No description available.

No description available.

No description available.

Naturen i The Secret History beskrivs både som en ytlig omgivning, som instinkter och lagar, som material eller fenomen. Det ges uttryck både för hur människor kan kontrollera och använda sig av den, och hur det är någonting som står över oss. Detta kan tyda på att naturen, istället för att vara någonting annat än människan, är ett intrikat system av påverkan som vi innefattas i. Samtidigt skiljs dock människan från naturen genom språket, där ord som mänskligt, kultiverat, artificiellt och rationellt får sin betydelse i motsättning till djuriskt, primitivt, naturligt och instinktivt. Djuriskhet skildras tillexempel både någonting som finns inom alla människor, och något som skiljs ifrån det mänskliga genom att benämnas som djuriskt. Romanen kan således sägas vara väldigt realistisk i dagens samhälle med ”complex and contradictory attitudes to ’nature’ and our place within it”. Samma sak gäller huvudpersonerna och händelserna i boken. Drivet bakom backanalen är att förlora det rationella och mänskliga jaget, att helt gå upp i det primitiva och djuriska, i naturen. De upphöjer det irrationella, samtidigt som de närmar sig detta rationellt. De försöker använda sig av kulturen för att komma närmare naturen, de försöker forcera fram det naturliga. De avslöjas som förljugna så till den grad att det kan anses vara deras sanna natur. Romanen efterliknar en tragedi men innehåller även element från den kritiska komedin. Allting blir komplext och motsägande, det går således inte att läsa ut något entydigt svar på hur man ser på eller använder sig av naturen, utan det är just komplexiteten som förmedlas. Även om berättelsen går ut på att bli en del av, eller inse att vi är, en del av naturen, så visar dessa ständiga motsättningar på hur vårt tänkande och vårt språk sätter upp hinder för att fullständigt kunna gå upp i naturen, eftersom allt tänkande och talande om naturen kräver att vi distanserat oss från den. Människorna är alltså i grunden en naturlig varelse, men som skiljer sig från den i ögonblicket de reflekterar över naturen, det blir alltså en slags metafysik för vilddjur. Även om Tartts roman således inte ger någon entydig bild av naturen eller ger anspråk på att vara sann mot någon slags objektiv natur kan den i högsta grad anses vara sann mot vår komplexa och motsägande syn på, diskurs om, och användning av naturen.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av miljöbeskrivande adjektiv och stilistiska figurer som används för att ge en bild av de olika miljöerna i Frances Hodgson Burnetts berättelse <em>Den hemliga trädgården</em>. De miljöer som analyseras är huset Misselthwaite Manor, heden, trädgårdarna och den hemliga trädgården. Metoden som används i uppsatsarbetet är en stilistisk metod som innebär en närläsande intensivanalys av den enskilda texten. Även kvantitativa och kvalitativa aspekter inkluderas i metoden.</p><p>Analysen visar att följande typer av adjektiv förekommer i samtliga miljöskildringar: adjektiv som beskriver dimension, värdering, tillstånd och färg. Adjektiv som beskriver ålder hittas i miljöerna huset Misselthwaite Manor, trädgårdarna och den hemliga trädgården och de som beskriver sinnesstämning hittas i skildringarna av trädgårdarna och den hemliga trädgården. De klassificerande adjektiven hittas endast i skildringen av huset Misselthwaite Manor. Den vanligaste typen av adjektiv är de som utrycker värdering med sammanlagt 148 exempel. Stilfigurerna besjälning och liknelse förekommer i samtliga skildringar, medan metaforen saknas i beskrivningen av huset. Besjälning och liknelse är de vanligaste stilfigurerna, medan metaforen är minst representerad. Analysen visar även att den hemliga trädgården genomgår en positiv förändring, vilket inte är fallet med huset som förblir dystert. Samma typer av adjektiv används i de båda miljöerna förutom de klassificerande, som endast används i skildringen av huset Misselthwaite Manor, och de adjektiv som beskriver sinnesstämning, som används i skildringen av den hemliga trädgården. Den hemliga trädgården innehåller samtliga stilistiska figurer, medan huset saknar figuren metafor. </p><p>         </p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av miljöbeskrivande adjektiv och stilistiska figurer som används för att ge en bild av de olika miljöerna i Frances Hodgson Burnetts berättelse Den hemliga trädgården. De miljöer som analyseras är huset Misselthwaite Manor, heden, trädgårdarna och den hemliga trädgården. Metoden som används i uppsatsarbetet är en stilistisk metod som innebär en närläsande intensivanalys av den enskilda texten. Även kvantitativa och kvalitativa aspekter inkluderas i metoden. Analysen visar att följande typer av adjektiv förekommer i samtliga miljöskildringar: adjektiv som beskriver dimension, värdering, tillstånd och färg. Adjektiv som beskriver ålder hittas i miljöerna huset Misselthwaite Manor, trädgårdarna och den hemliga trädgården och de som beskriver sinnesstämning hittas i skildringarna av trädgårdarna och den hemliga trädgården. De klassificerande adjektiven hittas endast i skildringen av huset Misselthwaite Manor. Den vanligaste typen av adjektiv är de som utrycker värdering med sammanlagt 148 exempel. Stilfigurerna besjälning och liknelse förekommer i samtliga skildringar, medan metaforen saknas i beskrivningen av huset. Besjälning och liknelse är de vanligaste stilfigurerna, medan metaforen är minst representerad. Analysen visar även att den hemliga trädgården genomgår en positiv förändring, vilket inte är fallet med huset som förblir dystert. Samma typer av adjektiv används i de båda miljöerna förutom de klassificerande, som endast används i skildringen av huset Misselthwaite Manor, och de adjektiv som beskriver sinnesstämning, som används i skildringen av den hemliga trädgården. Den hemliga trädgården innehåller samtliga stilistiska figurer, medan huset saknar figuren metafor.

No description available.