Den vanligaste formen av hepatit som förekommer i Sverige är hepatit C. Människor som har hepatit C virus i blodet kan ofta vara missbrukare. Detta ger upphov till fördomar som oftast har negativ påverkan på både vårdpersonal och patienter samt försämrar omvårdnadskvaliteten. Hepatit C är en allvarig sjukdom. Rädsla för att bli smittad, fördomar, samt låg kunskapsnivå hos vårdpersonal leder till diskriminering av HCV positiva personer. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad av patienter med hepatit C. En kvalitativ metod med intervjuer användes. Urvalet bestod av tio sjuksköterskor från två sjukhus i Skaraborg. Sjuksköterskorna svarade på elva frågor då de beskrev sina upplevelser av omvårdnad av HCV positiva patienter. Resultat visar tre kategorier och åtta subkategorier: medvetenhet om smittförebyggande (säkerhet, medmänsklighet, trygghet, behov av kunskapsutveckling), ökad sårbarhet hos patienterna (känslighet, utsatthet), olika synsätt hos kollegor (neutralitet, rädsla). I studien framkom det att sjuksköterskor upplever behov av kontinuerlig information om sjukdomen, men sambandet mellan bristande kunskaper och attityder till patienterna har inte påvisats. Majoriteten av sjuksköterskorna upplever sin omvårdnad av patienter med hepatit C som positivt, men konstaterar att det finns kollegor som diskriminerar de här patienterna. / Hepatitis C is the most common type of hepatitis in Sweden. Hepatitis C is most common with drug addicts, due to this fact there is much prejudice to this illness. It influences negative actions and attitudes towards HCV positive people from nurses; it also deteriorates the quality of care provided to them. Hepatitis C is a dangerous illness. Fear of catching the infection from patients, the stigma attached to hepatitis C and poor knowledge about illness leads to discrimination of patients. The purpose of this study is to describe nurses' experiences regarding caring for patients with Hepatitis C. A qualitative interview method was used. Ten nurses from two hospitals in the Skara region were interviewed for the study. Nurses responded to eleven questions in which they described personal experiences of caring for HCV positive persons. There are three categories and eight sub categories in the results: consciousness about prevention of infection (certainty, fellowman, safety, requirement of knowledge’s development); greater patients' vulnerability (sensibility, exposure); different of views among colleagues (neutrality and fear). The results of the analysis show that nurses require continuous information about the illness, although no relationships between knowledge score and attitudes towards people with Hepatitis C were found. The majority of nurse's cared for there patients in a positive manner, although they had witnessed colleagues' discriminating towards patients with Hepatitis C.

Bakgrund: Hepatit C är en blodburen smitta som främst smittar via orena sprutor och kanyler. Personer smittade med Hepatit C är en utsatt grupp i samhället och de upplever oftast negativt bemötande ifrån sjukvårdspersonal. Då är det extra viktigt att som sjuksköterska använda rätt förhållningssätt i mötet med den smittade. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer smittade med Hepatit C upplevde och hanterade bemötandet i vården. Metod: Litteraturstudie av elva kvalitativa artiklar vilka analyserades med en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2012). Studien har en kvalitativ ansats. Resultat: Personerna upplevde till största del ett negativt bemötande ifrån vårdpersonalen, i vissa fall fanns det positiva bemötanden. Till exempel vid uppsökande verksamhet eller då vårdgivaren hade känt dem en längre tid. Personerna upplevde sig också kränkta pga. sin diagnos och de sökte efter olika strategier för att kunna hantera dessa negativa upplevelser. Slutsatser: Det negativa bemötandet dominerade bland upplevelserna. Ökad utbildning och kunskap hos vårdpersonalen kan minska stigmatiseringen som dessa individer känner.

<p>Den vanligaste formen av hepatit som förekommer i Sverige är hepatit C. Människor som har hepatit C virus i blodet kan ofta vara missbrukare. Detta ger upphov till fördomar som oftast har negativ påverkan på både vårdpersonal och patienter samt försämrar omvårdnadskvaliteten. Hepatit C är en allvarig sjukdom. Rädsla för att bli smittad, fördomar, samt låg kunskapsnivå hos vårdpersonal leder till diskriminering av HCV positiva personer. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad av patienter med hepatit C. En kvalitativ metod med intervjuer användes. Urvalet bestod av tio sjuksköterskor från två sjukhus i Skaraborg. Sjuksköterskorna svarade på elva frågor då de beskrev sina upplevelser av omvårdnad av HCV positiva patienter. Resultat visar tre kategorier och åtta subkategorier: medvetenhet om smittförebyggande (säkerhet, medmänsklighet, trygghet, behov av kunskapsutveckling), ökad sårbarhet hos patienterna (känslighet, utsatthet), olika synsätt hos kollegor (neutralitet, rädsla). I studien framkom det att sjuksköterskor upplever behov av kontinuerlig information om sjukdomen, men sambandet mellan bristande kunskaper och attityder till patienterna har inte påvisats. Majoriteten av sjuksköterskorna upplever sin omvårdnad av patienter med hepatit C som positivt, men konstaterar att det finns kollegor som diskriminerar de här patienterna.</p> / <p>Hepatitis C is the most common type of hepatitis in Sweden. Hepatitis C is most common with drug addicts, due to this fact there is much prejudice to this illness. It influences negative actions and attitudes towards HCV positive people from nurses; it also deteriorates the quality of care provided to them. Hepatitis C is a dangerous illness. Fear of catching the infection from patients, the stigma attached to hepatitis C and poor knowledge about illness leads to discrimination of patients. The purpose of this study is to describe nurses' experiences regarding caring for patients with Hepatitis C. A qualitative interview method was used. Ten nurses from two hospitals in the Skara region were interviewed for the study. Nurses responded to eleven questions in which they described personal experiences of caring for HCV positive persons. There are three categories and eight sub categories in the results: consciousness about prevention of infection (certainty, fellowman, safety, requirement of knowledge’s development); greater patients' vulnerability (sensibility, exposure); different of views among colleagues (neutrality and fear). The results of the analysis show that nurses require continuous information about the illness, although no relationships between knowledge score and attitudes towards people with Hepatitis C were found. The majority of nurse's cared for there patients in a positive manner, although they had witnessed colleagues' discriminating towards patients with Hepatitis C.</p>

Introduktion/Bakgrund: Blodburna virus utgör en mängd olika smittämnen som kan överföras via blod, kroppsvätskor och vävnader. Sjukvårdspersonal riskerar dagligen att utsättas för yrkesmässig exponering av blodburna virus som humant immunbristvirus och Hepatit B och Hepatit C. Sjuksköterskans attityder till dessa sjukdomar kan påverka omvårdnaden till smittade patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad som påverkar sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med HIV och Hepatit B och C.  Metod: Litteraturstudien genomfördes med hjälp av Polit och Becks nio steg.  Litteratursökningen är gjord i databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo. Resultat: Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar som redogör för studier genomförda med kvantitativ metod. Faktorer som påverkar sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med blodsmitta är erfarenhet, ålder, kunskap, utbildning, stigmatisering, rädsla samt hur säkra sjuksköterskorna känner sig vid vårdandet av blodsmittade patienter. Slutsats: Bristande kunskap kan resultera i att sjuksköterskans rädsla och fördomar hindrar sjuksköterskan från att se patienten utifrån ett helhetsperspektiv. Bristande kunskap kan också leda till att säkerhetsrutiner i samband med omvårdnad av blodsmittade patienter inte följs, vilket medför en ökad smittorisk för sjuksköterskan. Sjuksköterskor exponeras kontinuerligt för blodburna virus så sammanfattningsvis behövs mer kunskap och utbildning inom ämnet för att förhindra de stigmatiserande attityderna.

Bakgrund: Blodsmitta definieras som ett smittämne som överförs via blod till blod, de mest förekommande smittvägarna är vid intravenöst narkotikamissbruk eller sexuellt umgänge. De vanligaste blodsmittorna i världen är HIV, hepatit B samt hepatit C. Vårdpersonal kommer regelbundet i kontakt med patienter med blodsmitta och det finns även risk för att de smittas, något som resulterar i att vårdpersonal ibland upplever rädsla vid kontakt med blodsmittade patienter. Globalt upplever många personer med blodsmitta stigmatisering och diskriminering från samhället. Syfte: Syftet med studien var att undersöka blodsmittade patienters upplevelser avseende bemötande och omvårdnadshandlingar inom den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga originalartiklar varav åtta har en kvalitativ design och fyra blandad metod.  Resultat: Analysen av litteraturstudiens resultat genererade två huvudkategorier och sex underkategorier. Det framgick att många av deltagarna i studierna utsatts för diskriminering och stigmatisering av olika slag när de varit i kontakt med den somatiska vården. Upplevelserna som deltagarna beskriver handlade främst om rädsla och fördomar hos vårdpersonal, bristande hantering av sekretess och patientinformation, dåligt bemötande samt försämrad omvårdnad. Även positiva upplevelser av vården redovisades av flera deltagare. Bra upplevelser av vården förekom främst inom specialistvården där personalen uppgavs ha goda kunskaper om patientens sjukdom. Slutsats: Det finns stigma och diskriminering bland sjukvårdspersonal som har stora effekter på patienternas upplevelse av vården och vilja att söka vård. Sammanställningen av studierna visar tydligt att det finns en stor brist på kunskap gällande blodsmitta hos vårdpersonal världen över. Det verkar finnas ett samband mellan okunskap och stigmatisering samt rädsla. Därmed finns ett tydligt behov av ökad kunskap hos vårdpersonal gällande blodsmittor.

Bakgrund: Hepatit B och hepatit C räknas i dag som de största infektionssjukdomarna i världen med dödlig utgång. Sjukdomarna rapporteras som en världsomfattande börda och mellan år 2018 och 2019 uppgavs 1,9 miljoner människor avlidit. I omvårdnadsarbetet ska sjuksköterskan värna om patienten och arbeta personcentrerat, visa respekt och inte kränka patienten. Patienter med hepatit B och C har uttryckt sig känna av stigmatisering och förutfattade meningar om hur de smittats, de kände även av att bemötandet i omvårdnaden kunde påverkas negativt. Syftet med litteraturstudien var att utforska sjuksköterskors bemötande till patienter med hepatit B och C. Metoden utgick från en allmän litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar presenterade resultat på hur sjuksköterskor bemöter patienter med blodsmitta. Resultatet visade att sjuksköterskor bemöter patienter med hepatit B och C olika med både positiva och negativa attityder. Det fanns signifikanta samband mellan låg kunskap och ett sämre bemötande. Det berodde bland annat på rädsla och förutfattade meningar som speglades i omvårdnadsarbetet. Det fanns även signifikanta samband mellan korrekt tillämpning i basala hygienrutiner och ett tryggt omvårdnadsarbete för sjuksköterskan. Konklusion: Bemötandet till patienter med hepatit B och C var övergripande positivt men det förekom sjuksköterskor med ett stigmatiserande synsätt och motvillighet till att bemöta dessa patienter. / Background: Hepatitis B and C are currently considered to be the largest infectious diseases with lethal repercussions. The diseases are considered a worldwide burden, which between 2018 and 2019, caused the death of an estimated 1,9 million people. In nursing, nurses are meant to shield patients, work on a personal basis with them, show the respect and not offend them. Patients with hepatitis B and C have expressed a feeling of stigmatization and prejudice towards how they were infected. Therefore, they feel their care could be affected in a negative way. The aim of this literature study was to explore nurses’ attitudes towards patients with hepatitis B and C. The method emanated from a literature study where 13 scientific articles showed results for how nurses’ attitudes towards patients with blood diseases varies. The results showed that nurses’ attitudes towards patient infected with hepatitis B and C can be both positive and negative. Statistically significant associations occurred between a lack of knowledge and worsened attitude in nursing, the reason was often because of fear and preconceptions. Findings showed a relation between using correct safe precautions and confidence in nursing. Conclusion: The attitude towards patients with hepatitis B and C was positive over all but there were some nurses with a stigmatized perception and reluctance to handle those patients.

Background: In 2019, hepatitis is seen as one of the deadliest virus infections in the world and is seen as a global health problem. Hepatitis is a DNA-virus that can lead to chronic hepatitis and liver cirrhosis. Both hepatitis B and C are blood infections which means that they are transmitted through contact with damaged skin, mucus membrane or the eyes. Aim: The aim of this study was to describe how patients with hepatitis B and C experience the treatment from healthcare professionals. Method: The method used in this study was a review of literature research. The study was conducted through examination of 10 research articles. The chosen articles were found on the databases PubMed and CINAHL. The differences and the similarities were noted to create a larger understanding of the results. Results: The results consist of four categories which shows how patients with hepatitis B and C experience the treatment from healthcare professionals. The four categories are, a lack of information, faulty information, withholding of the diagnosis hepatitis and dismissive treatment. Patients were in need of support in the form of information and understanding. The negative experience received from healthcare professionals could be derived from lack of information. Conclusion: The conclusion of this study is that patients with hepatitis B and C experience negative treatment from healthcare professionals. The negative treatment is often connected to information and lack thereof. This study may have significance for future treatment of patients with hepatitis by highlighting the existing response. / Bakgrund: År 2019 anses hepatit vara den näst dödligaste virusinfektionen i världen. Det är ett globalt folkhälsoproblem. Hepatit är ett DNA-virus som kan leda till kronisk hepatit och levercirros. Både hepatit B och C är blodsmittor vilket innebär att de smittar genom att blod kommer i kontakt med skadad hud, slemhinna eller öga. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med hepatit B och C upplever bemötandet från omvårdnadspersonal. Metod: Studien är en litteraturöversikt med beskrivande design. Studien har genomförts genom granskning av 10 vetenskapliga artiklar. Valda artiklar har hittats genom sökningar på PubMed och CINAHL. Skillnader och likheter har noterats för att skapa större förståelse för resultatet. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier som påvisar hur patienter med hepatit B och C upplever bemötandet från omvårdnadspersonal. De fyra kategorierna är otillräcklig- och felaktig information, undanhållande av diagnosen hepatit och avvisande bemötande från omvårdnadspersonalen. Patienterna hade ett stort behov av stöd i form av information och förståelse. Det negativa bemötandet från omvårdnadspersonalen kunde ofta härledas till okunskap. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att patienter med hepatit B och C upplever negativt bemötande från omvårdnadspersonal. Det negativa bemötandet är ofta kopplat till information och brist på sådan. Det finns en kunskapslucka hos omvårdnadspersonal när det gäller hepatit vilket får konsekvenser för patientens behandling och hälsa. Denna studie kan komma att få betydelse för den framtida vården för patienter med hepatit genom att konsekvenser av det befintliga bemötandet belyses.

Introduktion/Bakgrund: Blodsmittor som Humant immunbristvirus [HIV], Hepatit B-virus [HBV] och Hepatit C-virus [HCV] förekommer i många delar av världen. Det finns mycket fördomar om patienter som lever med blodsmitta och patienterna kan uppleva stigmatisering och diskriminering från samhället vilket kan leda till psykisk ohälsa. Syfte: belysa hur patienter som lever med HIV, HBV eller HCV upplever vårdpersonalens bemötande. Metod: En litteraturstudie som följer Polit och Becks (2017) nio steg. PubMed, PsycINFO och Cinahl är de databaser som användes för att söka fram artiklar. 15 artiklar ingick i resultatet, tolv kvalitativa, två mixed-methods och en kvantitativ. Granskningar av artiklarna gjordes med Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Fyra teman identifierades till resultatet. Patienterna hade både positiva och negativa erfarenheter av bemötandet från vårdpersonal. De teman som identifierades var Attityder, Nekad vård och vårdpersonalens rädsla för smitta, Bristande sekretess samt Positiva upplevelser av bemötande. Slutsats: Det framkom att flera patienter som lever med blodsmitta hade negativa upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården, men de belyser även de positiva erfarenheter de hade av bemötande från vårdpersonal.

Sammanfattning Hepatit B virus (HBV) tillhör familjen hepadnavirus och kronisk HBV finns hos ungefär 257 miljoner människor. Kronisk HBV kan orsaka levercirros och hepatocellulärt karcinom (HCC) och andra svåra leversjukdomar vilket leder till 887,000 dödsfall per år. Symptomen för HBV är illamående, gulsot och mörkfärgat urin. HBV smittas genom sexuell kontakt och infekterat blod. Det smittas alltså vid barnafödsel, sprutor vid droganvändning och dålig hygien inom sjukvården. Det finns vaccin att ta för att förhindra spridningen av viruset. De behandlingar som finns för de som drabbas är antivirala läkemedel som är nukleos(t)id analoger och peginterferoner.  Syftet med arbetet var att se om det är mer effektivt att använda kombinationsterapi med de antivirala läkemedlen adefovir (ADV) och lamivudin (LAM) jämfört med monoterapi med adefovir. Fem randomiserade kontrollerade studier söktes fram från pubmed. Resultaten från de studierna jämfördes sedan.  Studierna visade att kombinerad läkemedelsterapi med ADV och LAM var mer effektivt än monoterapi med ADV. ADV och LAM i kombination visades mer effektivt eftersom det var fler patienterna i den gruppen som fick en inte detekterbar mängd HBV-DNA, fler patienter som fick en normal nivå av alaninaminotransferas (ALAT) och färre patienter som visade på utveckling av resistens mot ADV.  Slutsatsen är att kombinationsterapi med ADV och LAM var mer effektivare än monoterapi med ADV. Det är för att när läkemedlen används tillsammans är de mer effektivare på att hämma viruset och minskar risken för att viruset ska kunna utveckla resistens. / Abstract Hepatitis B virus (HBV) belongs to the hepadnavirus family and chronic HBV is present in approximately 257 million people. There is acute and chronic HBV types of infection. About two-thirds of those with acute HBV have mild symptoms. The rest get more pronounced symptoms such as nausea, fatigue and even jaundice. It then counts as chronic HBV if the person has high levels of the surface antigen for hepatitis B (HBsAg) for more than six months. Chronic HBV can cause liver cirrhosis and hepatocellular carcinoma (HCC) and other severe liver diseases leading to 887,000 deaths per year. HBV is transmitted through sexual contact, infected blood in contact with a wound and during childbirth. There are vaccines to take to prevent the spread of the virus. The treatments available for those affected by the virus are antiviral drugs that are nucleos(t)ide analogues and peg interferons. The aim of the study was to see if it is more effective to use combination therapy with the antiviral drugs adefovir (ADV) and lamivudine (LAM) compared to monotherapy with adefovir. The method used was to select five studies that were randomized controlled trials. The studies were taken from pubmed. After the studies were selected, they were compared with each other. The parts of the study that were focused on were how many patients received an undetectable level of HBV DNA, how many patients received a normal level of alanine aminotransferase (ALAT) and how many patients developed resistance to ADV. The studies showed predominantly that combined drug therapy with ADV and LAM was more effective than monotherapy with ADV. ADV and LAM in combination proved to be more effective as more patients in the group receiving ADV and LAM received an undetectable amount of HBV DNA, more patients received a normal level of ALAT and fewer patients showed the development of resistance to ADV. The results show that ADV and LAM are better at reducing the viral load. This combination also lowers the level of ALAT, which means that those patients do not have as high a risk of damaging their liver. It is also important that patients do not develop resistance to the treatment, which leads to discomfort and an increased viral load again. Avoiding the development of resistance is important as it allows patients to undergo treatment for a long time. The conclusion is that combination therapy with ADV and LAM was more effective than monotherapy with ADV. This is because when the drugs are used together, they are more effective at inhibiting the virus and reduce the risk of the virus being able to develop resistance.

Bakgrund: HBV och HCV tillhör gruppen blodburna smittor, och är ett världshälsoproblem. Enligt smittskyddslagen klassas de som allmänfarliga sjukdomar, och det finns även kliniska riktlinjer och förhållningsregler gällande omvårdnad av dessa patienter. Att arbeta som sjuksköterska utgör en risk för att smittas av bland annat blodburna virus i vården av infekterade patienter. Vid kroniska sjukdomar förekommer ofta stigmatisering, i form av fördomar och negativt bemötande. Personer smittade med HBV och HCV är två patientgrupper som kan råka ut för detta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om kunskaper och attityder påverkar sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande i vården av HBV- och HCV-patienter.Metod: En litteraturstudie där tio kvantitativa vetenskapliga artiklar valdes ut och därefter granskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: I några av artiklarna syntes ett starkt samband mellan kunskap och attityder. Det vill säga, desto mer kunskap de hade, desto positivare attityd visades. Viljan att behandla patienter skiljdes åt beroende på hur de hade smittats med infektionen. Även trodde sig många behöva extra infektionsskydd vid omvårdnad av dessa patienter. / Background: HBV and HCV belong to the group of blood-borne infections, and are a global health problem. According to Smittskyddslagen they are both classified as diseases generally known to be dangerous to the public. There are also clinical guidelines and instructions regarding the care of these patients. Working as a nurse poses a risk of contracting blood-borne viruses in the care of infected patients. People with chronic diseases are sometimes exposed to stigmatization, in the form of prejudices and negative approaches. People infected with HBV and HCV are two groups of patients who may experience this.Aim: The aim of this study is to investigate whether knowledge and attitudes are affecting nurses and nursing students in the care of HBV and HCV patients.Method: A literature review where ten quantitative scientific articles were selected, reviewed, analyzed and summarized.Results: In some of the articles a strong correlation between knowledge and attitudes appeared. That is, the more the knowledgeable they were, the more positive attitudes they showed. The desire to treat patients could be differentiated, depending on how the patients had contracted the infection. Several nurses and nursing students thought it was necessary to use extra infection control, for example double gloves, when caring for these patients.