Bakgrund: Runt om i världen lever det idag flera miljarder människor med olika blodsmittor. Det finns omkring 34 miljoner individer som bär på HIV-viruset, två miljarder människor som har hepatit B medan det uppskattningsvis finns 130 – 170 miljoner människor i världen som är drabbade av kronisk hepatit C. Med tanke på den höga prevalensen förekommer denna patientgrupp inom olika delar av vården, där det då även kan förekomma en exponering av smittförande blod. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa grundutbildade sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med känd blodsmitta på kirurgiska vårdavdelningar. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats, där intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide och en del slutna frågor användes. Datan analyserades med hjälp Burnards innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna menar att patientens beteende, situationens karaktär och arbetsklimatet är av betydelse för hur de upplever vårdandet av patienter med känd blodsmitta. I situationer då någonting oväntat händer och risken för exponering av smittat blod drastiskt ökar upplever en del av sjuksköterskorna en viss rädsla. De upplever att erfarenhet ger trygghet bland annat genom att de drar lärdom från patienterna och att erfarenheten av att möta patienter med blodsmitta gör dem tryggare i rollen som vårdare. Majoriteten av sjuksköterskorna upplever dock att de inte har tillräcklig kunskap om olika blodsmittor, men menar att detta inte påverkar deras upplevelse. Slutsats: Studien har visat att det finns flera faktorer som påverkar sjuksköterskornas upplevelse av att vårda patienter med känd blodsmitta, men att de i de flesta tillfällena inte upplever vårdandet som annorlunda än det av övriga patienter. Trots att de i vissa situationer kan uppleva ett visst obehag så menar de att alla människor, oavsett sjukdom, har rätt till samma vård. / Background: Around the world today there are billions of people living with different types of blood infections. Approximately 34 million are carriers of the HIV-virus, two billion are infected with hepatitis B and approximately 130 – 170 million people are living with a chronic infection of hepatitis C. Considering the high prevalence, these patients are present in all different sections of the health care system, adding a risk of exposure to infected blood. Aim: The aim of this study is to illuminate registered nurses’ experiences when caring for patients with known blood infections in surgery departments. Method: An empirically structured interview study with a qualitative approach, using a semi-structured interview guide with additional closed-ended questions. The data was analyzed by using a content analysis method by Burnard. Results: According to the nurses the patients’ behavior, the nature of the situation and the work climate impacts on their experience of caring for patients with known blood infections. In situations where something unexpected occurs and the risk of exposure to infected blood is highly increased, some of the nurses experience a certain amount of fear. They perceive they achieve safety through the experience of caring for, and gaining knowledge from, these patients. Their experience of meeting these patients helps them become more confident in their role as caregivers. The majority of the nurses also feel they lack sufficient knowledge of blood infections, however they argue this does not have an effect on their experiences. Conclusions: This study has shown that there are several factors affecting the nurses’ experiences of caring for patients with known blood infections, but, in most cases, they do not perceive these experiences as different from that of any other patient. Even though some nurses experience a certain amount of discomfort in unexpected situations, they argue that all humans, regardless of the disease, have the right to equal health care.

Bakgrund: Hepatit C är en smittsam blodsjukdom som orsakas av ett virus. Viruset orsakar en inflammation i levern. Den vanligaste smittvägen är via injektions missbruk vilket har lett till stigmatisering om sjukdomen. Syfte: Syftet med denna litteratur studie är att belysa hur personer med hepatit C upplever sin sjukdom och hur den påverkar deras liv. Metod: En litteraturstudie har genomförts där tio kvalitativa studier har granskats och analyserats. Sökningar har genomförts i Chinal, Medline och Pubmed. Resultat: Analysen visar på fem huvudteman vilka är känslor vid diagnos beskedet, fysiska och psykiska följder av sjukdom och behandling, oro över framtiden, stigmatisering i vården, stigmatisering i samhället och rädslan att smitta andra. Två huvudkategorier har tillhörande subkategorier. Att få diagnosen hepatit C kan vara både skrämmande och chockerande. Sjukdomen kan leda till både psykiska och fysiska symtom som påverkar personens vardag. Att leva med hepatit C innebär att man även lever med en stigmatiserande sjukdom. Slutsats: Stigmatiseringen i vården handlar ofta om okunskap eller en rädsla att bli smittad. Därför behöver vårdpersonal få en ökad kunskap om sjukdomen. En ökad kunskap och förståelse kan leda till ett bättre bemötande och en bättre omvårdnad.

No description available.

<p><strong>Bakgrund</strong>: hepatit C- viruset identifierades för första gången år 1991. Sjukdomen är enligt smittskyddslagen klassificerad som en allmänfarlig sjukdom och nyupptäckta fall måste anmälas till smittskyddsinstitutet. Hepatit C- sjukdomen är förknippad med sänkt livskvalitet och de drabbade människorna upplever social stigmatisering i högre grad än andra. <strong>Syfte: </strong>belysa de faktorer som påverkar det dagliga livet för människor med kronisk hepatit C samt belysa sjuksköterskans roll i omvårdnaden för dessa patienter. <strong>Metod: </strong>litteraturstudie bestående av 18 vetenskapliga studier av grad I eller grad II kvalitet publicerade mellan år 2000-2008. <strong>Resultat: </strong>studierna visade att människor med kronisk hepatit C dels upplever de sjukdomsorsakade symtomen som mycket påfrestande, men även att relationen med andra människor påverkats negativt. Människorna som deltog i studierna upplevde att de var i stort behov av information från vårdpersonalen gällande familjeplanering och sexuella relationer. Kontakt med vården upplevdes inte alltid som någonting positivt då vårdpersonalens kunskaper om sjukdomen visade sig vara bristfälliga i många fall. <strong>Diskussion/Slutsats: </strong>sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskan skall hjälpa patienten att finna mening i sitt lidande samt hjälpa den sjuke att utveckla sitt sociala kontaktnät. Vidare forskning inom området behövs för att på bästa sätt kunna tillgodose patientens behov.</p>

Bakgrund: hepatit C- viruset identifierades för första gången år 1991. Sjukdomen är enligt smittskyddslagen klassificerad som en allmänfarlig sjukdom och nyupptäckta fall måste anmälas till smittskyddsinstitutet. Hepatit C- sjukdomen är förknippad med sänkt livskvalitet och de drabbade människorna upplever social stigmatisering i högre grad än andra. Syfte: belysa de faktorer som påverkar det dagliga livet för människor med kronisk hepatit C samt belysa sjuksköterskans roll i omvårdnaden för dessa patienter. Metod: litteraturstudie bestående av 18 vetenskapliga studier av grad I eller grad II kvalitet publicerade mellan år 2000-2008. Resultat: studierna visade att människor med kronisk hepatit C dels upplever de sjukdomsorsakade symtomen som mycket påfrestande, men även att relationen med andra människor påverkats negativt. Människorna som deltog i studierna upplevde att de var i stort behov av information från vårdpersonalen gällande familjeplanering och sexuella relationer. Kontakt med vården upplevdes inte alltid som någonting positivt då vårdpersonalens kunskaper om sjukdomen visade sig vara bristfälliga i många fall. Diskussion/Slutsats: sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskan skall hjälpa patienten att finna mening i sitt lidande samt hjälpa den sjuke att utveckla sitt sociala kontaktnät. Vidare forskning inom området behövs för att på bästa sätt kunna tillgodose patientens behov.

Tez (Tıpta Uzmanlık) - Süleyman Demirel Üniversitesi, Tıp Fakültesi, Tıbbi Mikrobioloji Anabilim Dalı, 2009. / Kaynakça var.

Bakgrund: Över 130 miljoner människor i världen lider av kronisk hepatit C och av dessa människor kommer ett betydande antal utveckla levercancer eller skrumplever. För närvarande finns det inget vaccin mot hepatit C däremot finns bromsmedicin som bromsar hepatit C. Blivande sjuksköterskor som har vårdat patienter med hepatit C på sjukhus upplever sig vara i högriskzon för att bli smittade av patienter med hepatit C. Syfte: Syftet med studien var att belysa blivande sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av patienter med hepatit C på sjukhus. Metod: Studien var en empirisk kvalitativ studie där fem blivande sjuksköterskor från en högskola i södra Sverige blev intervjuade. Innehållsanalysen till studien var inspirerad av Graneheim och Lundmans innehållsanalys med grund från Krippendorff. Resultat: Utifrån innehållsanalysen framkom det fyra kategorier, upplevelser av kunskapsbrist, rädsla för smitta, vikten av att följa hygienrutiner vid omvårdnadsarbete och vikten av att bedriva personcentrerad omvårdnad. De blivande sjuksköterskorna upplevde sig ha bristande kunskap om hur omvårdnaden ska gå till för patienter med hepatit C på sjukhus, de upplevde även rädsla av att bli smittade av hepatit C vid omvårdnadsarbetet med dessa patienter. De blivande sjuksköterskorna ansåg att det är viktigt att följa hygienrutinerna för att minimera risken för blodsmitta vid omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter. De blivande sjuksköterskorna ansåg att en av de viktigaste delarna i omvårdanden med hepatit C-patienter är att bedriva personcentrerad omvårdnad på ett professionellt och respektfullt sätt. Slutsats: Sjuksköterskestudenter är rädda för att ge omvårdnad till patienter med hepatit C på sjukhus, därför behövs mer kunskap om hur omvårdnadsarbetet ska gå till för dessa patienter för att sjuksköterskestudenterna ska kunna känna sig trygga och vilja ge omvårdnad till patienter med hepatit C på ett personcentrerat vis.

Bakgrund: Det finns i världen minst 180 miljoner kroniska bärare av hepatit C-viruset. Det orsakar infektion i levern, medför ökad risk för levercirros och levercancer. Att leva med sjukdomen hepatit C innebär både kroppsliga och psykiska symtom. Exempelvis fatigue leder till begränsningar i arbete, studier och familjeaktiviteter. Hepatit C är förknippat med blodsmitta och socialt stigma. Behandlingen för sjukdomen är lång och tålamodsprövande, biverkningarna är många och svåra, så svåra att många patienter tvingas avbryta behandlingen. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av att genomgå kombinationsbehandling mot Hepatit C-virus. Metod: Litteraturstudie av kvalitativa artiklar analyserad utifrån manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De viktigaste fynden i studien var att informanternas upplevelser av bemötande, stöd och information från vårdpersonal spelade stor roll i upplevelsen av biverkningarna. Upplevelser av fatigue, uppblossande känslor, påverkade och förändrade livsvärlden så att familj och vardagsliv åsidosätts, vilket i sin tur gav social isolering. Slutsats: Vårdpersonal behöver ha ytterligare kunskap kring sjukdom, behandling, biverkningar och hur patientens livsvärld påverkas. Kunskapen är viktig för att kunna ge stöd, information och verktyg till patienten för att kunna hantera de olika situationerna som kan uppkomma. Vårdpersonalen behöver ha ett holistiskt synsätt; se hela människan och inte bara sjukdom, behandling eller biverkning.

Tez (Tıpta Uzmanlık) - Süleyman Demirel Üniversitesi, Tıp Fakültesi, Mikrobiyoloji ve Klinik Mikrobiyoloji Anabilim Dalı, 2002. / Bibliyografya var.

Hepatit B är en virusinfektion som orsaks av Hepatit B virus (HBV). Hos de flesta människor orsakar detta virus inte några större problem men hos cirka 5-10% av de drabbade utvecklas en kronisk form som kan vara allvarlig. Detta beror på att vid den kroniska formen finns det en risk att levercirrhos och hepatocellulärt carcinom utvecklas. Idag finns det effektiv men ej botande behandling mot kronisk hepatit B. Målen vid behandlingen av kronisk hepatit B är att minimera risken för utveckling av cirrhos, leversvikt och hepatocellulärt carcinom, vilket görs genom inhibering av HBV virusreplikation. Syftet med detta arbete var att undersöka effektiviteten av entecavir jämfört med lamivudin vid behandling av kronisk hepatit B. Undersökningen genomfördes genom utvärdering av fem randomiserade och kontrollerade studier, vilka hämtades från databasen PubMed. Studierna visade att entecavir var mer potent än lamivudin i att minimera virusreplikation vilket resulterade i omätbara nivåer av HBV DNA i proverna. Dessutom normaliserade entecavir koncentrationerna av leverenzymet alaninaminotransferas, ALAT, och resulterade i serokonversion mot HBV och förlust av cirkulerande HBeAg i större utsträckning än lamivudin. Ingen resistens mot entecavir upptäcktes i någon av studierna. Slutsatsen är att entecavir är mera effektivt än lamivudin i att inhibera HBV virusreplikationen och att reducera inflammationen i kronisk hepatit B. Däremot behövs det flera och längre studier som undersöker huruvida effekten av kombinationsbehandling av kronisk hepatit där entecavir är ett av de antivirala medlen som används.