Vår kunskapsöversikt ämnade att undersöka och sammanställa forskning inom vårt problemområde och svara på vår frågeställning “Hur definieras och tillämpas historiemedvetande i forskning och hur menar forskningen att historieämnet kan utvecklas?”. I våra sökresultat fann vi olika vetenskapliga artiklar, studier och bokkapitel som var relevanta för frågeställningen. De källor vi använt oss av behandlar historiemedvetande som begrepp på ett sätt som blir relevant för historieämnet i skolan. Resultatet är uppdelat i fyra delar: den första delen redogör kort för hur historiemedvetande-begreppet definierats och tillämpats, den andra delen behandlar utmaningar kopplat till läromedel i historia, den tredje delen rör historiebruk i historieundervisningen, den fjärde delen behandlar historiemedvetande kopplat till minnen och historiskt tänkande, samt historieämnets relation till den historievetenskapliga disciplinen. Slutligen diskuterar vi vilka tendenser vi ser i resultatet i stort, samt vad detta skulle kunna innebära för historieämnet.

Abstract The purpose of the study is to investigate the role Hitler played in explanations for the rise of Nazism and the Holocaust. The starting point is textbooks in history for high school from the 1960s to 2014. The purpose is to contribute knowledge to what extent the actor's perspective on a mythical figure has been used to explain one of the most traumatic events of the 20th century. The purpose is also to investigate how the explanations have changed over time. The questions that answered the letter of intent were: What structural explanations are given to Nazism and the Holocaust?, What role is Hitler's person assigned to their development? and How have the explanations changed over time?. Textbooks for high school were natural as Nazism and Holocaust got a greater focus in the curricula for high school than the space provided in the curricula for the high school. For this study, a qualitative text analysis was used as it was appropriate for the material on which the study is based. The theoretical point of departure has been a structure and actor perspective. The textbook authors provide structural explanations for the emergence of Nazism and the Holocaust.  This can be categorized into economics, World War I, social dissatisfaction and anti- Semitism and nationalism in Germany and Europe. Hitler's person is assigned a significant role by the textbook authors as charismatic and ideological inspirers in the development. This as it is more difficult to see clear structural explanations in the textbooks when the textbooks are written.   Keywords: Hitler, läromedel, historieundervisning, Förintelsen och nazism / Sammanfattning   Studien syfte är att undersöka vilken roll Hitler spelade i förklaringar till nazismens och Förintelsen uppkomst. Utgångspunkten är läroböcker i historia för högstadiet från 1960-talet till 2014. Syftet är att bidra med kunskap i vilken utsträckning aktörsperspektivet på en mytomspunnen gestalt har använts för att förklara ett av 1900-talets mest traumatiska skeenden. Syftet är även att undersöka hur förklaringarna förändrats över tid. Frågorna som besvarade syftesskrivningen var: Vilka strukturella förklaringar ges till nazism och Förintelsen? Vilken roll tilldelas Hitlers person för utvecklingen av dessa? Hur har förklaringarna förändrats över tid?. Läroböcker för högstadiet var naturligt då nazism samt Förintelsen fick ett större fokus i läroplanerna för högstadiet än vad utrymmet gavs i läroplanerna för gymnasiet. För denna undersökning har en kvalitativ textanalys använts då det var passande utefter det material som studien basera sig på. Den teoretiska utgångspunkten har varit ett struktur -och aktörsperspektiv. Läroboksförfattarna ger strukturella förklaringar till uppkomst av nazism och Förintelsen. Dessa strukturella förklaringar  kan kategoriseras i ekonomi, första världskriget, socialt missnöje och antisemitism och nationalism i Tyskland och Europa. Hitlers person tilldelas en betydande roll av läroboksförfattarna som karismatisk och ideologisk inspiratör i utvecklingen. Detta då det är svårare att se tydliga strukturella förklaringar i läroböckerna då Hitler hålls ansvarig. Detta blir även tydligare ju längre fram i tid då läroböckerna är skrivna.   Nyckelord: Hitler, läromedel, historieundervisning, Förintelsen och nazism

Should local history be included as a part of history education in upper secondary school, and if so, how could it be done? History teachers’ and museum educators’ attitude regarding these questions are examined through semi-structured interviews. The empirical material is categorized with the aid of a phenomenographic method approach and the result is then interpreted based on Bernard Jensen’s theory of historical consciousness. The study is limited to highlighting local historical examples with a geographical link to Västerbotten or Norrbotten, but the different working methods that exist are general. The general opinion of the interviewing informants seems to be that local history can be justified, but that there are some challenges depending on the working method that constitute the starting point.

Denna kunskapsöversikt syftar till att besvara frågeställningen: Vad säger forskning om historiskempati i historieundervisningen? Syftet med kunskapsöversikten är att inspirera oss själva somlärarstudenter, andra lärarstudenter och verksamma lärare att variera sin historieundervisning.Texter, som vetenskapliga artiklar, avhandlingar, utvärderingar och rapporter, har sökts i olikadatabaser. Den insamlade forskningen har granskats och resultatet indikerar att användandet avförstahandsskällor och förstahandsperspektiv i historieundervisningen främjar utvecklingen avhistorisk empati hos elever. En tydlig slutsats är att historisk empati kan utvecklas när elever får sättasig in i en historisk aktörs perspektiv eller tolka en historisk källa, men att de då behöver lämpligtstöd från sin lärare.

The purpose of this study is to investigate what three fictional narratives can contribute to the history education in Swedish upper secondary school and how they stand in comparison to a history textbook. We focus on narratives about the Soviet Union during the reign of Stalin from the end of the 1920’s to 1953. The studied material consists of One day in the life of Ivan Denisovich by Aleksandr Solzjenitsyn, the graphic novel Survilo by Olga Lavrentieva and the film Mr. Jones directed by Agnieszka Holland. These fictional narratives are compared to the history textbook Perspektiv på historien 1b from Gleerups.  To enable an analysis and discussion about the fictional narratives contribution to history education a narrative method focusing the structure and content of the stories is used. The fictional stories were analyzed and compared to the textbook. The result was then discussed in relation to previous research, the curriculum and history didactical theory.  The study found that the fictional narratives all depict the individual perspective and the human experience, whilst the textbook focuses on the wider perspective of the history of the Soviet Union. We came to the conclusion that the fictional narratives contribute with a human perspective but that the wider picture of the textbook cannot be excluded.

Studien syftade till att undersöka hur grundskollärare uppfattar historieämnet och hur de motiverar historieämnet inför eleverna. Studien undersökte hur lärares beskrivningar av ämnesinnehållet samspelar med det som Caroline Liberg benämner som innehållsdimensioner. Innehållsdimensionerna skapas genom det innehåll som betonas respektive bortprioriteras i undervisningen. Detta har undersökts genom sju kvalitativa intervjuer med historielärare som är verksamma på mellanstadiet. Intervjuerna har därefter analyserats tematiskt för att kunna identifiera likheter och skillnader mellan respondenterna. Analysen visade på att de respondenter som medverkat uppfattar historieämnets syfte på liknande sätt, det vill säga som ett sätt att visa på sambandet mellan det som varit och det som är. Gällande innehållet visade analysen att det finns stora skillnader i det som lärarna prioriterar i sin undervisning och även skillnader i det som knappt får något undervisningsutrymme alls.  Majoriteten av lärarna framförde en stark betoning på det innehåll som berör fakta och begrepp, vilket representerar den disciplinära innehållsdimensionen. Flera valde även att betona den analytiska förmågan som en viktig del av historieundervisningen, ett perspektiv som främst tillhör den generaliserande innehållsdimensionen. Det fanns dock motsättningar mot den analytiska undervisningen då man ansåg att den typen av undervisning är för abstrakt för mellanstadieelever. Därmed fanns det vissa mönster som uppenbarade sig i lärarnas utsagor, då de vid flera tillfällen uttryckte liknande resonemang samtidigt som det fanns vissa skillnader i deras berättelser.

Syftet med studien är att med hjälp av en analysmodell skapad för att utforska historiemedvetande i läroböcker undersöka om och hur läroböcker i historia skapar förutsättningar för elever att vidareutveckla sitt historiemedvetande kopplat till identitet. Genom en kvalitativ textanalys med utgångspunkt i analysbegreppen identitetskapande, kontinuitet, konkretion och kontext har vi sökt svar påfrågeställningarna: Vilka förutsättningar skapar historieläroboken för att utveckla elevers historiemedvetande kopplat till identitet? och Vad i innehållet kan vara utgångspunkt för elevers identitetsskapande?Studiens empiriska material består av de kapitel som behandlar tidsperioden runt Vasatiden i två historieläroböcker med tillhörande arbetsuppgifter riktade mot elever i årskurs 4–6. Analysen visar att läroböckerna fokuserar på dåtiden och sällan gör kopplingar till samtiden. Kopplingar till framtiden saknas. Som utgångspunkt för identitetsskapande kan det vara problematiskt eftersom avsaknaden av sammankopplingen av tidsdimensionerna behövs för att skapa förståelse för var man kommer ifrån och vad som präglar den man är och vem man kan bli.De analyserade historieläroböckerna saknar förklaringar som sätter in den fakta som presenteras i ett större historiskt sammanhang. Makthavarnas bevekelsegrunder och drivkrafter förklaras stundtals, men hur handlingsalternativen såg ut för vanliga människor i allmänhet och för kvinnor i synnerhet förklaras inte. Det är fokus på Sveriges historia i båda läroböcker och berättelsen kretsar kring nationalstatens uppbyggnad. Även om det är den nationella identiteten som ges störst utrymme kopplar Boken om Historia 2 också berättelsen till omvärlden och Europa blir i ett eget avsnitt utgångspunkten för den historiska berättelsen. Även i Utkik Historia är den nationella identiteten svensk och när berättelsen berör andra nationer är det oftast i sammanhang som kan relateras till Sverige.

Syftet med studien är att fokusera på hur lärare använder sig av det genetiska och genealogiska perspektivet i valet av olika läromedel i sin historieundervisning. Studiens tyngd ligger på den didaktiska frågan hur. Metoden som används i denna studie är av kvalitativ karaktär. Lärare som undervisar i historia har intervjuats, deras svar har sedan transkriberats och därefter har resultatet presenterats. Resultatet visar att lärare till viss del använder sig av det läromedel som de föredrar, men att lärare också väljer det läromedel som bäst lämpar eleven kunskapsmässigt. Majoriteten av lärarna valde att använda sig av ett genetiskt perspektiv om elevernas kunskapsnivå var låg. Resultatet visar att lärarna föredrog att använda sig av läroboken för att kunna bruka det genetiska perspektivet. Resultatet visar att det inte är optimalt att förhålla sig enbart till det ena eller det andra perspektivet, utan att båda perspektiven bidrar med olika aspekter som är väsentliga för undervisningen i historia.

Syftet med vår kunskapsöversikt var att undersöka vad forskning visar gällande inkludering av genus och hbtq i historieundervisningen. Syftet vilar på frågeställningen: vad säger historiedidaktisk forskning om inkludering av genus och hbtq-perspektiv i historieundervisningen? För att besvara denna fråga har vi gjort en tematisk granskning av systematiskt insamlat material som berör vårt ämne. Vårt resultat visar att det finns argument för varför inkludering av genus och hbtq-perspektiv bör ingå i historieundervisningen. En anledning är att det berikar och utmanar historieämnet genom att ifrågasätta den traditionella och normativa historieförmedlingen. Vidare visade även att både läromedel och lärare idag brister i sin inkludering av genus och hbtq i historieämnet.Slutligen fann vi olika metoder för hur denna inkludering skulle kunna se ut i undervisningen, genom olika material som utvecklar elevers historiska empati och kritiska tänkande. Utifrån detta resultat anser vi att denna avsaknad av genus- och hbtq-perspektiv visar på ett behov av en mer normkritisk historieundervisning, eftersom detta kan utmana normativa föreställningar och skapa historisk empati för andra människor. Vi avslutar vårt arbete med att föreslå ett framtida examensarbete som undersöker hur hbtq kan inkluderas i historieämnet genom sexualundervisning.

Uppsatsens 3 huvudbegrepp är demokrati, elevinflytande och förintelsen. De hör ihop på det sättet att skolan har ett demokratiskt uppdrag som ska fostra demokratiska medborgare både praktiskt och teoretiskt. Elevinflytande gynnar elevers lärande och demokratiska lärande i praktiken. Förintelsen är en del av historieundervisningen som ska lära elever att inse värdet av demokratin och vad som kan hända när odemokratiska makter styr. Uppsatsen är byggd på en empirisk undersökning gällande vad 4 stycken 9:or har för relation till demokrati och elevinflytande, men främst hur de med elevinflytande vill bli undervisade om förintelsen för att verkligen förstå händelsen och dess sammankoppling och verkan på dagens samhälle och demokrati. / <p>Godkänt datum 2020-08-27</p>