This dissertion is focused on the concept of caring and its historical development. The aim is to examine the meaning making processes involved in shaping the caring practice in the twentieth century by pointing out and analysing conceptions of caring in texts. The study is based on analyses of union publications, textbooks and texts produced by Swedish governmental committees. Theoretically and methodologically this study is inspired by Norman Fairclough, his critical discourse analysis and his views on meaning, language, change and power relations. The analysis shows that two separate constructions of meaning have dominated the twentieth century. During the first half of the twentieth century, medical science was the chief influence on caring, the idea being that caring should be supplementary to medical practice. Both nurses and nurse's assistants have contributed to this concept of meaning. In the sixties, however, something happened. Old and predominant views on caring are being rejected and questioned by the nurses. The dominant medical discourse is being problemized. Ideas from discourses formally marginalized are being employed by nurses and the governmental committees. The importance of satisfying needs, not just medical ones, and a holistic view on caring are now being stressed. The patient, not the doctor, is thereby focused in the caring practice. The meaning of caring changes from a doing with the body inte a special attitude to the patient. "Omvårdnad" (nursing) is more and more the term around which meaning is evolving.

Syfte: Det övergripande syftet med denna licentiatavhandling är att beskriva resultat från en kartläggning av hälsosituationen hos nyanlända flyktingar som genomgår SFI studier samt att belysa den självskattade hälsorelaterade livskvalitet som arabisktalande deltagare i en specifik hälsofrämjande gruppaktivitet (Hälsoskola) beskriver före, efter samt vid en sexmånaders uppföljning av aktiviteten. Design, metod, urval: Urvalet deltagare i delstudie I var nyanlända arabisktalande flyktingar bosatta i Fosie stadsdel i Malmö och som deltog i SFI utbildning. Undersökningsgruppen bestod av sammanlagt 67 personer, 52 procent män och 48 procent kvinnor. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av frågeformulär innehållande frågor om familj och anhöriga, nätverk och service, svenskundervisning och delaktighet, introduktion och hjälpbehov samt om sömn och återhämtning. I delstudie II bestod urvalet av arabisktalande nyanlända flyktingar som genomgick en sju veckors Hälsoskola som en del i sin introduktionsplanering. Dataunderlag bestod av kvalitativa data inhämtat vid deltagande observationer och muntliga grupputvärderingar med 65 kursdeltagare. Därutöver besvarades ett frågeformulär för självskattning av hälsorelaterad livskvalitet samt om sömn och återhämtning. Frågeformuläret besvarades vid kursstart, kursavslutning samt sex månader efter kursens slut. Respondenter i denna del var 39 kursdeltagare som besvarat samtliga tre frågeformulärsomgångar. Därutöver innehåller avhandlingen en artikel vars syfte är att beskriva kursen/metoden Hälsoskola, dess bakgrund och teoretiska kopplingar samt den samverkansprocess som utvecklats mellan professionella aktörer och brukare. Resultat: I delstudie I rapporterade respondenterna hög förekomst av sömn- och trötthetsbesvär. Sextioåtta procent av respondenterna hade sömnproblem motsvarande hälften av veckans dagar. Något färre 43 % rapporterade regelbundna besvär med sömnighet, till exempel att man nickade till under dagen. Fyrtioen procent (män 36 %, kvinnor 50 %) uppfyllde kraven för klinisk insomni baserat på att respondenterna hade både sömnbesvär och trötthetsbesvär under minst hälften av veckans dagar. Därutöver upplevde drygt 80 % av samtliga stor oro över sin familj eller andra anhöriga i hemlandet. Många kände sig isolerade och ensamma, hade svårt att få kontakter med föreningsliv, få tillgång till platser för kulturella aktiviteter, för religionsutövning och för sportaktivitet. Många upplevde också svårighet att få tillgång till hälso- och sjukvård samt tandvård. I utbildningssituationen upplevde drygt hälften stora svårigheter att förstå vad läraren sade och 68 % hade svårt att hinna med i tempot på lektioner. Drygt 64 % rapporterade koncentrationssvårigheter, de hade problem att förstå hemuppgifter liksom att kunna göra hemuppgifter i lugn miljö. För många respondenter rådde oklarhet om introduktionsplanen och cirka hälften av dem hade velat få mera hjälp av sin introduktionshandläggare med läkar- och sjukvårdskontakter samt med sin bostadssituation. I den kvalitativa delen av delstudie II vars syfte var att belysa de viktigaste frågorna från deltagarnas synvinkel, utkristalliserade sig fyra kategorier: 1) Fördjupningsfrågor beträffande innehåll i kursen/Hälsoskolan. 2) Kommentarer angående form och struktur på kursen/Hälsoskolan. 3) Vilka av kursdeltagarnas ”behovsområden” som kursen/Hälsoskolan täcker in och vilka områden som saknas? 4) Vad kursdeltagarna önskar få framfört till administratörer, beslutsfattare och politiker. I den kvantitativa uppföljningsstudien framkom att deltagarna upplevde en hög grad av sömn och koncentrationsproblematik vid kursstart. Denna problematik var betydligt mindre vid kursens avslutning och förändringen kvarstod vid uppföljning sex månader senare. Det framkom även att sömnproblematik var relaterad till de fem variablerna av hälsorelaterad livskvalitet;( rörlighet, aktivitet, egenvård, smärta och oro/depression) och till upplevelsen av det allmänna hälsotillståndet. Angående variablerna smärta och oro/depression kvarstod en signifikant förändring både vid uppföljning ett och vid uppföljning två sex månader efter kursavslut. Både män och kvinnor bedömde sitt allmänna hälsotillstånd som signifikant bättre vid båda uppföljningarna jämfört med vid kursstart, men förändringen var störst beträffande kvinnorna. Konklusion: De sammantagna resultaten visar att det finns en hög fysisk och psykisk ohälsoproblematik i den undersökta populationen med avseende på deras självskattade hälsa. Denna problematik har ett nära samband med sömn och koncentrationsproblem och får även konsekvenser för de nyanländas dagliga aktiviteter och etablering i det nya samhället. Det framkommer ett stort behov av hjälp från hälso- och sjukvården men också en brist på tillit till detsamma, bland annat beroende på svårtillgänglighet och brist på professionella tolkar. Å andra sidan visar resultaten i denna licentiatavhandling att mottagningssystemet med noga överlagda insatser kan åstadkomma betydande positiva förändringar för gruppen nyanlända flyktingar. Den självupplevda hälsorelaterade livskvaliteten för deltagare i kursen Hälsoskola visade på signifikanta förändringar inom de undersökta aspekterna för gruppen som helhet vid kursslut och vid senare uppföljning. De reella faktiska kunskaperna inom egenvård och om det svenska hälso- och sjukvårdssystemet hade ökat betydligt vid kursavslut. Nämnda effekter kan även få positiva följdverkningar för nästa generation och andra personer i kursdeltagarnas nära omgivning. / Aim: The overall aim of this thesis is to describe the results of a survey of the health situation of newly-arrived refugees attending a course in Swedish for Immigrants (SFI) (study I) and elucidate the self-rated health-related quality of life that Arabic-speaking participants in a spe-cific health-promoting group activity (Health School) report before, immediately after and at a six-month follow-up of that activity (study II). Design, method, sample: The sample in study I comprised newly-arrived Arabic-speaking refugees living in the Malmö district of Fosie who were attending a SFI course. A total of 67 persons participated, 52 per cent men, 48 per cent women. Data were collected with the aid of a questionnaire with both open-ended and closed alternative responses about family and relatives, networks and services, Swedish language lessons and participation, introduction and needs, sleep and recovery. In study II the sample comprised newly-arrived Arabic-speaking refu-gees who attended a seven-week Health School as a part of their intro-ductory planning. The study was based on qualitative data obtained by participatory observation and oral group evaluations with 65 course participants. In addition, we used a questionnaire with closed response alternatives for self-rating health-related quality of life, including sleep and recovery. The questionnaire was administered at the beginning and end of the group activity as well as six months after the end. This sam-ple comprised 39 participants in the group activity who responded to the questionnaire on all three occasions. Furthermore, the thesis contains an article describing the Health School group activity/method, its background and theoretical links, as well as the collaborative process that developed between professionals and re-cipients. Results: The respondents in study I reported a high frequency of sleep- and fatigue-related complaints. Sleep disturbances on the equivalent of every other day were reported by 68 per cent and somewhat fewer, 43 per cent, reported regular problems with drowsiness, for instance drop-ping off during the day. Criteria for clinical insomnia were met by 41 per cent (36 per cent of the men, 50 per cent of the women), based on the combination of sleep disturbance and complaints of fatigue at least every other day. In addition, over 80 per cent of the sample experienced great anxiety about their family or other relatives in their home country. Many felt isolated and lonely, found it hard to get in touch with associations, have access to places for cultural activities, practicing religion and participating in sports. Many also experienced difficulties in gaining access to health care and dental care. In the educational situation (SFI), more than half had great difficulty in understanding what the teacher said and 68 per cent found it hard to keep up with the pace of the lessons. More than 64 per cent reported difficulties with concentration, problems with understanding homework and being able to do homework in a calm environment. Many respondents were uncertain about the introductory plan and roughly half had wanted their introductory officer to be more helpful in contacts with health care, including doctors, and housing matters. The qualitative part of study II, which aimed to elucidate the most im-portant issues according to the participants, gave rise to four categories: 1) More in-depth issues concerning the content of the group activi-ty/Health School, 2) Comments on the form and structure of the group activity/Health School, 3) Which of the participants’ “needs” were cov-ered by and which were missing, and 4) What the participants wanted to convey to administrators, decision-makers and politicians. The quantitative follow-up study showed that when the group activity started, the participants experienced a high degree of problems with sleep and concentration. Such problems were considerably less frequent at the end of the activity and this change persisted six months later. Moreover, the sleep disturbances were related both to the five variables of the health-related quality of life (mobility, activity, self-care, pain and anxiety/depression) and to the perception of general health. The variables pain and anxiety/depression showed significant improvements at the end of the activity as well as six months later. Men as well as women rated their general health as significantly improved at both follow-ups compared with baseline; the change was greatest for women. Conclusions: Taken together, the results show that in terms of self-rated health, the studied population has a high degree of problems with physical and mental ill-health. These problems are closely related to problems with sleep and concentration, besides having consequences for the newly-arrived persons’ daily activities and for settling in the host country. A great need of assistance from health care emerges, as well as a lack of trust in this, partly due to difficulty of access and a lack of professional interpreters. At the same time, the findings in this thesis show that the reception sys-tem with evidence-based inputs can achieve considerable positive changes for newly-arrived refugees. The self-rated health-related quality of life for participants in the group activity/Health School showed that for the group as a whole, the studied aspects had improved significantly both by the end of the activity and at the six-month follow-up. Proper actual knowledge about self-care and the Swedish health care system had increased significantly by the end of the activity. These effects can also have positive consequences for the next generation and others close to the participant. The group activity needs to be tested with other language groups of newly-arrived in order to warrant general conclusions.

No description available.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem, i synnerhet mäns våld mot kvinnor. Vad som inte får glömmas är att våld i nära relationer inte är begränsat till heterosexuella relationer, utan även förekommer i samkönade. Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ undersökning, öka kunskapen om och hur sjuksköterskor på en akutmottagning tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4). Av särskilt intresse är att undersöka om skillnader finns i bemötandet av heterosexuella och HBTQ-personer. Vår studie är således en fallstudie och bygger på en vinjett undersökning, kombinerat med semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes med fyra informanter, vilka är anställda sjuksköterskor på en akutmottagningen. Resultatet av studien tyder på att sjuksköterskor på akutmottagningen inte korrekt följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, vad gäller våld i nära relationer. Resultatet tyder även på att sjuksköterskorna är präglade av den heteronorm som råder i samhället, vilket innebär att de inledningsvis eller helt misstar samkönade relationer för att vara vänskapsrelationer. / Intimate partner violence is a major societal problem, especially mens violence against women. What should not be forgotten is that intimate partner violence is not limited to heterosexual relationships, but also occurs in same-gender relationships. The purpose of this essay is to increase knowledge about and how nurses, in an emergency department, apply the National Board of Health and Welfare's regulations and general advice on intimate partner violence through a qualitative study (SOSFS 2014: 4). Of particular interest is to investigate whether there are differences in the treatment of heterosexuals and LGBTQ people. Our essay is a case study and is based on a vignette survey, combined with semi-structured interviews. The study was conducted with four informants, who are employed nurses at an emergency department. The results of the study indicate that nurses at the emergency department do not correctly follow the National Board of Health and Welfare's regulations and general advice regarding intimate partner violence. The results also indicate that the nurses are characterized by the heteronormative that prevails in society, which means that they initially or completely mistake same-gender relationships to be friendships.

Die Arzneimitteldistribution in Deutschland ist maßgeblich vom historischen Leitbild "des Apothekers in seiner Apotheke" geprägt und unterlag nur geringfügigen Änderungen. Die regulativen Bestimmungen, insbesondere das Fremdbesitzverbot, die eingeschränkte Mehrbesitzerlaubnis und die Apothekenbetriebsordnung, werden auf ihre Effektivität hinsichtlich einer ordnungsgemäßen Arzneimittelversorgung der Bevölkerung und ihre Effizienz untersucht. Hierbei werden alle relevanten Kräfte in der Arzneimitteldistribution kritisch untersucht und deren Verhandlungsposition dargestellt. Im nächsten Schritt wird ein Konzept zur optimalen Arzneimitteldistribution aus volkswirtschaftlicher Sicht entwickelt. Hierbei werden eine Abschaffung des Fremdbesitzverbotes, die Aufhebung der eingeschränkten Mehrbesitzerlaubnis und tiefgreifende Änderungen an der Apothekenbetriebsordnung vorgeschlagen. Diese Schritte sind aus volkswirtschaftlicher Sicht notwendig, um eine effektive und effiziente Arzneimitteldistribution zu gewährleisten.:1 Einführung … 1 1.1 Gesundheit und Gesundheitsausgaben … 1 1.2 Gesundheitsausgaben, Arzneimittel und Arzneimitteldistribution … 5 1.3 Problemstellung und Zielsetzung der Arbeit, Vorgehensweise … 7 1.4 Gegenwärtiger Stand der Forschung - Literaturüberblick … 11 2 Theoretischer Bezugsrahmen … 16 2.1 Terminologische Definitionen … 16 2.2 Auswahl des theoretischen Bezugssystems … 16 2.2.1 Das Structure-Conduct-Performance-Modell … 17 2.2.2 Strategiebestimmende, kompetitive Marktkräfte … 19 2.2.3 Modellsynthese … 20 3 Volkswirtschaftliche Effektivität und Effizienz in der Arzneimitteldistribution … 21 3.1 Funktion des Wettbewerbs … 21 3.2 Gütereigenschaften von Arzneimitteln … 22 3.3 Regulierungstheorie … 23 3.3.1 Marktmacht … 25 3.3.2 Externe Effekte … 26 3.3.3 Öffentliche Güter … 27 3.3.4 Unvollkommene Informationen … 28 3.4 Das Ziel: Ordnungsgemäße Arzneimittelversorgung … 30 3.4.1 Flächendeckende Versorgung … 32 3.4.2 Zeitliche Zugänglichkeit … 34 3.4.3 Quantitative und qualitative Versorgung … 35 3.4.4 Angemessenes Preisniveau … 36 4 Marktstruktur, Marktverhalten und kompetitive Kräfte in der deutschen Arzneimitteldistribution … 37 4.1 Die Marktsegmente … 37 4.2 Kompetitive Kräfte … 39 4.2.1 Wettbewerb zwischen Apotheken … 40 4.2.1.1 Produktpolitik … 47 4.2.1.2 Werbestrategie … 49 4.2.1.3 Preisstrategie … 49 4.2.1.4 Apothekenkooperationen … 52 4.2.2 Verhandlungsmacht von Leistungsnehmern … 59 4.2.2.1 Apothekenkunden … 59 4.2.2.1.1 RX … 66 4.2.2.1.1.1 Patentgeschützte RX … 66 4.2.2.1.1.2 RX-Generika … 66 4.2.2.1.2 OTC … 67 4.2.2.1.3 Freiwahl … 68 4.2.2.2 Krankenkassen … 69 4.2.2.2.1 RX … 70 4.2.2.2.1.1 Patentgeschützte RX … 71 4.2.2.2.1.2 RX-Generika … 72 4.2.2.2.2 OTC … 74 4.2.3 Verhandlungsmacht der Leistungslieferanten … 74 4.2.3.1 Der pharmazeutische Großhandel … 75 4.2.3.2 Die pharmazeutische Industrie … 81 4.2.3.2.1 RX … 84 4.2.3.2.1.1 Patentgeschützte RX … 84 4.2.3.2.1.2 RX-Generika … 85 4.2.3.2.2 OTC … 85 4.2.3.2.3 Freiwahl … 87 4.2.3.3 Die Ärzte … 88 4.2.4 Gefahr durch Substitute … 90 4.2.5 Potenzielle neue Konkurrenten … 91 4.2.5.1 Versandhandelsapotheken … 92 4.2.5.2 Pick-up-Modelle … 100 4.2.5.3 Selbstbedienungsterminals … 102 4.2.5.3.1 Geografische Ausweitung … 102 4.2.5.3.2 Ausweitung der Versorgungszeit … 103 5 Ergebnisse der derzeitigen Marktstrukturen … 104 5.1 Effektivität – Zielerreichung der ordnungsgemäßen Arzneimittelversorgung … 104 5.2 Effizienz … 108 5.2.1 Wirtschaftliches Ergebnis der deutschen Apotheken … 108 5.2.2 Gewinne und Kennziffern der Apotheken im Vergleich zum Einzelhandel …113 5.2.3 Einkommen der Apotheker im Vergleich zu anderen freien Berufen … 114 5.2.4 Internationaler Vergleich … 115 5.3 Ziele der Wettbewerbstheorie … 118 6 Marktstruktur, Marktverhalten und Marktergebnis als Ansatzpunkte zur Neugestaltung der Arzneimitteldistribution … 119 6.1 Marktergebnis … 119 6.2 Marktverhalten … 120 6.3 Marktstruktur … 120 7 Handlungsempfehlungen – Konzeptionelle Neugestaltung der Arzneimitteldistribution aus volkswirtschaftlicher Sicht …121 7.1 Ordnungsgemäße Arzneimittelversorgung der Bevölkerung … 122 7.2 Ordnungsgemäßer Apothekenbetrieb … 123 7.3 Marktzutrittsbarrieren … 125 7.3.1 Berufsqualifikation … 125 7.3.2 Fremdbesitz … 126 7.3.3 Mehrbesitz … 128 7.3.4 Apothekenbetriebsordnung … 129 7.3.4.1 Ausstattung der Geschäftsräume … 130 7.3.4.2 Freiwahlanforderungen … 131 7.4 Apothekenpflichtigkeit von Arzneimitteln … 131 7.4.1 OTC … 131 7.4.2 RX … 132 7.5 Mehrwertsteuersatz … 133   8 Zusammenfassung … 138 8.1 Zusammenfassung der Ergebnisse … 138 8.2 Ausblick und zukünftiger Forschungsbedarf … 139 Anhang 1: Übersicht über gesetzliche Regelungen des Arzneimittelmarktes seit 2002 … 141 Anhang 2: Empirische Untersuchung über den deutschen Apothekenmarkt … 143 2.1 Auswertung OTC-Industrie … 144 2.2 Auswertung Apothekenkooperationen … 145 2.3 Auswertung Versandhandelsapotheken … 146 2.4 Auswertung Freiwahlindustrie, nicht apothekenexklusiv … 147 2.5 Auswertung Freiwahlindustrie, apothekenexklusiv … 148 2.6 Auswertung Category-Management-Projekt … 150 Literaturverzeichnis … 151

The frequency of emergency incidents and the expanding spectrum of all possible mass casualties require preventive and safety precautions and fast professional respond to their occurrence. Emergency prevailing medical complication requests from Medical Rescue Service providers a different attendance to intervention than is usually requested in their daily routine activities. Daily routines of Medical Rescue Service providers include medical treatments of one or two patients using urgent care medicine methods, which present a full medical treatment to a particular patient from the first contact to their handing over to other medical services providers. In emergencies with mass casualties? incidence, it is impossible to attend one particular patient at a time, but it is necessary to adjust priorities in medical attendance to patients in dispatch and as well to transfer all patients to other medical service provider facilities. Shall there be an emergency with mass casualties, there are few concomitant circumstances in their solving, and these are: lack of time for decision making and rescue works co-ordination, panic, delay in treatment and transport of patients to other medical facilities. Especially at the rescue work start of all integrated rescue system units, forces and equipments are insufficient, as for example lack of professional medical staff, rescuer and medical equipment including medicaments. The ration of rescue forces and medical equipment to a number of patients optimizes in following process, when a successful outcome is conditioned by the rescue work in the first thirty to sixty minutes. It is, thus, very important to paying attention to the organization and control of rescue works of all integrated rescue units right from the start. An intergrated rescue system is mentioned in theoretical part of the thesis. On the strenght of valid legislation, the provider of Medical Rescue Service is generally described, particularly focused on preparedness and solving of emergency incidents by the Medical Rescue Service of South Bohemia. Furthermore, the organisation trauma plan,the START asset classification of casualties with the follow-up method using identification and sorting cards (medical classification) are described. The theoretical part of thesis is closed up by an outlined exterior emergency plan of the nuclear power plant Temelin with focus on its trauma plan related to the Medical Rescue Service of South Bohemia activities solving emergency situation in the connection with an outflow of radioactive substance. The thesis was written on the ground of a qualitative research using the method of a semi-led interview of seven superintendant medical doctors of Medical Rescue Service from different areas in South Bohemia. The content of the research was an evaluation of possible development and potentional changes in preparing and also consequential activities of medical units at emergency situations with mass casulties. Research questionaire was focused on competence and funcion of medical dispatching centre, establishing work process of first paramedics attending at the place of an emergency situation, also co-operation of medical units with other units of an integrated rescue system and as well the tie-in system to other medical facilities. The aim of the research was establishing hypotheses in terms of Medical Rescue Service of South Bohemia preparadness to solution of emergency situations. Created hypotheses attached to a chapter ¨Discussion¨ may be verified, in the future, by a quantitative research. Other thesis aims are included in attachment part. It represents an interpretation of tactical and testing practise of Medical Rescue Service of South Bohemia from 2006 to 2012 and topics focused on emergency incidents and mapping incidence and solution of emergency incidents with mass casualties in South Bohemia region from 2003 to 2012.

Hälso- och sjukvården har under 2000-talet genomgått kraftiga organisatoriska förändringar samtidigt som det ställts ökade krav på högkvalitativ vård. Detta påverkar anställdas arbetssituation och kan leda till ökad arbetsbelastning och stress. Forskning visar att en god organisatorisk och social arbetsmiljö bidrar till välbefinnande, trivsel och välmående. Något som får anställda att stanna kvar. Tidigare forskning samt arbetsgivares insatser har i huvudsak fokuserat på risker och negativa faktorer som bidrar till sjukskrivningar. Ett hälsofrämjande perspektiv, där organisationen istället lägger fokus på det som främjar det goda på arbetsplatsen, skapar välbefinnande och främjar organisatorisk och social hållbarhet över tid. Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete behöver ske i flera dimensioner där den psykosociala arbetsmiljön är fokus för välbefinnandet. Organisatorisk och social arbetsmiljö kännetecknas av faktorer som till skillnad mot fysisk arbetsmiljö är subjektivt abstrakta och som behöver omfattas av det hälsofrämjande arbetet. Denna studie sammanställer kunskapsläget kring vad som skapar en hälsofrämjande organisatorisk och social arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård genom en systematisk litteraturstudie. Studiens huvudfynd visade att organisatoriska förutsättningar tillsammans med resurser som socialt stöd, autonomi, meningsfullhet är nyckelfaktorer till en hälsofrämjande arbetsmiljö. Dessa samverkar och överlappar varandra. De påverkar och påverkas av varandra både enskilt och tillsammans. Detta argumenterar för att det finns många vinster för organisationer att investera i anställdas välbefinnande. Hälsofrämjande organisatoriskt och socialt arbete behöver ske inom organisationen som ram, eftersom det utgör en determinant för anställdas välbefinnande och trivsel. Organisationen behöver stötta individens autonomi och även erbjuda socialt stöd och andra stödjande funktioner. Organisationen behöver också delaktiggöra medarbetare och hjälpa dem att öka sin känsla av meningsfullhet. / During the 2000s, the health service has undergone major organizational changes at the same time as they have faced increased demands for high-quality care. This affects the employees' work situation and can lead to increased workload and stress. Research shows that a good organizational and social work environment contributes to well-being. Something that makes people stay. Previous research and employers' efforts have mostly focused on risks and negative factors that contribute to sick leave. A health-promoting perspective, where the organization focuses on what promotes the good in the workplace, creates well-being and promotes organizational and social sustainability over time. Health-promoting environment work needs to take place in several dimensions where the psychosocial work environment is the focus for well-being. Organizational and social work environment is characterized by factors which, unlike the physical work environment, are subjectively abstract and which need to be included in the health promotion work. This study compiles the state of knowledge about what creates a health-promoting organizational and social work environment in health care, through a systematic literature study. The findings that were made were that Organizational conditions and workplace-related resources such as social support, autonomy, purpose (meaningfulness) are key factors in a health-promoting work environment. These interact and overlap systematically. They affect and are influenced by each other both individually and together. This argues that there are many benefits for organizations in investing in employee well-being. Health-promoting organizational and social work must take place within the organization as it constitutes a determinant of employee well-being and well-being. The organization needs to support the individual's autonomy and also offer social support and other supportive functions. The organization needs to involve employees and help them increase their sense of meaning.