokument, debatter, nyhetsprogram etc. Teori: Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på förtroende, och därmed är även varumärkesbyggande, Issues Management och förtroendeförlust/-kris centralt. Slutsats: Varken Swedbank eller Handelsbanken har direkt ändrat sina strategier med förtroende i åtanke, även om vissa strategiska förändringar gjorts. Varbergs Sparbank var det kontor som stack ut då de genom- förde flertalet aktiviteter. Handelsbankens strategi är att hålla låg profil medan Swedbanks är att kommu- nicera. Trots att förstnämnda strategi strider mot flera av de teorier vi nämner under uppsatsen, verkar de klara sig bäst ur krisen, med hänsyn till förtroende. Vi finner emellertid att Swedbank befin- ner sig i en förtroendekris. Inkorrespondensen mel- lan profil och image menar vi är en bidragande orsak.

Banksektorn internationaliseras och allt fler banker etablerar verksamhet på marknader i flera länder. Handelsbanken expanderar i Storbritannien och blir större vad gäller såväl kunder som kontor. Denna studie undersöker anställdas uppfattning om Handelsbankens organisationskultur på den brittiska marknaden samt om den nya marknaden har inverkan på bankens ursprungliga organisationskultur och struktur. Studien är av vikt eftersom företags utlandsetablering har pågått i över 100 år och kunskapen om vad som händer med företags kultur och struktur är begränsad.Teorier som tas upp för att diskutera Handelsbankens organisationskultur, ledarskap och struktur är dels fyra organisationskulturer, även kulturteori diskuteras för att även få en relativt kritisk bild av möjligheter att designa kultur.Det empiriska underlaget består av information hämtad direkt från Handelsbanken, litteratur om bankers organisering samt relaterade tidningsartiklar. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med två anställa på Handelsbanken i London.Resultatet visar att Handelsbanken är en starkt decentraliserad organisation, men att bankens organisering inte är så utmärkande på den brittiska marknaden eftersom även de brittiska bankerna i större utsträckning går mot en allt mer decentraliserad organisering. Handelsbankens organisationskultur har inte påverkats i någon större utsträckning av utlandsetablering. Respondenterna menar att organisationskulturen är stark, de behåller sin starka decentralisering och anställer endast medarbetare som är villiga att anamma bankens kultur.

CSR är ett begrepp som det senaste decenniet har blivit ett allt mer omdiskuterat ämne. En av företagets många intressenter att ta hänsyn till är medarbetarna. Medarbetarnas engagemang kan förbättra företagets CSR-arbete, då det genom medarbetarna blir enklare att förmedla ämnet vidare till kunderna. Med hjälp av en kvalitativ studie är syftet med uppsatsen att undersöka hur Handelsbankens Upplands Väsbys medarbetare uppfattar arbetat med socialt ansvarstagande gällande ansvarsfull kreditgivning. Vidare har vi undersökt hur medarbetarna blir involverad i arbetet. Genom datainsamling har vi analyserat hur styrning angående CSR inom organisationen påverkar arbetet med ansvarsfull kreditgivning, hur information och kunskap förmedlas med hjälp av intern kommunikation och utbildningar och hur riktlinjer och företagskulturen påverkar medarbetarnas syn till arbeta ansvarsfullt. En slutsats är att medarbetarna tycker att intern kommunikation inom ämnet skapar ett större engagemang än utbildningar, då de kan applicera det enklare praktiskt i det dagliga arbetet. Även de interna riktlinjerna och Handelsbankens företagskultur skapar ett engagemang och goda förutsättningar för att påverka deras individuella handlingsutrymme angående ansvarsfull kreditgivning.

<p>Datum: 2010-06-03</p><p>Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp</p><p>Författare: Sanne Jotorp, Emelie Strandh och Katrin Wilhelmsson</p><p>Handledare: Esbjörn Segelod</p><p>Titel: Budgetlös styrning - Har Wallanders budgetlösa styrning stått sig oförändrad inärmare 40 år och har den varit ett vinnande koncept till framgång?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida Handelsbankens budgetlösa styrning utvecklats sedan införandet för nästan 40 år sedan samt att studera om bankens framgång grundar sig på den budgetlösa styrningen.</p><p>Metod: Undersökningen har formen av en fallstudie med en kvalitativ undersökningsmetodik har använts. Den teoretiska referensramen bygger på en litteraturstudie och empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer med två utvalda respondenter.</p><p>Slutsats: Handelsbanken har sedan Wallanders tid varit den mest lönsamma banken i Sverige och varje år haft en högre räntabilitet än genomsnittet för konkurrenterna. Denna framgång har sin grund i en kombination av en decentraliserad organisationsstruktur och den flexibilitet, frihet och anpassningsförmåga som den budgetlösa styrningen innebär. Decentraliseringen har inneburit att beslutsfattandet flyttats nedåt iorganisationen, vilket medför snabbare beslut och bättre kundkännedom. Decentraliseringen medför även en känsla av frihet och ett engagemang hos de anställda och det leder till kostnadsmedvetenhet. Styrningen skapar en miljö av frihet där innovativa strategier kan växa fram. Den budgetlösa styrningens flexibilitet har resulterat i att banken kunnat anpassa sig snabbare än konkurrenterna och därför kunnat återhämta sig fortare under år av kris och förändring. Decentralisering och budgetlös styrning är beroende av varandra för att vara så effektivt som möjligt. Decentralisering är en förutsättning för den budgetlösa styrningen och utan den radikala decentralisering som Wallander genomförde hade troligtvis den budgetlösa styrningen aldrig blivit lyckad. Likväl hade en decentralisering inte fått samma effekt om den traditionella budgetstyrningen vidhållits.</p> / <p>Date: 2010-06-03</p><p>Level: Master thesis in Business Administration, 15 credits</p><p>Authors: Sanne Jotorp, Emelie Strandh and Katrin Wilhelmsson</p><p>Tutor: Esbjörn Segelod</p><p>Title: Beyond budgeting – Has Wallander’s beyond budgeting control not changed incloser to 40 years and has it been a winning concept for success?</p><p>Background: In the beginning of the 1970’s Handelsbankens new CEO Jan Wallander removed the budgeting control of Handelsbanken. He decentralized the organization and implemented the beyond budgeting control.</p><p>Purpose: The purpose of the essay is to examine whether Handelsbankens beyond budgeting control has developed since the phase out of budgetary control and study if the banks success is based on the beyond budgeting control.</p><p>Method: The essay has the form of a case study and a qualitative study method has been used. The theoretical reference frame is established on a scholarly literature study and the empirical material is based on semi structured interviews with two respondents.</p><p>Conclusion: Handelsbanken has since the time of Wallander been the most profitable bank in Sweden and has presented a higher return on equity than the average of its rivals each year. The success is a combination of a decentralized organization and the flexibility, freedom and adaptability that a beyond budgeting control means. The decentralization has meant that the decision making has moved downwards in the organization, which has lead to faster decisions and a better knowledge of the customer. The decentralization also brings out a feeling offreedom and a commitment in the employees and that leads to cost-awareness. The beyond budgeting control creates an environment of freedom where innovative strategies can develop. The flexibility in the beyond budgeting control has resulted in that the bank can adapt faster than the other banks and thereby come back faster from crisis and change. Decentralization and beyond budgeting control is dependent of each other to be as effective as possible. This comes of the fact that decentralization is a presumption for the beyond budgeting control to work and without de radical decentralization that Wallander implemented the beyond budgeting control never had been successful. However had the decentralization never given the same effect if the traditional budgeting control had been kept.</p>