I dagens läroplan Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (LGR 11) finns inget som tydligt pekar på att eleverna i årskurs 4-6 ska arbeta med lokalhistoria eller närområdesstudier som ämnet även kan benämnas. Däremot kan undervisning kring det lokala bidra så att elevernas historiemedvetande och identitet stärks. Studiens syfte är att belysa fem lärares tolkning av begreppet lokalhistoria samt hur de har använt lokalhistoria i deras undervisning. Studien är gjord med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Studien bygger även på teoretiska utgångspunkter samt tidigare litteratur och forskning kring området. Datainsamlingen från de kvalitativa halvstrukturerade intervjuerna har sammanställts i ett resultat. Efter att resultatet har presenteras görs en analys av resultatet. Därefter diskuteras studiens metod och resultat. I resultatdiskussionen kopplas och jämförs studiens resultat i förhållande till tidigare forskning, litteratur och teoretiska utgångspunkter. Den här studien presenterar fem lärares tolkning av begreppet lokalhistoria och hur de har använt lokalhistoria i undervisningen i relation med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. / <p>Historia</p>

Historielärare och historiska primärkällor utgör en kvalitativ intervjustudie, vars syfte är att undersöka historieundervisande gymnasielärares inställning till användning av historiska pri-märkällor i undervisningen. Detta undersöks utifrån lärarnas personliga preferenser samt kopp-lat till deras uttolkning av läroplanens skrivningar om arbete med "historisk metod". Det un-dersöks även huruvida lärarna anser att det finns faktorer som påverkar deras användning av primärkällor i undervisningen. För att kunna besvara undersökningens syfte och frågeställningar användes semistrukturerade livsvärldsintervjuer som undersökningsmetod. Sex historieundervisande gymnasielärare har in-tervjuats, och från dessa har relevant intervjumaterial renskrivits och lyfts fram för analys. När det gäller resultaten för undersökningen så tycks lärarna ha innehaft en gemensam positiv grundsyn när det gäller att använda historiska primärkällor i undervisningen. Lärarna var även överens om att arbete med historisk metod bör inbegripa historiska primärkällor som arbets-material. Flera lärare menade att det finns faktorer som försvårar användning av historiskt pri-märkällmaterial i undervisningen.

No description available.

No description available.

Alla elever har en förförståelse kopplad till historia, ett historiemedvetande, och skolans uppgift är att fördjupa detta genom att försöka få eleverna att inse hur nutiden är sammankopplad med dåtiden och hur eleverna själva är medskapare av historia. Elever behöver möta varierande undervisningsmetoder som utmanar deras historiska tänkande för att utveckling av historiemedvetande ska ske.  Syftet med litteraturöversikten är att undersöka vilken funktion skönlitteratur kan ha på utveckling av elevers historiemedvetande och hur skönlitteratur kan användas i historieundervisningen. Vi har sökt svar på frågeställningarna: Vilka uppfattningar finns om hur skönlitteratur i undervisningen kan påverka elevers lärande i historia och utveckla elevers historiemedvetande? och Vilka utmaningar finns med att använda skönlitterära texter i historieundervisningen? För att kartlägga kunskapsläget inom det fält som är relevant för studiens frågeställningar har systematiska och manuella sökningar genomförts. Därefter har en litteraturöversikt sammanställts.  Efter att ha tagit del av forskningsresultaten av de publikationer som ingår i litteraturöversikten kan konstateras att det finns incitament att använda skönlitterära texter som ett redskap för att utveckla historiemedvetandet. Resultaten tyder dock på att det inte är okomplicerat att inkludera skönlitteratur i historieundervisningen. För att den potential som skönlitteratur besitter ska komma till sin rätt behöver läraren parallellt med läsningen stötta elever genom samtal om det lästa. Vidare ställs krav på lärarens ämneskompetens så att hen har möjlighet att avgöra om den litteratur som ska användas i undervisningen är historiskt tidstrogen och har förmåga att skapa engagemang hos eleverna.

This study focuses on teachers' statements about gender perspectives in history teaching. The result of the study is that a gender perspective is perceived by the teachings as additional history. In the teachers' statements, it appears that modern history dominates the teaching. The gender perspective is obscured. The reasons for this are that the challenges are many. There is not enough time to teach about gender perspectives. Another challenge is that students have a traditional view of gender roles based in the home. Another challenge is that history is perceived as masculine. Another challenge is that the school's teaching materials contain a male perspective, as war leaders, dictators as Hitler and Stalin, and male revolutions leaders as Napoleon. The teachers focusing more on modern history because of its close to our time. Teachers perceive a gender perspective as feminine and not a perspective that both men and women are part of. According to the teachers, the curriculum for the school subject history needs a more clearly guidelines on how the gender perspective shall be applied in school teaching.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och presentera forskningsläget kring historiemedvetande. Arbetet fokuserar på att redogöra för hur begreppet historiemedvetande definieras inom forskning, vilken relation begreppet har med den svenska skolans styrdokument, samt presentera forskning kring hur historiemedvetande kan utvecklas hos elever. De frågeställningar vi besvarar på i detta arbetet är: “Hur definieras begreppet historiemedvetande inom forskning och hur kan det relateras till skolans styrdokument?” samt “Hur kan en historielärare arbeta med att utveckla elevers historiemedvetande enligt forskning?”. Genom informationssökning som metod i databaserna SwePub och Diva, har vi hittat och sammanställt forskning kring historiemedvetande. Det resultat vi kommer fram till i arbetet är bl a att det finns en enhetlig förståelse av begreppet historiemedvetande inom den historiedidaktiska forskningen. Vidare kommer vi fram till att det finns olika sätt att arbeta med och iscensätta historieämnets övergripande syfte, nämligen att utveckla historiemedvetande i klassrummet.

Mitt syfte är att visa elevers och lärares attityder till att använda IT i historieundervisningen utifrån undersökningens kontext och att se på vilka sätt vi kan utnyttja ett mediums egenskaper för att påverka lärandet. Uppsatsen kommer därav att bidra till ytterligare förståelse och kunskap kring IT och lärande. Med kvalitativa undersökningsmetoder har en intervju genomförts med en historielärare för att få en djupare förståelse av den kvantitativa undersökning som genomförts i form av enkäter. Den av elevernas användning av IT som mest tillför lärandet något anser jag utifrån undersökningen vara möjligheterna till att söka information kopplat till skolarbetet samt att lättare sköta kommunikation mellan andra elever och lärare. Undersökningarna i arbetet visar att eleverna är mycket positiva till att använda IT i undervisningen men visar också brister i elevernas medvetenhet kring källkritik. En viktigt detalj i som har uppkommit i mitt arbete i att besvara frågeställningen var att lärarnas IT kunskaper måste förbättras. / The purpose of this paper is to show teachers and students attitudes towards using information technology in the studies of history in a specific context and how we can use IT to learn better. The paper will give a better understanding about information technology and learning. A history teacher has been interviewed to give a deeper understanding of the answers given in a connecting broader survey study. The use of IT which increased learning was the possibility to information searches and communication on the internet. The survey shows that students are very positive to using IT in their studies but also that there is a flaw in the criticism of the sources. Another detail that was enlightened by this survey was that the teachers’ knowledge of IT has to be improved.

Uppsatsen tar sitt avstamp i den alltmer ökande digitaliseringen av skolan, där både lärare och elever har större tillgång till personliga datorer och den upplevda avsaknaden av digitala verktyg i undervisningen anses behövs problematiseras. Detta leder i sin tur till frågan hur lärare ser på det ämne de undervisar i samt de digitala spelens pedagogiska möjligheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares ämnesförståelse och deras upplevda syfte med ämnet historia, samt deras inställning till digitala spel i undervisningen. Syftet mynnar ut i följande frågeställningar: Vad har lärarna för ämnesförståelse för historia? Hur resonerar lärarna kring användning av digitala spel i historieundervisningen? Vad för samband kan vi se mellan deras ämnesförståelse för historia och deras inställning till digitala spel i undervisningssituationer? Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats, där intervjuer har genomförts med aktiva ämneslärare i historia som arbetar inom olika gymnasieskolor i Varbergs Kommun. Resultaten visar på en differens sinsemellan lärarnas ämnesförståelse, men att samtliga ställer sig positiva till de digitala spelens pedagogiska möjligheter i skolan. Något generellt samband mellan lärarnas ämnesförståelse och inställning till digitala spel går alltså inte att urskönja utifrån studiens resultat.

Samhället blir alltmer mångkulturellt och globaliserat i takt med den ökade invandringen och rörligheten mellan länder. Klassrummen speglar det mångkulturella samhället med elever från flera olika länder. Det centrala innehållet i historieämnet för år 4–6 återspeglar dock inte det mångkulturella samhället. Syftet med denna studie är att undersöka om lärare tar hänsyn till det mångkulturella klassrummet i valet av innehåll i historieundervisningen. Studien ska även un-dersöka hur eleverna upplever urvalet av innehåll samt hur eleverna med utländsk bakgrund påverkas av innehållet. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie, där främst svensk forskning inom området analyserats. Resultatet av studien visar att majoriteten av lärarna un-dervisar ur ett eurocentriskt perspektiv och följer en västerländsk kanon. Lärarna uttrycker många svårigheter med att anpassa innehållet efter elevernas bakgrunder, exempelvis kunskaps-brist, tidsbrist och språksvårigheter. Eleverna med utländsk bakgrund visar en vilja att lära sig om ”sin” historia och vissa visar ett ointresse i att lära sig om Sveriges historia. Om eleverna med utländsk bakgrund inte får lära sig om ”sin” historia påverkas de negativt. Det kan uppstå en känsla av ”vi och dom” vilket leder till utanförskap. Elevernas identitetsbildande kan för-svåras om de inte lär sig om sitt ursprung. Vår slutsats är att det är viktigt att lärare är medvetna om att den svenska historieskrivningen har en västländsk kanon, de bör därför anpassa innehållet efter elevernas bakgrunder eller förhålla sig kritiskt till det västerländska perspektivet.