The purpose of this study was to look into the work of care organizers for elderly care, in three municipalities in southern Sweden, and how they use the law and local guidelines to evaluate the need for home care. The intention was to determine if presence of relatives makes a difference in the needs assessment and if the care organizers practice harmonize with the guidelines. To do this, we did a qualitative study alongside with analyzing each of the local guidelines. By interviewing five care organizers, we were able to see their side of elderly care and how they combine the law and local guidelines in their daily work with elderly care. Our main themes are, in short, the law and local guidelines, the view of care organizing and needs and also closeness to relatives. The theories that have been used are Lipsky’s theory of street-level bureaucrats and the sociology of law theory. The study shows a difference in the municipalities, in both responsibility and in the layout of the guidelines. To be able to do a correct needs-assessment the care organizers use the law, legal usage and local guidelines.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera tjänstemäns resonemang kring webbkameratillsyn inom hemtjänsten. Det vetenskapliga problemet som denna uppsats önskar belysa är den utmaning som den kommunala hemtjänsten sannolikt kommer att ställas inför i framtiden med tanke på den demografiska utvecklingen. Denna uppsats bygger på data inhämtad från sex informanter från fyra olika kommuner i Sverige. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer som genomfördes på plats och via telefon. Resultatet visar på att informanterna ser positivt på insatsen och ser få utmaningar med webbkameratillsyn. De positiva aspekterna informanterna belyste innefattas bland annat av förbättrad sömnkvalitet hos brukaren, mindre integritetskränkande än ett ordinärt tillsynsbesök, minskad miljöpåverkan och högre kvalité i omsorgen.

Syfte: Att belysa kommunal omvårdnadspersonals upplevelser av samarbetet med sjuksköterskan/distriktssköterskan efter införandet av kommunal hemsjukvård. Bakgrund: Ansvaret för hemsjukvård överfördes från ett landsting i norra Sverige till kommunal nivå 2013. En stor förändring är sjuksköterskans/distriktssköterskans sätt att arbeta i närmare kontakt med omvårdnadspersonalen efter att ansvaret för hemsjukvården övertogs i kommunal regi. Design: Kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Deltagare: Personal från kommunal hemtjänst och personlig assistans som varit yrkesverksam minst sex månader innan övergången. Metod: Intervjuer (n=14) som spelades in och skrevs ut under hösten 2015 och tolkades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom ur analysen; Ett gott samarbete är utvecklande som innefattade en förbättrad tillgänglighet till distriktssköterskan och en förbättrad kommunikation samtidigt som det medförde en stärkt självkänsla för deltagarna. Hinder för ett gott samarbete innefattade otydlighet i ansvarsfördelning och organisatoriska strukturer som försvårade ett effektivt samarbete. Dessa två kategorier innebar Deltagarnas upplevelser av samarbetet med sjuksköterskan/distriktssköterskan inom den nya organisationen visar att övergången har medfört förbättringar för omvårdnadspersonalen samtidigt som det finns faktorer inom organisationen som försvårar samarbetet. Slutsats: Resultatet visar att de flesta deltagarna upplever förbättrat samarbete med sjuksköterskor/distriktssköterskor efter att kommunen tog över ansvaret för hemsjukvården, vilket på sikt kan förbättra vårdkvaliteten. En förklaring till detta kan vara att det under landstingets regi inte fanns något egentligt samarbete att tala om då det handlade om samverkan. / Aim: To illuminate home care worker’s experiences of the cooperation with the nurses/district nurses after the implementation of municipal health care. Background: The responsibility for home health care was transferred in 2013 to a municipality in northern Sweden. A major change is that the municipal nurses/district nurses cooperate with home care workers on a tighter level. Design: A qualitative interview study based on a semi-constructed questionnaire. Participants: The participants were home care workers or personal assistants that had worked at least six months prior to the transition. Method: Tape recorded interviews (n=14) were transcribed and analyzed with content analysis. Results: Two main categories emerged; Benefits of Improved Cooperation that consisted of an improved accessibility of the district nurses and improved forms of communication as well as an increase of self-esteem. Factors Preventing cooperation consisted of unclear responsibility and organizational structures preventing effective team work. The participant’s experiences of cooperation with the municipal nurses/district nurses show improvements. The new municipal organization do have flaws that inhibit effective team work. Conclusion: The findings show that most participants experienced improved cooperation with nurses/district nurses after the transfer of home healthcare to the municipal, a fact that on a long-term perspective may improve the quality of care. One explanation to this improvement can be by the fact that cooperation was next to nonexistent before the transition and where likely just a form of liason.

<p>I Sverige arbetar idag 91 800 personer som vårdbiträden i hemtjänst. Tre av fyra vårdbiträden i hemtjänst har arbetat längre än fem år. Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka faktorer som kan vara bidragande till att vårdbiträderna arbetar i hemtjänsten. Vad de anser om och hur de eventuellt påverkas av medias bild. Fakta har också söks om varför det har skrivits om vårdbiträdesyrket och med vilket syfte. Studiens syfte var att undersöka följande frågeställningar: Vilka var de eventuella positiva egenskaperna i det vardagliga arbetet som vårdbiträde i hemtjänsten? Anser ni att den bild som framställs av media stämmer överens med din upplevelse av ditt arbete? Metoden jag valde var en fokusgruppintervju. Jag har valt att analysera intervjun utifrån delar av Pierre Bourdieu teorier. Den negativa bild som jag fann om vårdbiträdesyrket kan delvis förklaras genom att de som skriver om yrket har ett annat habitus, än de som arbetar som vårdbiträden. De tolkar vårdbiträdernas verklighet utifrån deras livsvärld och värderingar. Kommersialiseringen av TV-mediet har brett ut sig till journalistiken i allmänhet. I resultatet kom jag fram till att det fanns flera direkta och indirekta aspekter som var bidragande till att vårdbiträderna arbetar i hemtjänsten och att massmedias framställning av vårdbiträdesyrket påverkade dem. Det som delvis styr journalistiken är jakten på läsare, ambitionen om höga tittarsiffror och nyliberala ekonomiska krafter.</p>

<p>Det har skett stora förändringar inom den svenska äldreomsorgen, där bl.a. arbetsuppgifterna inom hemtjänsten har gått från social service till mer omvårdande arbetsuppgifter. Det är idag också allt vanligare att verksamheter drivs genom självstyrande arbetsgrupper där mer ansvar har lagts på arbetsgruppen. Syftet med denna studie är att förstå hur hemtjänstpersonal på en utvald arbetsplats upplever sin arbetssituation. Genom intervjuer av hemtjänstpersonal framkom att de anser att arbetet har förbättrats när det gäller den fysiska arbetssituationen men den psykiska arbetssituationen kan upplevas som stressig genom förändrade arbetsuppgifter i form av administrativa arbetsuppgifter som har lagts på arbetsgrupperna. Detta kan i viss mån påverka deras hälsa. Respondenterna upplever en viss delaktighet och inflytande i sitt arbete där framförallt arbetstider och planering av arbetet görs av arbetsgruppen själv.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p>A qualitative study of stress management within geriatric care</p><p> </p><p>Authors: Hildingsson, Emelie & Magnusson, JessicaSupervisor: Hjorth Aronsson, Christina</p><p> </p><p>Essay topic related to stress and stress management in the geriatric care. The purpose of this study is to ascertain how the unit managers, within care of elderly, in their role as manager and leader handle possible stress reactions among its nursing staff. Our purpose will generate the following issues;         </p><p>How does the employer discover stress among the employees?        </p><p>In what way is the stress taken care of among the geriatric care staff?</p><p>What opportunities are there to prevent stress?</p><p>The study is based on a qualitative research method. As a data collection method we've used semi-structured interviews and we have implemented them in five female heads in a medium-sized municipality in Sweden. We have used out of an interview guide where we divided the issues into three different themes; observation phase, taking care of phase and the possibility of prevention. In the analytical part, we have structured and categorized the material under each theme, and used us to further sub-headings to create a transparency. In addition to previous research, the theories about stress, work-related stress and stress from a gender perspective has been used as a basis for analysis of interview material. Our conclusion after study is that the unit managers in home care have a systematic approach for working with the environment in the workplace. Because there is a standing item on workplace meetings where the work is discussed it allows the heads of units to identify stress in the staff group. The action taken when the stress revealed by the Working Group is primarily supported calls from occupational health services, but also support from the Head of Unit in the form of adjustment of duties. There is no clear stress prevention in the workplace, but health and wellness, can be interpreted as a prevention effort. Lack of resources out as an explanation for the heads of units cannot handle the work-related stress in an ideal way.</p><p> <strong>Keywords: </strong>workrelated stress, stress, leadership, social care of elderly and stress management</p>

<p>Den nya lagen LOV, Lag om valfrihetssystem, trädde i kraft den första januari 2009 och gäller för hälso- och sjukvården. Däremot är det allt fler kommuner som väljer att tillämpa lagen även inom hemtjänsten. Syftet med fritt val är att brukaren ska vara delaktig och göra egna val samt att utföraren ska utföra tjänsterna med bästa kvalité och på rätt sätt. Enligt lagen har kommunen ansvaret för uppföljning av kvalitén i syfte att hela tiden förbättras och utvecklas så att brukarna är nöjda.</p><p>I Kristianstads kommun började de att använda sig utav det nya systemet från och med den första januari 2009, medan i Sollentuna kommun den första september 2009. Båda kommunerna började däremot med fritt val inom hemtjänsten redan flera år tidigare. Däremot såg systemet lite annorlunda ut på grund av att det inte fanns någon lagstiftning som gav stöd för detta.</p><p>Problematiken är att ständigt komma på olika sätt att förbättras när det gäller uppföljningen för att bli mer effektiv i sitt arbete när det gäller valfrihetssystemet. Syftet med detta uppsatsskrivande är därför att analysera hur våra valda kommuner arbetar med kvalitetsuppföljningen samt hur den nya lagen har påverkat dem totalt sett.</p>

I Sverige arbetar idag 91 800 personer som vårdbiträden i hemtjänst. Tre av fyra vårdbiträden i hemtjänst har arbetat längre än fem år. Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka faktorer som kan vara bidragande till att vårdbiträderna arbetar i hemtjänsten. Vad de anser om och hur de eventuellt påverkas av medias bild. Fakta har också söks om varför det har skrivits om vårdbiträdesyrket och med vilket syfte. Studiens syfte var att undersöka följande frågeställningar: Vilka var de eventuella positiva egenskaperna i det vardagliga arbetet som vårdbiträde i hemtjänsten? Anser ni att den bild som framställs av media stämmer överens med din upplevelse av ditt arbete? Metoden jag valde var en fokusgruppintervju. Jag har valt att analysera intervjun utifrån delar av Pierre Bourdieu teorier. Den negativa bild som jag fann om vårdbiträdesyrket kan delvis förklaras genom att de som skriver om yrket har ett annat habitus, än de som arbetar som vårdbiträden. De tolkar vårdbiträdernas verklighet utifrån deras livsvärld och värderingar. Kommersialiseringen av TV-mediet har brett ut sig till journalistiken i allmänhet. I resultatet kom jag fram till att det fanns flera direkta och indirekta aspekter som var bidragande till att vårdbiträderna arbetar i hemtjänsten och att massmedias framställning av vårdbiträdesyrket påverkade dem. Det som delvis styr journalistiken är jakten på läsare, ambitionen om höga tittarsiffror och nyliberala ekonomiska krafter.

Den nya lagen LOV, Lag om valfrihetssystem, trädde i kraft den första januari 2009 och gäller för hälso- och sjukvården. Däremot är det allt fler kommuner som väljer att tillämpa lagen även inom hemtjänsten. Syftet med fritt val är att brukaren ska vara delaktig och göra egna val samt att utföraren ska utföra tjänsterna med bästa kvalité och på rätt sätt. Enligt lagen har kommunen ansvaret för uppföljning av kvalitén i syfte att hela tiden förbättras och utvecklas så att brukarna är nöjda. I Kristianstads kommun började de att använda sig utav det nya systemet från och med den första januari 2009, medan i Sollentuna kommun den första september 2009. Båda kommunerna började däremot med fritt val inom hemtjänsten redan flera år tidigare. Däremot såg systemet lite annorlunda ut på grund av att det inte fanns någon lagstiftning som gav stöd för detta. Problematiken är att ständigt komma på olika sätt att förbättras när det gäller uppföljningen för att bli mer effektiv i sitt arbete när det gäller valfrihetssystemet. Syftet med detta uppsatsskrivande är därför att analysera hur våra valda kommuner arbetar med kvalitetsuppföljningen samt hur den nya lagen har påverkat dem totalt sett.

Det har skett stora förändringar inom den svenska äldreomsorgen, där bl.a. arbetsuppgifterna inom hemtjänsten har gått från social service till mer omvårdande arbetsuppgifter. Det är idag också allt vanligare att verksamheter drivs genom självstyrande arbetsgrupper där mer ansvar har lagts på arbetsgruppen. Syftet med denna studie är att förstå hur hemtjänstpersonal på en utvald arbetsplats upplever sin arbetssituation. Genom intervjuer av hemtjänstpersonal framkom att de anser att arbetet har förbättrats när det gäller den fysiska arbetssituationen men den psykiska arbetssituationen kan upplevas som stressig genom förändrade arbetsuppgifter i form av administrativa arbetsuppgifter som har lagts på arbetsgrupperna. Detta kan i viss mån påverka deras hälsa. Respondenterna upplever en viss delaktighet och inflytande i sitt arbete där framförallt arbetstider och planering av arbetet görs av arbetsgruppen själv.