Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band. Sex skolkuratorer intervjuades angående deras brottspreventiva arbete utifrån att öka flickornas anknytning, åtagande, delaktighet och övertygelse. En kvalitativ design med en deduktiv tematisk analys tillämpades, där elementen ur teorin om sociala band användes som teman. Skolkuratorerna upplevde att deras arbete utifrån elementen ur teorin om sociala band var brottspreventivt. Det brottspreventiva arbetet skedde genom att stärka flickornas anknytning till skolpersonal och klasskamrater, främja flickornas engagemang att uppnå mål såsom utbildning, öka flickornas delaktighet i exempelvis skol- och sportaktiviteter, samt öka flickornas känslor av övertygelse i samhället exempelvis genom reflektion. När kuratorerna arbetade med flickor med hedersrelaterade problem utifrån elementen ur teorin om sociala band upplevdes två olika brottspreventiva effekter. Den primära effekten av deras arbete var att minska flickornas risk för att utsättas för hedersrelaterade brott och en mer långsiktig effekt av deras arbete upplevdes vara att flickorna skulle bli mindre benägna att själva begå hedersrelaterade brott i framtiden. / <p>2014-06-03</p>

No description available.

I fall där barn försvinner från skolan och misstänks föras utomlands av sina vårdnadshavare har det visat sig att barnen löper stor risk att utsättas för hedersrelaterade brott. Skolan har en stor roll i att förebygga och arbeta mot denna typ av problematik, men i dagsläget tycks det finnas en övergripande osäkerhet och brist på rutiner gällande arbetet mot detta. Syftet med den föreliggande studien var därmed att undersöka hur skolan arbetar med problematiken kring att barn försvinner från skolan, misstänks föras utomlands och utsättas för brott. Det innefattar att undersöka skolans rutiner och förväntade agerande, hur personalen i skolan upplever att rutinerna fungerar samt följs och vad som kan förbättras när det kommer till att skydda dessa barn. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på sju semistrukturerade intervjuer med rektorer och kuratorer från fem skolor i Sverige. Resultatet visar på en generell brist på rutiner och riktlinjer kring skolans förebyggande arbete, arbete vid misstankar och arbete när ett barn har försvunnit från skolan. Det som bland annat utmärker sig är ett stort behov av gemensamma rutiner och riktlinjer. Därutöver finns även ett behov av resurser i form av personal och kunskap samt att samverkan med framförallt socialtjänst förbättras. / In cases where children disappear from school and are suspected of being abducted abroad by their caregivers, it has been found that these children are at great risk of being victimized to honor-related crimes. The school has a major role in dealing with this kind of problem, but currently there seems to be an overall uncertainty and lack of routines regarding this. The purpose of this study was to investigate how the schoolworks with the problem of children disappearing from school, are suspected of being abducted abroad and victimized to crime. This includes examining the school routines and expected actions, how the staff at school are experiencing that the routines work,  are followed and what can be improved when it comes to protecting these children. The study has a qualitative approach and is based on seven semi-structured interviews with principals and curators from five schools in Sweden. The result shows lack of routines and guidelines regarding schools work against the problem. What stands out among other things is a great need for common routines and guidelines. There is also a need for resources in terms of staff and knowledge and a need to improve collaboration with especially social services.

Denna studie syftar till att genomföra en kartläggning som belyser förekomsten av ungdomars upplevelser kring hedersrelaterade normer och begränsningar samt därtill undersöka erfarenheter av kränkande behandling i Malmö. För att uppnå syftet har följande tre frågeställningar formulerats: I vilken omfattning upplever ungdomar att de begränsas eller har begränsats av normer inom familjen avseende val av partner, kärleksförhållande, val av umgänge och om de har de krav på att förbli oskulder fram till äktenskap? I vilken omfattning begränsas eller har dessa ungdomar begränsats av normer inom familjen avseende vanligt förekommande aktiviteter på fritiden och/eller lektioner eller aktiviteter under deras skolgång? I vilken utsträckning upplever eller har dessa ungdomar upplevt kränkande behandling som innefattar inskränkningar i den personliga integriteten, förbud, social kontroll, isolering, förskjutning, hot om våld och/eller våld från sin familj eller annan släkting? Vidare ämnar studien även undersöka om det förekommer likheter och skillnader avseende ungdomarnas upplevda begränsningar utifrån ungdomarnas bakgrund. Studien är av kvantitativ ansats baserad på en guppenkätundersökning riktad till ungdomar i tredje årskurs på gymnasiet i Malmö och ägde rum hösten 2011. Det slumpmässiga urvalet består av 549 respondenter, varav 384 respondenter har besvarat enkäten. Analysen av det empiriska materialet utgår från tidigare forskning samt en kulturteoretisk förklaringsmodell på hedersproblematiken. Studiens resultat påvisar att cirka tre procent av samtliga respondenter anses leva med hedersrelaterade normer och begränsningar. Resultatet påvisar att tjejer i större utsträckning är utsatta för hedersrelaterade normer och begränsningar i jämförelse med killar. / The aim of this study is to conduct a survey that highlights the presence of teenagers’ knowledge and involvement regarding honor-related norms and limitations while also examining experiences of offensive treatment in Malmö. In order to come to a conclusion, the following three questions have been formulated: To what extent do teenagers feel that they are or have been restricted or limited by the norms within the family regarding the choice of partner, love relations, choice of friends and if there is a requirement to remain a virgin until marriage? To what extent are these teenagers limited or have been limited by norms within the family concerning classes and activities during school and activities after during their leisure time? To what extent do these teenagers experience or have experienced offensive treatment which includes restrictions in their personal integrity, prohibitions, social control, isolation, displacement, threats of violence and/or violence from their family or other relative? Furthermore, the study also intends to investigate whether similarities and differences occur concerning teenagers experienced limitations with their background. The study is of a quantitative approach based on a group survey of teenagers in the last year of high school in Malmö and took place during the autumn of 2011. The simple random sampling consists of 549 respondents, of which 384 respondents have answered the questionnaire. The result and analysis of the empirical material is integrated with previous research and a cultural theory that explains the issue of honor. Our results indicate that approximately three percent of all respondents deemed to live with honorary norms and limitations. The result shows that girls are more likely to experience honorary norms and limitations than boys.

Bakgrund: Socialstyrelsen (2011) har skrivit i en rapport att brist på kunskap vid bemötandet av patienter som har blivit utsatta eller riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck riskerar att leda till att personal antingen ingriper för lite eller ingriper för kraftfullt, utan att se personen och den specifika situationen. Våldet och förtrycket har ett kollektivt uttryck som kan komma från den egna familjen eller ett större socialt sammanhang. Det är främst kvinnor, i olika åldrar, som utsätts på grund av att de bryter mot normer kring kön, genus och sexualitet. Peplaus omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur skolsköterskor och barnmorskor i Uppsala och Stockholm upplever mötet med unga kvinnor som utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Metod: En deskriptiv design med kvalitativ ansats har använts och 5 informanter valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjubilagan innehöll 6 frågor som bad informanten berätta om ett möte med en ung tjej som blivit utsatt för eller riskerat att bli utsatt för hedersrelaterat våld och/eller förtryck, den egna upplevelsen, eventuella svårigheter, om ungdomen upplevde mötet som positivt samt om eventuell samverkan med Socialtjänsten. Datainsamlingen analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För unga kvinnor som lever med hedersrelaterade begränsningar, hedersrelaterat förtryck och/eller våld kan stöd, information och tillgänglighet hos hälso- och sjukvården vara en viktig tillgång. I mötet med ungdomar som blev utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld kunde informaterna uppleva etiska dilemman och osäkra handlingsplaner. Samverkan med andra instanser som socialtjänsten samt andra vårdinrättningar var viktigt i informanternas arbete. Slutsats: Denna studie visar att hälso- och sjukvården är en viktig tillgång för unga tjejer som lever med antingen hedersrelaterade begränsningar, hedersrelaterat förtryck och/eller våld. Det kräver att sjuksköterskan har kunskap om hedersnormer och hur kultur kan påverka vår syn på dessa ämnen. Mer forskning om utsatta ungdomars situation samt vårdpersonalens upplevelser kan tyckas behövas för att vara säker på att denna grupp i vårt samhälle får det stöd de behöver. / Background: The National Board of Health and Welfare in Sweden (2011) report that a lack of knowledge in the treatment of patients who have been victims of or are in danger of becoming victims of honour based crimes may lead to that health care staff are unable to see individual patients and their unique situation, leading to their interventions becoming either too severe or not severe enough. The violence and oppression of honour based crimes expresses itself collectively, coming from the own family or a larger social network. It is primarily women, of different ages, who become victims because of violatin norms of sex, gender and sexuality. Aim: The aim of this study is to investigate school nurses' and midwives' experiences of meeting young female patients who have been subjected to or are in danger of being subjected to honour based violence and oppression. Method: A descriptive design with a qualitative approach has been used and 5 respondents were chosen through a convenience sample. Semistructured interviews were conducted. The 6 pre-determined questions asked the respondent to talk about a meeting of a young girl who had been subjected to or was in the danger of being subjected to honour based violence and/or opression, their own experience of the meeting, if there were any difficulties, if the youth experienced the meeting as positive and if any co-operation with the social services took place. The data collection was analysed by content analysis. Results: Support, information and availability from the health care system can be an important asset for young women living with honour based limitations, honour based oppression and honour based violence. The respondents in this study could experience ethical dilemmas and unsure action plans in the treatment of these youths. Co-operation with other instances and health care settings was important in the respondetns' work. Conclusion: This study shows that health care staff is an important asset for young girls living with either honour based limitations, hnour based oppression and/or violence. It requires the nurse to posess knowledge of honour based norms and how culture can affect our view on these subjects. More research on the youth's sitation in Sweden and health care staff's experiences can be considered as needed to make sure that this group in Swedish society gets the support it needs.