<p>Hepatit C är en smittsam blodsjukdom som kan utvecklas till ett kroniskt tillstånd. Kombinationsbehandlingen vid kronisk hepatit C är mycket krävande och påverkar patienternas liv psykiskt, fysiskt och socialt. Biverkningarna leder till att många väljer att avbryta sin behandling i förtid. Kunskapen om hur det är att leva med kronisk hepatit C är begränsad. För att ge patienterna den omvårdnad som de behöver är det av betydelse att öka sjuksköterskornas förståelse av patienternas upplevelser. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk hepatit C. Stigmatisering är en förekommande upplevelse som delas av de flesta och många väljer därför att hålla sin sjukdom hemlig. Beroende på vart patienterna får sin diagnos hanteras beskedet på varierande sätt. Hur patienterna blivit smittade upplevs ha betydelse för omvårdnaden. De patienter som ådragit sig smitta via kontaminerade kanyler får en sämre omvårdnad än patienter som smittats via blodtransfusion. Det finns en brist på stöd och information inom sjukvården. De fördomar som finns i samhället leder till ett utanförskap och kan följas som en röd tråd i patienternas liv. Fortsatt forskning kring kronisk hepatit C är av betydelse för att öka förståelsen av patienternas upplevelser.</p>

Hepatit C är en smittsam blodsjukdom som kan utvecklas till ett kroniskt tillstånd. Kombinationsbehandlingen vid kronisk hepatit C är mycket krävande och påverkar patienternas liv psykiskt, fysiskt och socialt. Biverkningarna leder till att många väljer att avbryta sin behandling i förtid. Kunskapen om hur det är att leva med kronisk hepatit C är begränsad. För att ge patienterna den omvårdnad som de behöver är det av betydelse att öka sjuksköterskornas förståelse av patienternas upplevelser. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk hepatit C. Stigmatisering är en förekommande upplevelse som delas av de flesta och många väljer därför att hålla sin sjukdom hemlig. Beroende på vart patienterna får sin diagnos hanteras beskedet på varierande sätt. Hur patienterna blivit smittade upplevs ha betydelse för omvårdnaden. De patienter som ådragit sig smitta via kontaminerade kanyler får en sämre omvårdnad än patienter som smittats via blodtransfusion. Det finns en brist på stöd och information inom sjukvården. De fördomar som finns i samhället leder till ett utanförskap och kan följas som en röd tråd i patienternas liv. Fortsatt forskning kring kronisk hepatit C är av betydelse för att öka förståelsen av patienternas upplevelser.

Introduktion: Hepatit B är ett virus med hög smittsamhet som är orsak till den vanligaste leversjukdomen globalt. I Vietnam är prevalensen av hepatit B hög.Syfte: Att undersöka vietnamesiska universitetsstudenters kunskap om hepatit B och attityder till hepatit B vaccination, samt att undersöka om det fanns någon skillnad mellan könen.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med hjälp av en enkät. Studien genomfördes på University of Medicine and Pharmacy i Ho Chi Minh City. Förstaårsstudenter på sjuksköterske- och medicinsk teknikprogrammet valdes ut och 233 studenter fyllde i enkäten korrekt och inkluderades i studien.Resultat: Majoriteten av studenterna (95,3%) hade hört om hepatit B viruset (HBV) innan studien ägde rum. Fler än hälften av studenterna (55,4%) visste att HBV inte sprids genom att dela mat med en infekterad person, och 58,4% visste att HBV kan orsaka levercancer. Endast 47,6% visste att HBV är sexuellt överförbart och 39,5% visste att HBV kan smitta från mor till barn perinatalt. Fler manliga studenter än kvinnliga visste att HBV kan överföras genom att dela tandborste med en infekterad person (p= 0,026). Majoriteten av studenterna (93,1%) trodde att de skulle vaccineras mot HBV i framtiden.Slutsats: Studenterna visade att de hade kunskap i ämnet, men studien visar också på en viss brist på kunskap, som är allvarlig. Förbättrad utbildning om HBV är nödvändigt för att vietnamesiska universitetsstudenter ska utöka sin kunskap om HBV. / Introduction: The hepatitis B virus is highly contagious and causes the world’s most common liver infection. Vietnam is a country where the endemicity of hepatitis B is high.Aim: To investigate Vietnamese university students’ knowledge about hepatitis B infection and attitudes towards hepatitis B virus vaccination and to examine if there is a difference between genders.Method: A cross-sectional study with quantitative method using a questionnaire. The study was carried out at the University of Medicine and Pharmacy in Ho Chi Minh City. First year students from the nursing and medical technician programme were selected and 233 students completed the questionnaire and were included in the study.Result: The majority of the university students (95.3%) had heard about hepatitis B virus (HBV). More than half (55.4%) knew correctly that HBV can not be transmitted by sharing food with an infected person, and 58.4% knew that HBV can cause liver cancer. Only 47.6% knew that HBV can be sexually transmitted and 39.5% knew that HBV can be transmitted from mother to child at birth. More male than female students answered correctly that HBV can be transmitted by sharing a toothbrush with an infected person (p= 0.026). Almost all students (93.1%) thought that they would receive HBV vaccination.Conclusion: The students showed insight into the subject, but the result also showed some gaps of knowledge among the university students considered as serious. Improved education about HBV is necessary for university students to increase their knowledge about HBV.

Tez (Uzmanlık) - Süleyman Demirel Üniversitesi, Tıp Fakültesi, Enfeksiyon Hastalıkları ve Klinik Mikrobiyoloji Anabilim Dalı, 2008. / Kaynakça var.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Tez (Tıpta Uzmanlık) - Süleyman Demirel Üniversitesi, Tıp Fakültesi, Tıbbi Mikrobiyoloji Anabilim Dalı, 2007. / Bibliyografya var.

Opioidberoende är en kronisk sjukdom, som behandlas med substitutionsbehandling för att hjälpa personen till ett drogfritt liv med en god livskvalité. Beroendesjukdomar har en hög psykiatrisk samsjuklighet. En eventuell följd av ett opioidberoende är att om drogen har injicerats så kan personen ha smittats med en hepatit C, då det är den vanligaste smittvägen. Stigmatisering är ett sätt att märka en individ med en egenskap eller ett attribut som visar att personen ofördelaktigt avviker från mängden/normen. Specialistsjuksköterskan inom psykiatri skall vårda personcentrerat och med ett etiskt förhållningssätt med en strävan mot hållbar utveckling. Patientcentrerad vård kan beskrivas utifrån livsvärldsperspektiv där specialistsjuksköterskan utgår ifrån patientens egna upplevelser. Syftet var att undersöka förekomst av stigmatisering hos individer i substitutionsbehandling samt att undersöka eventuella skillnader mellan grupperna som uppger psykiatrisk samsjuklighet och hepatit C gentemot övriga studiedeltagare. En tvärsnittsstudie gjordes genom att dela ut en enkät inom en substitutionsverksamhet i västra Sverige. Deskriptiv statistik användes för att beskriva förekomst av stigmatisering och analytisk statistik användes för att analysera gruppskillnader. Resultatet visar att en klar majoritet av deltagarna har erfarenhet av stigmatiserande upplevelser. Det förväntade sambandet med psykiatrisk samsjuklighet och hepatit C kunde ej verifieras. Resultatet kan användas för att ge vårdpersonal ökad förståelse för patienters situation inom substitutionsbehandling och också till att ta hänsyn till detta utifrån patientens livsvärld. Vidare studier rekommenderas med kvalitativ ansats för att få en djupare förståelse av fenomenet.

Sammanfattning Introduktion: Hepatit C är en inflammation av levern orsakad av hepatit C-viruset. Runt 71 miljoner människor världen över är drabbade av den kroniska formen. Effektiva läkemedel finns för att bota sjukdomen, men dessa är dyra och således behövs ett vaccin. Problemet med viruset är den stora variationen av genotyper och subtyper, vilket försvårar vaccinutvecklingen eftersom vaccinet framför allt kommer vara effektivt för en viss grupp smittade. En rad prekliniska studier har gjorts på olika djurslag, där fokus oftast ligger på att generera både antikroppar och att framkalla effektiva T-celler. Tyvärr har dock ingen större framgång gällande vaccinutvecklingen setts till ännu.  Syfte: Litteraturstudiens syfte gick ut på att analysera olika hepatit C-vacciners effekter med avsikten att försöka få en insikt i hur dessa kommer att tillverkas i framtiden för att de ska ge en fullgod effekt hos människor och förhindra smittspridning.   Material och metod: Databasen PubMed användes för att hitta fem olika vetenskapliga artiklar att analysera. Sökorden som användes för att hitta samtliga av dessa studier var ”vaccines hepatitis c”. Endast prekliniska studier valdes ut för analys.  Resultat: Över lag sågs kraftiga responser från immunförsvarets sida till följd av stimulering med olika typer av vacciner. Responserna förmedlades av antikroppar samt cytotoxiska T-celler och T-hjälparceller, ofta genom en produktion av interferon gamma respektive tumörnekrosfaktor alfa. I processen skapades även minnesceller som snabbt kunde reagera vid återexponering av samma antigen.   Slutsats: Fler prekliniska experiment kommer att behöva genomföras innan vaccinen kan ta sig vidare till klinisk fas. Exakt när i framtiden ett vaccin kommer hittas, och om det kommer hittas, är svårt att förutspå. Under tiden finns antivirala läkemedel att tillgå i brist på en mer effektiv lösning. / ABSTRACT Background: Hepatitis C is an inflammation of the liver caused by the hepatitis C virus. Around 71 million people worldwide are affected by the chronic form of the infection. Effective drugs are available to cure the disease, but these are expensive and thus a vaccine is needed. The problem with the virus is the wide variety of genotypes and subtypes, which complicates vaccine development since the vaccine will be especially effective for a particular group of infected individuals. A number of preclinical studies have been conducted on different animal species, where the focus is usually on generating both antibodies and producing efficient T lymphocytes. Unfortunately, no major success regarding vaccine development has yet been seen.  Aim: The purpose of this literature study was to analyze the effects of various hepatitis C vaccines with the intention of trying to gain an insight into how these will be manufactured in the future in order to generate an adequate effect in humans and prevent the spread of infection. Materials and methods: The database PubMed was used to find five different scientific articles to analyze. The keywords used to find each of these studies were "vaccines hepatitis c". Only preclinical studies were selected for evaluation. Results: Overall, strong responses were seen from the immune system as a result of stimulation with different types of vaccines. Responses were mediated by antibodies as well as cytotoxic T cells and T helper cells, often through the production of interferon gamma and tumor necrosis factor alpha. In the process, memory cells were also generated that could react rapidly upon re-exposure of the same antigen. Conclusion: More preclinical experiments will need to be carried out before the vaccines can move forward to clinical trials. Exactly when in the future a vaccine will be found, and if it will be found, is difficult to predict. Meanwhile, antiviral drugs are available in the absence of a more effective solution.

Bakgrund: Blodburen smitta sprids genom blod, blodtillblandade kroppsvätskor eller via blodprodukter. De mest framträdande blodburna smittorna är hiv, hepatit B och C och dessa klassas som allmänfarliga sjukdomar. Miljontals människor lever med hiv, hepatit B och C världen över. Inom vården är stick- och skärskador samt återanvänt engångsmaterial de som utgör de vanligaste smittoriskerna. Bland vårdpersonal råder det delade meningar om hur de upplever att det är att vårda patienter med blodburen smitta. Syfte: Att beskriva hur patienter med blodburen smitta (hiv, hepatit B och C) upplever bemötandet inom vården. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med mixad ansats. Samtliga artiklar söktes i sökmotorn PubMed via databasen Medline. Huvudresultat: Resultaten från artiklarna visade att vårdpersonalens bemötande hade bidragit till att deltagarna känt sig stigmatiserade och stämplad i mötet med vården. Deltagarna hade upplevt vårdpersonalens rädsla för att själva bli smittad, vilket påverkade bemötandet negativt. Resultatet påvisade att känslig information hade avslöjats för obehöriga personer och deltagarna upplevde bemötandet som respektlöst då sekretessen inte upprätthölls. Okunskap om blodsmittor, bristande information, dålig respons på deltagarnas frågor samt att diagnoser hade överlämnats på fel sätt framkom även i resultatet. Av resultatet uppenbarade sig också att en del deltagarna i studierna hade känt sig jämlik behandlad av vårdpersonalens goda bemötande. Slutsats: Det har visat sig att deltagarna upplever stigmatiserande attityder, bristande kunskap samt att vårdpersonalen i deras bemötande uppvisar en rädsla för att själva bli smittad. Rädsla kan uppstå till följd av okunskap. Genom att förbättra vårdpersonalens kunskap om blodburna smittor skulle detta kunna bidra till att vårdpersonal blir mer säkra i vårdandet av patienter med blodsmitta. Detta skulle kunna främja att patienterna får en bättre upplevelse av bemötandet inom vården och att omvårdnaden skulle kunna bli bättre. / Background: Blood-borne infection is spread through blood, blood-mixed body fluids or through blood products. The most prominent blood-borne infections are HIV, hepatitis B and C and these are classified as general dangerous diseases. Millions of people live with HIV, hepatitis B and C worldwide. In healthcare, sharps injuries and recycled disposable materials are the most common risks of infection. There are divided opinions among healthcare professionals about how they feel about caring for patients with blood-borne infections. Aim: To describe how patients with bloodborne pathogens (HIV, hepatitis B and C) experience the treatment in healthcare. Method: A literature study with descriptive design based on ten scientific articles with a qualitative approach and one article with mixed methods. All articles were searched in the search engine PubMed through the database Medline. Results: The results from the articles showed that the healthcare personnel attitudes in treatment of the participants contributed to feeling stigmatized and stamped in the meeting with care. The participants had experienced the healthcare personnel fear of themselves being infected, which affected the treatment negatively. The results showed that sensitive information had been revealed to unauthorized persons and the participants experienced the treatment as disrespectful because confidentiality was not maintained. Ignorance about blood infections, shortage of information, poor response to the participants' questions and that diagnoses had been submitted incorrectly also appeared in the results. The result appeared that some participants in the studies had felt equal treatment from health professionals with a good attitude. Conclusion: It has been shown that participants feel stigmatizing attitudes, lack of knowledge and the caregivers in their treatment have a fear of becoming infected themselves. Fear can arise as a result of ignorance. By improving the caregivers' knowledge of blood-borne infections, this could contribute to healthcare professionals becoming more secure in the care of patients with bloodborne infections. This could promote that the patients get a better experience of the treatment in the care and that the nursing could be better.

Det övergripande syftet med studien är att utvärdera vilken inverkan det kuratorsstöd som har erbjudits och mottagits av tidigare patienter, under tiden de genomgick en behandling av hepatit C, har haft på deras förmåga att ta sig igenom behandlingen. Kuratorsstödet som utvärderas är det som erbjuds vid infektionskliniken vid SUS Malmö och studien omfattar tidigare patienter. I studien används en brukarorienterad modell för att fånga de tidigare patienternas upplevelser, uppfattningar och åsikter om insatsen. Studiens teoretiska ram utgörs av interaktionsteorier och copingteorier. Datainsamling sker genom intervjuer med två kuratorer som jobbar på infektionskliniken vid SUS Malmö, intervjuer med fem tidigare patienter samt genom en enkätundersökning riktad till de tidigare patienterna. Resultatet visar att majoriteten av de tidigare patienterna som deltog i studien är nöjda med det kuratorsstödet de fick under sin behandling och att det i viss grad hjälpte dem att ta sig igenom behandlingen. Ur enkätsvaren och intervjuerna har följande faktorer visat sig vara till hjälp under behandlingen: mellanmänsklig kontakt, uppmuntran och motivation samt förståelse och bekräftelse. Resultatet visar också att i de fall kuratorsstödet inte hjälpte så var anledningarna brist i kommunikation, missförstånd och oförståelse. I studien framkommer det att hälften av de tidigare patienterna som deltog i studien inte mottog något kuratorsstöd, och i slutdiskussionen förs en diskussion kring möjliga förklaringar till detta. Nyckelord:Behandling, brukarorienterad utvärdering, hepatit C, kuratorsstöd, kurator inom hälso- och sjukvård / The purpose of this study is to evaluate what significance the counselor support that has been offered previous patients, during the time they received medical treatment for hepatitis C, has had on their ability to get through the treatment. The counselor support that is evaluated is provided by the infection clinic in Malmö and the study includes previous patients. A user-oriented evaluation model is used in this study to capture the previous patients’ experiences, perceptions and views about the support. The studies theoretical framework includes interaction theories and coping theories. The empirical data has been collected through interviews with two counselors who work at the infection clinic in Malmö, interviews with five previous patients that had received counselor support and through a survey answered by the previous patients. The result shows that the majority of the previous patients that received counselor support were satisfied with the support and that it to some degree helped them to get through the treatment. Following factors have been identified to be of help during the treatment: the human contact, encouragement, motivation, understanding and confirmation. The result also shows that in those cases that the support did not help, the reason were deficient communication, misunderstanding and incomprehension. The study shows that half of the previous patients that participated in the study did not receive counselor support, and possible explanations for this are discussed in the last chapter of the study. Key words: counselor in health care, counselor support, hepatitis C, treatment, user-oriented evaluation