Spelling suggestions: "subject:"himmels"" "subject:"himmelska""
1 |
Det vittnande molnet : En narrativ analys av Gudsnärvaromotiv i avsnitt av Lukasevangeliet och ApostlagärningarnaResare, Pål January 2021 (has links)
No description available.
|
2 |
Från Syndafall till Himmelsfärd : En studie av Albertus Pictors bibliska kalkmålningar i det senmedeltida kyrkorummet / From the Fall to the Ascension : A study of Albertus Pictor´s biblical frescoes in the late medieval church roomJeuthe, Antonia January 2022 (has links)
Syftet för denna studie är att analysera Albertus Pictors kalkmålningar i det senmedeltida kyrkorummet för att se om motivens symboliska värde är avgörande för placering, komposition och vem som var menad att betrakta bilderna. Dessutom syftar studien till att undersöka vad som låg bakom utformandet av Albertus konstverk, för att på så sätt få en bättre förståelse för vad som gett upphov till hans muralmålningar samt vad som utmärker hans stil. Studiens övergripande frågeställning är: Vad kännetecknar Albertus Pictors kalkmålningar med motivet av Syndafallet och Kristi Himmelsfärd? Vilka övervägande yttre faktorer har påverkat motivens utformning? Vilken betydelse har motivens placering i kyrkorummet? De teoretiska utgångspunkterna är Erwin Panofskys ikonologiska metod, Hans Haydens begrepp om att kontextualisera konst och Chloë Reddaways begrepp sacred space. Materialet består av alla Albertus målningar av Syndafallet och Kristi Himmelsfärd med huvudsaklig fokus på målningarna i Täby Kyrka i Uppland. I uppsatsen kommer jag bland annat att undersöka bildprogrammens typologiska koppling till litterära verk som Biblia Pauperum Predicatorum och Speculum Humanae Salvationis, samt vilken betydelse kyrkornas vapensköldar har haft för motivens utformande. / The purpose of this study is to analyze Albertus Pictor's frescoes in the late medieval church room to see if the symbolic value of the motifs is decisive for placement, composition and who was meant to look at the pictures. In addition, the study aims to examine what was behind the design of Albertus' artwork, in order to gain a better understanding of what gave rise to his murals and what characterizes his style. The overall question of the study is: What characterizes Albertus Pictor's frescoes with the motif of the The Fall of Man and Ascension of Christ? What predominant external factors have influenced the design of the motifs? What is the significance of the motif's location in the church room? The theoretical starting points are Erwin Panofsky's iconological method, Hans Hayden's concept of contextualizing art and Chloë Reddaway's concept of sacred space. The material consists of all Albertus paintings of The Fall of Man and Ascension of Christ with the main focus on the paintings in Täby Church in Uppland. In the essay, I will, among other things, examine the image programs 'typological connection to literary works such as Biblia Pauperum Predicatorum and Speculum Humanae Salvationis, and the significance of the churches' coats of arms for the design of the motifs.
|
3 |
Josefus i relation till Assumptio Mosis : en jämförande undersökning / Josephus in Relation to Assumptio Mosis : A Comparative InvestigationMänder, Peter January 2020 (has links)
This essay is based on trying to understand the relationship that exists between Josephus’ writings and the pseudepigraph Assumptio Mosis. Although the comparisons made between the texts in this essay are not enough to give a definite answer, none of the examples exclude that Josephus may have used Assumptio Mosis as a primary source. Rather, there are indications in which a direct relationship between Josephus and Assumptio Mosis potentially could explain from where Josephus acquires some of his source material, especially for his narrative of the time period around 4 BCE–6 CE. / Denna uppsats bygger på att försöka förstå relationen som finns mellan Josefus skrifter och pseudepigrafen Assumptio Mosis. Även om jämförelserna som görs mellan skrifterna i denna uppsats inte räcker för att ge ett säkert svar i slutändan, utesluter inga av exemplen att Josefus kan ha använt Assumptio Mosis som direkt källa. Snarare finns indikationer i vilka en direkt relation mellan Josefus och Assumptio Mosis skulle kunna förklara varifrån Josefus hämtar en del av sitt källmaterial, inte minst för hans narrativ om tiden runt 4 f.v.t–6 v.t.
|
Page generated in 0.0441 seconds