Min tanke med mitt arbete var att ta reda på om det fanns ett behov av att ta fram ett nytt åtgärdsprogram på skolan enligt mina kollegor och ledningen. Dessutom ville jag presentera ett alternativt åtgärdsprogram som jag kallar Handlingsprogram, helt i linje med Lösningsinriktad pedagogik. Jag har intervjuat tre av mina kollegor samt en person ur ledningen, jag har gjort en nulägesanalys och jag har sökt information runt den lösningsinriktade pedagogiken i böcker för att finna teorier om hur jag ska utforma mitt handlingsprogram. Resultatet blev att vi hade ett behov av ett nytt åtgärdsprogram och jag har skapat ett handlingsprogram som vi kommer att införa på skolan.

No description available.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001.

<p>Vi har undersökt rektorns ansvar för framtagning, uppföljning och utvärdering av handlingsprogram mot krän-kande behandling samt variationen i handlingsprogrammens innehåll och struktur. Vi har genomfört en telefon-intervjuenkät med rektorer från Sveriges län och en dokumentanalys av sex handlingsprogram. I vår undersök-ning har vi observerat att majoriteten av rektorerna är engagerade i att arbeta fram skolans handlingsprogram men att de i uppföljningen och utvärderingsarbetet inte är lika delaktiga. Utifrån litteratur samt våra undersök-ningar har vi även uppmärksammat en problematik kring hur skolorna tolkar begreppen kränkande behandling och mobbning, samt hur de rubricerar handlingsprogrammen. Vi ser dock inget samband mellan rubriksättning-en och innehållet i handlingsprogrammet. Undersökningsmaterialet visar en tydlig variation av vad skolorna tar upp i sina handlingsprogram.</p>

Vi har undersökt rektorns ansvar för framtagning, uppföljning och utvärdering av handlingsprogram mot krän-kande behandling samt variationen i handlingsprogrammens innehåll och struktur. Vi har genomfört en telefon-intervjuenkät med rektorer från Sveriges län och en dokumentanalys av sex handlingsprogram. I vår undersök-ning har vi observerat att majoriteten av rektorerna är engagerade i att arbeta fram skolans handlingsprogram men att de i uppföljningen och utvärderingsarbetet inte är lika delaktiga. Utifrån litteratur samt våra undersök-ningar har vi även uppmärksammat en problematik kring hur skolorna tolkar begreppen kränkande behandling och mobbning, samt hur de rubricerar handlingsprogrammen. Vi ser dock inget samband mellan rubriksättning-en och innehållet i handlingsprogrammet. Undersökningsmaterialet visar en tydlig variation av vad skolorna tar upp i sina handlingsprogram.

The study is based on a qualitative case study and is based on a social science perspective. The method of study is a comparative study; content analysis focused on document analysis. Interest is based on examining local basic policy programs for integration, as integration has become more noticeable in recent years, and has become increasingly important for science. The survey will be based on Ager and Strang's framework "good integration". Under the analysis section, various regulations, local action programs and tasks will be understood and explained from different criteria, based on the perspective of integration. The theoretical framework for "good integration" as proven to be very useful, and a high explanation factor. In summary, the analysis shows that the action programs for Malmö and Umeå, differ between each other, in relation to the framework for "good integration". The action Programs in the municipality of Malmö, complies with 3 of 4 categories in the theoretical framework. The categories fulfilled are Employment, Education and Housing. The action programs within the municipality of Umeå however, fulfill only one category; Employment. Both Malmö and Umeå’s action programs demonstrate differences and similarities against "good integration". Accordingly, Umeå's action program has more deficiencies in relation to the criteria for "good integration", in comparison with Malmö's action program. The conclusion is that Malmö's basic policy documents, at a local level; for integration, can be explained to more conditions for a successful integration, in comparison with Umeå's policy documents. However, something that both Malmö and Umeå should focus on is what the analysis showed for the category Health; develop policy documents for dissemination of information, which should include, inter alia and languages other than Swedish, to create conditions that achieve successful integration, according to the framework of "good integration".