No description available.

No description available.

Bakgrund: Hjärtstopp drabbar människor i alla åldrar och chansen för överlevnad varierar mellan 2-11 procent. De som överlever får problem med psykiska och kroppsliga begräsningar vilket påverkar hälsan och välbefinnandet. Sjuksköterskan har det yttersta ansvaret för att främja hälsa- och välbefinnande. Det behövs ökad förståelse om hur patienters upplevelser av förändrat liv efter hjärtstoppet där fokus ligger på deras upplevda hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av hur livet förändras efter ett hjärtstopp med fokus på hälsa och välbefinnande. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom att patienter upplever rädsla efter hjärtstoppet i sin egen kropp. Livssituationen orsakar existentiella frågor som leder till förlorad identitet. Trots rädslan finns en underlängtan till att finna ny mening och nya sammanhang i den nya identiteten. Situationen ledde till reflektion och omvärdering av sitt liv där nya prioriteringar bidrog till ändrade livsstilsvanor och familj prioriterades.Konklusion: Patienter behöver ökat stöd ifrån sjukvårdspersonal.

Introduktion/Bakgrund: För att kunna överleva ett hjärtstopp krävs återupplivning i form av hjärt-lungräddning. Majoriteten av hjärtstoppen sker i hemmet och många bevittnas troligen av närstående. Det råder delade meningar hos vårdpersonalen om närstående ska få närvara under återupplivning eller inte. Trots att det finns riktlinjer som menar att de bör erbjudas närvaro är det ingen inarbetad rutin. Närstående hänvisas ofta till ett intilliggande rum då vårdpersonalen känner sig obekväma och är oroliga för att närstående inte ska kunna hantera situationen.  Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa närståendes erfarenheter av att närvara under återupplivning vid hjärtstopp. Metod: Litteraturstudie som är systematiskt genomförd enligt Polit och Beck’s (2017) nio steg. Tre urvalsprocesser resulterade i totalt 15 artiklar. 13 kvalitativa och 2 mixed methods artiklar. Databearbetning och analysprocessen genomfördes med hjälp av Polit och Beck’s (2017) tematiska analysmetod. Resultat: Två teman har identifierats, behov och emotionella reaktioner, med tillhörande underteman: inkludering, stöd, information, professionellt bemötande, obehag och overklighet, otillräcklighet och lättnad. Slutsats: Närstående bör tillfrågas om de önskar att närvara under återupplivningen. Vare sig de väljer närvaro eller inte är det viktigt att de får kontinuerlig information och stöd. Närståendes individuella behov och känslor bör beaktas av vårdpersonalen och omhändertagandet bör ske utifrån dessa. Detta underlättar närståendes hantering av händelsen och hur den erinras.

Bakgrund: Ett hjärtstopp var en dramatisk händelse där reflektionen om existensen påbörjades. Det väcktes tankar och känslor som hade påverkan på livskvalitén och hälsan. Sjuksköterskans uppgift var att ge information och finnas där för patientens individuella behov. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter ett hjärtstopp. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom det att patienterna upplevde brist av information och att de ville bearbeta händelsen med andra. Efter hjärtstoppet fick patienterna ett nytt förhållningssätt till livet och vissa fysiska moment var svårare att utföra. Uppvaknandet efter hjärtstoppet var förvirrande och många känslor uppstod.  Konklusion: Resultatet visade att patienterna upplevde brist av information, kände önskan om att få bearbeta och dela erfarenheter med andra samt att stödet de fick uppskattades. Något som betraktades svårt var att leva en fungerande vardag och hitta den nya identiteten. Känslor såsom övergivenhet och osäkerhet uppkom men även tacksamhet och glädje att fått fortsätta livet. Om sjuksköterskan hade mer kunskap om patienters upplevelser, ökade chansen att vården efter händelsen blev mer patientcentrerad.

Bakgrund: Den vanligaste dödsorsaken världen över är plötsligt hjärtstopp. Dock ökar antalet individer som överlever plötsligt hjärtstopp varje år. Samtidigt som antalet överlevare ökar måste även sjuksköterskans förståelse för patienternas livsförändringar öka.                              Syfte: Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av kognitiva förändringar efter ett hjärtstopp.                                                                                                                        Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturöversikt i enlighet med Fribergs design. Litteratursökningarna gjordes i CINAHL och PubMed och dataanalysen genomfördes enligt Fribergs fyra steg.                                                                                          Resultat: Resultatet visade två kategorier som framkommit utifrån likheter och skillnader mellan artiklarna. Kategorierna var patienternas erfarenheter av kognitiva förändringar två veckor till ett år efter hjärtstoppet och patienternas erfarenheter av hur de kognitiva nedsättningarna tar sig uttryck. Huvudfynden består av erfarenheter kring de kognitiva nedsättningarna som medföljer efter ett överlevt hjärtstopp. Resultatet belyser de olika nedsättningar som patienter har erfarenhet av samt vilka konsekvenser nedsättningarna kan innebära för människans levnadssituation och hälsa. Förändringarna kan påverka möjligheterna att känna känsla av sammanhang genom att finna meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet i sitt liv efter hjärtstoppet.                                                                                                      Slutsats: Överlevarna upplevde kognitiva förändringar som minnesproblematik, nedsatta förmågor inom koncentration, igenkänning, planering och inlärning. Att anpassa sig till den nya levnadssituationen var för flera svårt att acceptera. Ett engagemang saknades till att återgå till sin vardag och arbete. Minnesproblematiken bidrog med svårigheter att kunna hålla en flytande konversation. För en hög KASAM betonas det hur viktigt det är att sjuksköterskan bemöter denna grupp av patienter med respekt och hänsyn samt finns där som stöttning och vägledning.

Bakgrund: Varje år så sker det ungefär 6000 hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. När ett hjärtstopp sker så är tiden till behandling avgörande för den drabbades chans att överleva. Den eller de första på plats, så kallade bystanders ingripande innan annan räddningspersonal har anlänt till platsen är ofta livsavgörande. Därför är bystanders inställning inför att ingripa med HLR utanför sjukhus ett otroligt viktigt forskningsämne. Syfte: Syftet var att belysa bystanders inställning inför att ingripa med hjärt-lungräddning (HLR) vid hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes via granskning och analys av 9 vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa som utgjordes av sökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: I resultatet framkom tre olika kategorier som presenteras i arbetet. Rädslor inför att utföra HLR, betydelsen av HLR-utbildning samt kontextuella variationer i inställning Slutsats: Det finns rädslor och farhågor hos bystanders inför att ingripa med HLR i samhället. Det är viktigt att ha förståelse för detta och använda kunskapen för att förbättra HLR-utbildningen samt att man utbildar mer och på så sätt bidrar till ökad bystander-HLR och därmed ökad överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus. Nyckelord: bystander, hjärt-lungräddning, hjärtstopp, inställning, utanför sjukhus

Bakgrund: 2019 drabbades 8804 individer av plötsligt hjärtstopp på och utanför sjukhus i Sverige, av dessa är det 1532 som överlever. Idag är det allt fler som överlever hjärtstopp tack vare ökat antal utbildningar inom både sjukvården och i samhället, men även tack vare tillgången till fler hjärtstartare. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie i enlighet med Kristenssons beskrivning. Metoden baserades på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna identifierades i de två vetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed och är granskade enligt Carlsson och Eimans granskningsmall. Analysen är inspirerad av Kristenssons integrerade analys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Livet med förändrad kropp, Psykiska och emotionella erfarenheter, Tacksamhet till livet, Betydelsen av stöd och information för återhämtningen och Hitta tillbaka till livet. Slutsats: Det finns brister inom vården och det krävs mer kunskap och utveckling med fokus på patienters erfarenheter efter hjärtstoppet. Mer kunskap inom området innebär att stödet kan förbättras, vilket kan bidra till att patienter erfar en bättre återhämtning och ökad livskvalitet.

Bakgrund: Ett hjärtstopp sker plötsligt och kan drabba vem som helst. Livräddande insatser måste påbörjas så fort som möjligt om det ska finnas en chans för personen att överleva. Efter en traumatisk upplevelse som ett hjärtstopp är det viktigt att personen får rätt omvårdnad och stöd för att komma tillbaka till ett liv med nya förutsättningar och upplevelser.    Syfte: Syftet var att utforska patienters upplevelser och erfarenheter efter att ha överlevt ett hjärtstopp.   Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. PubMed och Cinahl Complete är databaserna som använts under artikelsökningen.  Resultat: Tre teman identifierades i resultatet: lära känna en ny kropp, ny identitet samt att komma hem. I resultatet framkom det att patienter som har överlevt ett hjärtstopp ofta får fysiska och psykiska begränsningar. Många upplevde svårigheter efter att ha bli utskrivna från sjukhuset då kontakten med sjukvården blev mindre frekvent. Deltagarna i studierna kände en stor tacksamhet att de överlevt.  Sammanfattning: Hjärtstoppet innebar stora förändringar i livet på flera olika plan. Mycket handlade om att anpassa sig till en ny verklighet där ångest och rädsla ständigt var närvarande i början av återhämtningen. Osäkerheten kring vad deras kroppar skulle klara av, framför allt vid ökad aktivitet, upplevdes svår att hantera. Tidig start av hjärt- och lungräddning var livsavgörande och därför bör utbildning i detta ha en hög prioritet i samhället. / Background: A cardiac arrest occurs suddenly and can happen to anyone. Life-saving efforts must be started as soon as possible if there is a chance for the person to survive. After a traumatic experience such as a cardiac arrest, it is important that the person receives proper care and support to return to a life with new conditions and experiences.   Aim: The purpose was to explore patients' experiences after surviving a cardiac arrest.   Method: A literature review according to Friberg's method with ten qualitative scientific articles. PubMed and Cinahl Complete are the databases used during article search.   Results: Three themeswere identified in the results: getting to know a new body, new identity and coming home. The results showed that patients who have survived a cardiac arrest often live with physical and mental limitations. Many found it difficult to be discharged from the hospital, as contact with healthcare became less frequent. However, the participants in the studies felt a great deal of gratitude that they survived.   Conclusion: The cardiac arrest meant major changes in life on several different levels. Much was about adapting to a new reality where anxiety and fear were constantly present at the beginning of the recovery. The uncertainty about what their body can handle, especially with increased activity, was found to be difficult to handle. Early onset of cardiopulmonary resuscitation was vital and therefore education in this should be a high priority in society.   Keywords: New body, physical limitations, fear, insecurity, gratitude

I Sverige drabbas årligen cirka 15000 personer av plötsligt hjärtstopp och är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Chansen att överleva ett hjärtstopp minskar med tio procent för varje minut som går. Det är därför av största vikt att omgivningen kan larma ambulans och påbörja hjärt- och lungräddning så snabbt som möjligt. Att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp kan vara en traumatisk upplevelse och vem som helst kan drabbas. Syftet var att belysa upplevelsen av att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp. Som metod valdes en litteraturöversikt som innefattar 15 vetenskapliga artiklar. Varav sex med kvalitativ design och nio med kvantitativ design. Artiklarna togs fram ur databaserna PubMed och CINAHL. Sökord som användes var cardiac arrest, heart arrest, out-of-hostpital cardiac arrest, out-of-hospital heart arrest, experience, quality of life, to survive, life experience, coherence, sudden cardiac death, cognition disorders and survival life. Inkluderade artiklar är publicerade från år 2005 till 2015. Resultatet mynnade ut i fyra huvudteman. Fysiska begränsningar, emotionella aspekter, sociala relationer och ett nytt livsperspektiv. Den drabbade upplevde många gånger fysiska begränsningar, men också emotionella aspekter som satte sin prägel på livet. Det framkom att det var viktigt att hitta en mening med det som har hänt och då var sociala relationer en central del i den processen. Ett nytt livsperspektiv med att ta vara på livet i en positiv mening framkom också. Uppföljning och omvårdnad från sjukvårdens sida upplevdes bristfällig för den drabbade. Slutsatsen visar att det uppstod både psykiska och fysiska begränsningar i livet efter ett plötsligt hjärtstopp. Det skapade mycket frågor och känslor hos den drabbade. Sjukvården har en betydande roll gällande omvårdnad och uppföljning av dessa patienter.